Nietzsche


När vi på AcessTV följde Bryan Magee´s intervjuer i serien De stora filosoferna – missade vi bl.a. Nietzsche.
Gudskelov – (Han såg till detta trots att N. är en rabiat ateist – eller kanske just därför?) – kommer alla i repris.

Om det är några filosofer, som trettiotalsbarn som vi, hört talas om utan att vara intresserade av filosofi så är det ju Marx och Nietzsche, på grund av deras kulturella, sociala och politiska genomslag. Det innebär också – särskilt i Nietsches fall, förstår vi efter detta program – att vi fått en mycket snedvriden bild av vad deras tänkande egentligen gick ut på.
När det gällde Kant blev jag ju för första gången varse vad Das Ding an sich står för.
I fallet Nietzsche är det ju begreppet ÜberMensch och anknytningen till fascismen.

Mina tidigare försök att via sammanfattningar i understreckare och på Wikipeda har präglats av diskussionerna om hans sammanbrott, diskussioner om huruvida det var tertiär syfilis , och hans systers ”ockupation” av hans litterära kvarlåtenskap.
Nu fick vi en kristallklar genomgång av hans tänkande tillsammans med professor J.P.Stern
Professor i tyska vid University College London 1972 -1986.

Vårlöp 2

Vi hann inte springa många meter förrän vi träffade dessa friluftare. Josefin hade varit duktig och GÅTT från Domsten, men fick nu en välförtjänt paus med varm choklad. Mamma var från Mjölby och talade oförfalskad öskötska. den gamle berättade om sin turné i Scotland med Norrköpings KK 1954.

På vägen uppför landborgen, in i bokskogen noterade jag årets första vitsippor:
Gravhögen har emellertid legat där ett tag!
Vilket kan konstateras på skylten:
Detta är del 2/3
Läs den spännande fortsättningen!

Vårlöp 1

Efter 3 härliga solskensdagar var söndagen den 5 april en mellandag, litet frisk bris, mulet och 7-8°.
Vi tog på oss löparkläderna och begav oss till Kulla Gunnarstorp. ”Vanliga” söndagsfirare hade stannat hemma, det var bara ”vi friluftare” som var på G. En del av dem stod ute på vattnet – det var lågvatten med bra ståstenar!
När vi kom fram till dungen nedanför slottet såg vi en man med kikare.
Vi frågade om han var ornitolog – Jo det ägde sin riktighet. När vi nämnde våra vänner Hillman och fågelskådargänget visade det sig att han även var gammal elitorienterare, hette Lennart Johansson och hade sprungit för Klippan.
Med sig hade han en bror från Halland som dock hade bytt efternamn. Vi samtalade litet om pungmesar och småskrakar – men visst hade jag sett honom förut?
Efter litet funderande kom vi båda på att de är Owe och Ann-Christins NU-varande grannar – vi deras FRAMtida!

18 år för tidigt!

Året är 1991
den djefla mannen, Lotten och den blyga står framför Presidentpalatset i Prag.
Vi tittade litet blygt efter Tjeckoslovakiens president Václav Havel * men såg inte till honom.

Vi var bland de första turisterna i det just öppnade ÖstEuropa.

I går var där litet mer folk!
Se och hör mera!


*Fram till 1993 var Havel President i Tjeckoslovakien, sedan 1993-2003 i Tjeckiska republiken.

Grannar

Midsommarfirande i Skogslund 1992 eller 1993!

På bilden moster Ebba och våra tidigare grannar Edith och Verner på Ängatorpet. Här har de sålt sitt hemman och flyttat till Osby – de var bördiga från Wanås.
Åren 1980-92 var de ett ovärderligt stöd för oss vid vistelserna på torpet. Det var ju långt före mobiltelefoner och andra faciliteter. Var det problem med el, eld, telefon, vatten, snö, lie eller motorsåg – alltid ställde Verner upp.
Han lärde den gamle allt om hanterandet av motorsågen. Ibland när den gamle på lördagen startat motorsågen kom Verner farandes upprörd på cykel – han hörde på kilometersavstånd att det var något fel på ljudet – det behövdes justeringar!

Som avskedspresent fick vi denna vedstapel :

Barnet framför är nu mer än 20 år – de 30 björkar som utgjorde råmaterialet måste ha avverkats för just 20 år sedan, eftersom förberedelserna med torkning och läggning tog några år.
Efter 2 år i stapel måste veden in under tak – det blev 99 fullastade skottkärror. Vedboden blev så full att huggkubben inte fick plats!
Igår fick vi hjälp av vår Vikengranne att forsla hem en tredjedel av det som finns kvar!

Fortfarande prima virke!

Snabbstart

Vår Herre har verkligen tryckt på snabbstarten! Efter ner till 10 minusgrader på nätterna och knappt plus på dagarna i förra veckan, värms nu myllan upp så man knappt hinner fotografera framfarten i rabatterna. En verklig trotjänare i vår trädgård är Chionodoxa. Efter att jag för över trettio år sedan planterade en förpackning med 50 lökar har de snällt spritt sig över hela trädgården. När vi borrade efter bergvärme var de den enda växtlighet som nästa säsong verkade oberörda av rotandet

När jag började rensa i mitt ”woodland” övergick jag efter detta fynd:
till att förbereda middagsmaten!

Gammeldags

Efter alla 70-75- och Guldbröllopsdagar har vi samlat på oss åtskilliga presentflaskor rödvin.
Det börjar bli dags att konsumera dem , varför vi ställde till en liten supé.
Till rostbiffen serverades en gammal trotjänare:
nämligen Potatisgratäng hämtat ur denna, en av de första, receptbroschyrerna från
Svenska Mejeriernas Riksförening, SMR.

Nu börjar det ju åter bli tillåtet, åtminstone enligt somliga kostexperter, att ha rejält med grädde i maten.

Gott blir det i varje fall.

MEN

När jag skulle medsända en länk om Svenska Mejeriernas Riksförening fick jag bekymmer. Alla är eniga om att den bildades 1932, och fortfarande var vitalt 1976 när min broschyr distribuerades till hushållen.
Men se´n…?
Det finns inte längre men hur det upplöstes och varför går inte att få fram på nätet.

Däremot har vi ju läst mycket om mjölk i lokalpressen på sistone.

Faller fritt som i en dröm

9/1 2006 skickade jag bl.a. dessa recensioner till “klanen.
Vips var jag med blogg!

Leif GW Persson
Mellan sommarens längtan och vinterns köld
En annan tid ett annat liv.

Jag köpte dem som pocket på adLibris efter en recension av hans Lindamordet av Mats Gellerfeldt i SvD, där denne säger att den är bra, men inte så bra som de 2 ovan!
Vi ( även den gamle läste) håller med MG;
Böckerna är utomordentligt spännande och välskrivna
Den första handlar om SÄPO och samarbetet med amerikanerna under “kalla kriget” trots neutraliteten.
Den andre om efterdyningarna till ambassaddramat “ Lägg ut”

Det som gör dem så läsvärda är LGWP:s djupa kunskaper om polisarbete, men även ränkspelet politiskt och professionellt, goda och dåliga poliser, resp vilket handlingsutrymme den gode polisen har!

När den tredje delen “Faller fritt som en dröm” kom i pocket skickade jag efter den. Jag anade då inte att den handlade om Palmemordet! När jag så på baksidan läste det, lade jag boken åt sidan, jag tyckte mig vara trött på Palmemordet.

MEN

När Jens Lapidus´ Aldrig fucka upp visade sig också slinka in på P-mordet blev jag nyfiken och dammade av “Faller fritt som en dröm” .

OCH

Jag blev inte besviken.
Jag läser den 550 sidor långa boken i ett svep. Det visar sig att Leif GW lyckas göra även denna fiktiva slutliga mordutredning med de gamla bekantingarna Lars Martin Johansson och Evert Bäckström verkligt spännande, intressant och trovärdigt. (fast han EGENTLIGEN nog inte tror på sin version själv)

Bokus hittade jag den här recensionen:
Lars Martin Johansson, mannen, polisen myten. Underbart avslut på triologin. GW har med sina kärnkaraktärer, som vanligt förgyller dessa alltid hans böcker. Jag var lite skeptisk till denna först eftersom den skulle handla om Palme. Nu när jag har läst den är jag lyckligt salig över att det faktiskt finns bra författare här i Sverige som skriver med både ”stake”, själ och hjärta.

PRECIS min åsikt.

Jag hittar på nätet att GW gett ut ytterligare en :Den som dödar draken med Evert Bäckström i huvudrollen
– den får vi skicka efter när den kommit i pocket…