Förgängelse

Underbart är kort!

Nu har en tredjedel av den rusande våren passerat.
Min favoritdikt om våren är Dan Anderssons

Till min syster
Text och musik: Dan Andersson.

Nu spelar vårens ljumma vind i myrens gula starr,
och sakta stiga sagorna kring ön i Berga fors.
Förlåt ett stänk av bitter fröjd, en visa till gitarr,
det starka oss till läkedom likt strandens unga pors.

En sång till dej, min syster, när all marken väntar vår!
Luossas ljunghed surrar yr av vind och vilda bin.
Där lärde vi oss tunga steg i våra yngsta år,
och ingen vet hur djupt vi drack vår barndoms beska vin.

Men härlig, härlig våren kom vart år i rosor klädd,
fast sorgens skymning sökte oss och blekte kindens färg.
En dag på knä för Konungen, en natt för skuggan rädd,
och sedan drack du salighet ur flod och fjäll och berg.

Kom ut, när stormen viner vild i apel, pil och hägg!
Se, vårens himlar brinna till Guds och stjärnors lov!
Och när du sövts till drömmar av resedan vid din vägg,
all ängens rosor ropa, kom ut till oss och sov!

Den innehåller både den himlastormande glädjen
och
förgängelsens smärta.
Det gäller att hänga med och dricka salighet i STORA, DJUPA klunkar.
Vi har två tredjedelar kvar:
På ostsidan har de just slagit ut ….
….och det kommer ju nya.
Än sjunger lärkan.
foto Eric Elgebrandt
Carpe diem

På sannolika skäl


Som avkoppling från den krävande The Line of beauty har jag nu läst en italiensk deckare som jag tipsats om via en understreckare i SvD av Harald Hamrin där det bl.a. står:

Så har Carofiglios Bari och hans hjälte, advokaten Guido Guerrieri, blivit vad Donna Leon och kommissarie Brunelli är för Venedig och Andrea Camillieri och kommissarie Montalbano för Palermo.

Jag har ju med stort nöje läst Barbara Nadels deckare från Istanbul med kommissarie Çetin ıkmen så jag beställde genast den första av Carofiglios böcker som översatts till svenska:
På sannolika skäl.

Som omväxling till The Line of beauty ´s långa både meningar, tankegångar och kapitel är denna bok utmärkt. C. har en korthuggen prosa där handlingen hackas fram i korta 2-3 sidor långa kapitel. Först skildras advokat Guerrieris händelselösa, trista liv både socialt och i yrkeslivet. Det blir ändå tristare när hustrun till hans bestörtning begär skilsmässa. Han råkar in i en kris, får panikångest och kan med näppe sköta sitt arbete.

Genom att han av en senegalesisk kvinna ombeds försvara en likaledes sengalesisk man som anklagas för, ja efter en summarisk utredning så gott som redan är befunnen skyldig till, kidnappning och mord på en nioårig pojke får han plötsligt en angelägen uppgift.

Man får en intressant inblick i livet på Italiens sydostkust och italiensk rättskipning.

Carofiglios deckare är bästa sättet att lära känna Bari. Om Berlinmurens fall fått västberlinare att upptäcka Östberlin (och tvärtom), så har Carofiglio fått Baribor (och sina läsare) att lära känna båda sidor av staden. ”Nya” Bari och ”gamla” Bari har återförenats – tack vare åklagaren Carofiglio och advokaten Guerrier

Den 38-årige Guerrieri kämpar med sin depression men mycket på grund av sitt osjälviska engagemang i detta brottmålsärende får han mer och mer psykisk energi och sinnesro, lyckas till och med övervinna sin hissfobi.

Inledningen är gråmelerad och seg, men allteftersom stegras spänningen och blir OOLIIIDLIG….

Det skall bli intressantatt läsa nästa del Ragionevoli dubbi (på engelska Reasonable Doubts)

Längtans blåa blomma

Under påsken har växtligheten fullkomligt exploderat. Vid Påskdagens utflykt till Arild iakttogs inte bara badande utan även vårblommor. Nu när vi tittat oss nästan övermätta på narcisser, vitsippor och svalört blir vi varse de blyga blå!
Förtjust återser jag min skoltids favorit: LUKTVIOLEN.
Viola odorata , som verkligen gör skäl för namnet.
Påverkad av vår djupdykning i filosofins historia ger jag mig hän åt

Die blaue Blume
dvs
Die Blaue Blume gilt als das Hauptsymbol der Romantik. Sie repräsentiert etwas, was schwierig zu erreichen ist; eine Sehnsucht, die man nicht aussprechen kann. Die Blaue Blume ist ein Sinnbild für etwas, was man nicht ganz rational verstehen kann. Um seine Sehnsucht jedoch zu stillen, ist es nötig, dieses Unerreichbare zu erreichen.

Påskdopp i Arild

Arild på Påskdagen kl 16.34
Under påsken skall man åka på Konstrunda.

Därför föll det sig för oss naturligt att åka till Arild

Arild var också en känd konstnärskoloni med kända namn som Gustaf Rydberg, Gustaf Cederström, Fritz von Dardel, Olof Krumlinde, Isaac Grünewald, Natanael Beskow, Rickard Berg och Herman Österlund samt flera Skagenmålare, som samlades på Mor Cillas värdshus. De kunde på Kullaberg dra fördel av ett särskilt starkt sommarljus som påminde om Skagens.
Vi började med att skaffa oss en överblick av samhället…
MEN
Redan 16.44 händer det här

…och det här
Sedan gick det undan, redan 16.47 hade sex modiga bevistat Skälderviken.
Var och en hade vid kontakten med vattnet (10-12°?) inte kunnat avstå från en vokal reaktion av färfäran.
16.48 och dags för påklädning.
Andra valde en något mindre drastisk metod att njuta av det sköna vårvädret.
Så även vi, det fick vara med konstverk i dag – Naturens skönhet är svårslagen!

The line of beauty

Jag har nu läst Alan Hollinghursts roman The line of beauty.
Jag köpte den på grund av en entusiastisk recension efter det att han fått Bookerpriset 2004.

Den visade sig vara på 438 tättskrivna sidor.
En första genombläddring och läsförsök av första sidan resulterade i att den hamnade ”åt sidan” i läshyllan.

MEN

Nu har ju OM skönhet blivit ett läsprojekt och årets påskhelg, en solbestrålad ledighet, har jag utnyttjat för att först sträva , så småningom allt mer accelererande skynda igenom:

1. Alan H. har ett visserligen ordrikt och omständligt, men bländande vackert språk. Det som gör den så svårläst till en början är hans noggranna sätt att beskriva interiörer och samtal, som utförs med hjälp av en mängd för mig tidigare helt okända ord.*

Huvudperson är Nick, som efter studier vid Oxford blir inneboeende i en studiekamrats, Toby Fedden, föräldrahem i Notting Hill i London. Familjen är förmögen och tillhörig the landed gentry. Pappan är just vald till MP (Tory) för Nicks hemkommun. Det dröjer till sid 230 innan man får reda på hans egen familjebkgrund, nämligen som enda barn till litet äldre föräldrar som driver en antikvitets.

2+3 Genom sin plats som ”vän till familjen” är han en eftertänksam iakttagare av det sociala livet – t.ex vid vännen Tobys 21sta födelsedag som utspelar sig på morbrodern Lord Kesslers egendom Hawkesbury. Huset är fyllt av dyrbar konst och dito föremål – något Nick ju är både lidelsefullt intresserad av och kunnig på. Den överdådiga festen slutar i en orgie av sprit, kokain och sex .

4. Det blir snabbt uppenbart att Nick är gay. Han har under studietiden i hemlighet varit – och är – förälskad i Toby som dock är straight. Första delen, från 1983, berättar om hur Nick svarar på en kontaktannons och begår sin sexuella debut med en 28-årig svart man vid namn Leo.

5. Sommaren 1983, de allra första kapitlen, är större delen av familjen vid sitt lantställe i södra Frankrike. Hemma är bara tjänstefolket, Nick och yngsta dottern Catherine. Familjen har inte velat ta henne med eftersom hon ”inte mår bra” – eller som Toby beskrev det ”she´s pretty volatile you know”. Redan på sidan 6 inser man att under den tjusiga ytan döljer sig en ”dysfunctional family”. Nick anar att hans uppgift är att ”hålla ett öga på C.”.

Andra avsnittet behandlar händelser 1986
6. Dels beskrivs Nicks förhållande till en tredje Oxfordkamrat Wani. Denne är från Libanon, son till en köpman som blivit miljardär och som man förstår traktar efter ett peerage. Nick och Wani är älskande. Wani har obegränsat med pengar och har ”anställt” Nick som redaktör för en tidskrift to be (som skall heta Ogee) Man får delta i Nicks besök i Wanis föräldrahem samt deras gemensamma semesterresa till Feddens sommaregendom i Frankrike.

7. I undertexten i hela boken finns Margaret Thatcher. Redan till Tobys myndighetsfest är det tal om att hon skulle vara en av gästerna …. Dock infinner hon sig slutligen till Gerald och Rachel Feddens silverbröllop som inträffar på hösten 1986. Besöket av PM (MT nämns aldrig vid namn i boken) dominerar allt, såväl förberedelser som ceremonierna vid hennes ankomst – silverbruden Rachel står helt i skuggan!

8.Vid valet 1987 blir Gerald återvald med knapp marginal. Strax efteråt krackelerar hela deras tillvaro….
Att berätta hur skulle förstöra hela spänningen för de som eventuellt blir sugna att läsa boken!

Jag läste inte recensionerna på Google förrän efteråt.
Intressant med listningen av 47 olika ”aktiva” personer och alla hänvisningar till författare, citat, musik mm.

*The title of the book refers to the double ‘S’ of the ogee shape, described by William Hogarth in his The Analysis of Beauty as the model of beauty, which protagonist Nick Guest uses to describe his lover’s body. Another underlying theme is the difference between spiritual and material beauty.

Mera påsk

Det har ju varit tyst och stilla på granntomten hela vintern.
MEN
Plötsligt dök det upp en liten påskkärring!

Tyckte jag, men det var tydligen inte meningen – det är bara modet. Som en förtrupp till resten av familjen Lundin kom Vera hennes mamma på långfredagen till sommarhuset.
Vad passar bättre som vignett till ett påskrecept som jag hittat nu när jag, efter avslutatad prenumeration, sitter och bläddrar i mina gamla Allt om Mat.
Vitlökssill AoM 4/92
Bland recept för en påskbuffé av kallskänkan Sara Åman på Saltsjöbadens Grand Hotel finner jag detta:
Det här behövs:
8 saltade urvattnade sillfileer
1 1/2 dl majonäs
3 dl gräddfil
1 msk worcestersås
1 pressad citron (ca 1 dl)
2 krm vitpeppar
5 vitlöksklyftor
2 msk hackad gräslök (Passande nu när den verkligen är en primör!)

Påskliljor

För en gångs skull sammanfaller våra påskliljors ”primetime” med påsken!

När vi flyttade in för 38 år sedan fanns inte så värst mycket växtlighet. Varje år köpte jag en eller två krukor påskliljor till påskbordet, överblommade grävde jag ner lökarna i gräsmattan. De har sedan villigt kommit upp varje år, så småningom i allt större antal.

På torpet finns vildväxande tidiga, dubbla. Av dem har jag överfört flera stånd.
På åttiotalet övergick jag till mini som ju då blev à l mode och dessutom passade bättre på matbordet.

Observera det för tillfället avbrutna murbyget i bakgrunden

De första åren köpte jag en del narcisslökar varav en sort som heter Mount Hood funnit sig väl till rätta.

Glad Påsk!