The Dean´s December

Den här boken vet jag bestämt att jag har läst – för minst 25 år sedan.Den är skriven 1982, utgiven i pocket i svensk översättning 1985. Översättare är Caj Lundgren ” Kajenn”.

 Ur Wikipeda:

Saul Bellow, ursprungligen Solomon Bellow, född 10 juni 1915 i stadsdelen Lachine i Montréal i Kanada, död 5 april 2005 i Brookline i Massachusetts, var en kanadensisk-amerikansk författare. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1976. Han har även fått Pulitzerpriset och National Book Award.

 Det var en av få seriösa böcker jag ”tyade med” under 80-talet. Jag minns att jag tyckte den var bra – att Bellow var värd sitt Nobelpris.

När jag nu läser om det blir jag positivt förbluffad! Jag får ju bekräftat ramberättelsen :

En rektor på ett college i Chicago, vars hustru är invandrad från Rumänien reser med henne till Bukarest när hans svärmor ligger för döden och efter någon tid avlider. Det jag minns av innehållet är berättelsen om svårigheterna för dem  med vardagstrivialiteter i det kommunistiska samhället.

MEN

jag har totalt missat huvudtemat

dvs

”The Dean´s” livskris i egenskap av kulturjournalist  hemma i U.S.A.

SOM

han får åtskillig tid att fundera över ”ensam” i svärmors lägenhet utan att kunna språket och medan hustrun med släktingar har fullt upp med det praktiska kring dödskampen, dödsfallet, begravningen, kvarlåtenskapen etc.

÷

MÄSTERLIGT!

P.S. Den kritiserande attityd i förhållande till utvecklingen  i USA under 80-talet som ”The Dean” intar och fördöms för är  intressant att ta del av så här i ”Trumptider…DS

Tolv på det trettonde

”Under 80-talet gavs den första delen i Myrdals skönlitterära Barndom-svit ut på Norstedts. Böckerna var skrivna i den japanska jagromanens form och var en uppgörelse med den falska vuxenvärlden sedd med barnet Jan Myrdals ögon. Böckerna har hyllats av recensenterna och har alla förutsättningar att bli klassiska.”

÷

Jag läste med stor behållning hela sviten allteftersom den kom ut.

De flesta delarna har jag skickat vidare för läsning i släkten

MEN

Av just denna del har av någon anledning flera exemplar av pocketupplagan  ”hängt kvar”

VARFÖR

jag blir inspirerad att läsa om den.

Redan vid första genomläsningen förändrades hela min uppfattning av Jan Myrdal som person. Mina erfarenheter som barnpsykiater hjälper mig att förstå det psykologiska klimatet  i familjen och arten av ”personlighetsstörning” och dess följder hos både barn och föräldrar. Jag har ju också ”inspelade” minnen av Alvas röst som ”expert”, talandes i radio, som bekräftar resultatet!

÷

Vi möter en elva-tolvåring som lever förtjust i i New York, trivs med stad och skola.

SÅ PLÖTSLIGT 1940

beslutar föräldrarna att den politiska situationen i Skandinavien – särskilt ockupationen av Norge och Danmark- kräver, att de som offentliga socialdemokratiska personer är tvungna att resa hem till Sverige, de vill inte utmålas som ”svikare”.

VILKET

innebär att den glade amerikanen  måste överge sitt paradis

OCH

försmäkta i helvetet

= Stockholm.

där han ju nu snart 90-årig tydligen aldrig känt sig riktigt hemma…

” I Sverige har han inget godkänt skolbetyg efter fjärde klass i folkskola 1938 på grund av ordblindhet och uppstudsighet gentemot lärare….”

Röde Orm II : HEMMA

Alltsedan jag i julas började läsa Frans G:s ”Folk som sjöng” 

har jag ju bestämt att läsa om Röde Orm

Första delen läste jag strax efter jul och har skickat vidare för en tur bland barnbarnen.

NU

har jag läst första delen ,”Hemma”, av del II.

Och det är en fröjd!

ORM på Gröning.

 Kapitel

1. Hur Orm byggde sig hus och kyrka och om hans rödhåriga döttrar.

 Det var nu på tredje året sedan Orm, efter det han i hast sålt sin fädernegård vid Kullen för att undfly kung Svens vrede, kommit dragande upp till gränsbygden med hela sitt hushåll, med hustru och moder och gårdsfolk och sin  lille präst, och med hästar och boskap och allt lösöre som kunnat klövjas på hästrygg. Åsas arvegård hette Gröning; den hade legat öde och förfallen, med hopsjunkna tak och igengrodda tegar; och en orkeslös gårdsfogde och hans käring, jämte en flock magra gäss, hade varit allt liv som fanns på stället. Orm hade  känt föga trivsel vid denna syn och tyckt att detta inte var mycket till gård för en man som han och för kung Haralds dotter; och Åsa hade sprungit omkring i krokarna och gråtit och anropat Gud inför allt elände och farit ut i hårda ord mot de gamla; ty hon hade aldrig sett gården sedan unga dagar, då hennes fader suttit där i välmåga, innan han och hans båda söner dräpts i en fejd.

II. Hur det rustades till kristningsgille för kung Haralds dotterson

III Om främlingarna med saltforan, och hur kung Sven gick miste om ett huvud.

IV. Hur Orm predikade för salthandlaren

V. Om det stora kristningsgillet, och hur de första smålänningarna blev döpta.

VI. Om fyra sällsamma tiggare, och hur Erins mästare kom fader Willibald till hjälp.VII. Om mannen som bar sveakungens svärd, och om magistern från Aachen och hans synder.

VIII.Om den syndige magisterns andra synd, och om den bot han får sig pålagd

IX. Hur magistern letade efter kvigor och satt i ett körsbärsträd

X. Om kvinnokonsterna vid Kraka-sten, och hur Blåtunga fick ett märke i eggen

XI.  Om  Om Toke Grågullesson och den olycka han haft; och om en ond skänk från finnvedingarna

XII. Tinget vid Kraka-sten

 som slutar med att Ylvas och Orms andre son kommer till världen:

—   Men varken varken Sven eller Harald kunde han döpas till; och det slutade med att Orm gav honom namnet Svarthöfde. Under dopet höll han sig tyst och allvarsam och bet fader Willibald i tummen. Han blev sina föräldrars mest älskade barn och den störste av alla härmän i gränsbygderna; och långt fram i tiden, sedan mycket hänt fanns det hos konung Knut den mäktige av Danmark och England ingen hövding i tingmannalid med större rykte än konungens frände Svarthöfde Ormsson.

 DESSUTOM

har jag, efter iordningsställandet efter ÄS ”rivöver”,

hittat

som jag minns som den essäbok av FGB som jag gillar bäst!

÷

Följ den spännande fortsättningen!

Das Lesen XXXV

I mitt rotande bland olästa böcker hittade jag häromveckan den här.

Det är en postumt utgiven  essäsamling.

Redan andra kapitlet heter ”Hur ”Röde Orm kom till”

Jag började fundera: Det är drygt 65 år sedan jag läste den! 

VARFÖR

Jag beslöt att läsa om den – innan den får gå ett varv bland barnbarnen

i deras invigning i SVENSK KANON!

 

Jag har nu läst ut del I

OCH

Liksom när det gällde Kiplings Djungelbok var det en svindlande ljuvlig återbekantskap!

Nu läser jag den ju inte som en ”indianbok” utan njuter i fulla drag av formuleringar somt.ex:

Ur hur jul dracks hos Harald Blåtand :

Biskopen läste nu en bön som kung Harald bad honom göra kort, och därpå druckes tre skålar: till Kristi ära, för kung Haralds lycka och för solens återkomst. Även de okristna drucko skålen för Kristus, emedan det var första skålen och de törstade efter öl; men somliga av dem gjorde hammartecknet över kannan och mumlade Thors namn innan de drucko. När skålen dracks för kung Haralds lycka fick kung Sven öl i vrångstrupen och hostade, så att Styrbjörn frågade om den klunken var honom för stark.

 Det blir ju  så småningom slagsmål där Orm och Toke skadas  och behöver sängliggandes vård. De fördriver tiden med kväden:

Toke:

 Välkommen blir mig den dag

då jag från skeppsdäck ser

trana och gås och stork

styra mot norr sin kosa.

 Orm svarar:

 Tig med tranor; ty jag

har innan dess gått ner

dit, där mullvad och sork

 kallt på den döde nosa. 

 MEN

 de klarade sig ju!

Nu ger jag mig i kast med del II! 

Nya tag

Den 4de juni 2011 postulerade jag att jag den 15/9  s.å. skulle ha läst färdigt dessa tolv böcker.

20 maj i år kunde jag konstatera:

NU

 är det bara Strändernas svall och Frøken Smilla kvar!

Peter Høegs återkomst med en fullträff 

Effekten av Susan  

inspirerar mig nu att

ÄNTLIGEN

först färdigläsa

(eg helt och hållet omläsa)

Fröken Smillan

 Följ den spännande fortsättningen!

Das Lesen: Gammalt och nytt

ELLER

Les extrèmes se touchent!

Jag har nu, vecka 8, läst två böcker:

 Maigret et sa mort

Som omnämnts har jag startat på ett rearrangemang av mitt bibliotek ,

då ju diverse gamla trasiga pocketböcker från 50-60-talet uppenbarar sig.

SAMTIDIGT

läser jag i min iPad

Jag gick från ungdomslitteraturen och veckotidningsnovellerna över till masskonsumtion av Trenter, Maria Lang , Christie och Sayers

OCH

Kommissarie Maigret.

Jag läser på Google att

Georges Simenon

mellan 1930-1972 gav ut 75 romaner med M.

 Maigret et son mort

är utgiven 1948 och är översatt till svenska 1953  (året då jag tog studenten) av Gunnel Vallquist

Jag blir INTE besviken!

Kommissarie Maigrets Paris : Om Paris i Georges Simenons romaner

av Anita Limare Hjelte kom ut 2014

”Den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas* vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.”

Det blev sedermera tradition att jag vid Parisresor tog med mig en Maigret på franska, som jag  medelst lexikon under vistelsen i Paris lätt läste. De är de enda böcker jag lyckats läsa från pärm till pärm på Voltaires språk!

* En anekdot från Parisbesöktet 1974: 

Under slutet av 60-talet in på 70-talet hade Maigret  varit väldigt begiven på Calvados. För att fira  att vi för första gången sedan 1955 var UTAN BARN i Paris ,inköpte den gamle en flaska! Det var ju inget som var lättåtkomligt på Systemet på den tiden.

 Det var bara det att när han tog den första klunken tyckte han inte det var särskilt drickbart…

MEN

Det tyckte jag!

Under middagsvilan på hotellrummet, då den gamle sov,

låg jag och läste Maigret på franska, samtidigt som jag sippade på min Calvados!

Man har inte roligare än man gör sig…

÷

Så mycket annorlunda är det ju att läsa om Churchill på Ipad

Det gemensamma är att läsningen av båda går som en dans.

Jag har hunnit till sid 335/507  av Churchill del II 

Det är den 8 maj 1945!

Följ den spännande fortsättningen!

Lässtart

Jag lyckades inte slå nytt rekorrd 2014

MEN

2015 har börjat bra

FÖRST UT blev

Denna köpte jag redan i december som e-bok.

Jag har ju tidigare redovist läsningen av WC:s egna Min ungdom  och Tankar och Äventyr  .

Bengt Liljegren beskriver nu i detalj plus och minus i Winstons härstamning, familj utbildning och karriär fram till 1939 i denna första del. Det är en underbar komplettering till

My early Life och Thoughts and Adventures

 som jag nu således skickat efter på Bokbörsen

 (till en sammanlagd kostnad inkl porto  av  100 kr!)

÷

Nu ska jag läsa om dem för att sedan sprida ut dem bland barnbarnen

OCH

 kommer sedan att gå vidare  med Bengt Lindegren del 2 1939-1965

Min första loppmarknad

 Under mitt ständiga sorterande av gamla bokhögar dök plötsligt den här boken upp

 Den kostade 50 öre

Tryckår 1934

Boken publicerades ffg 1933

På Bokbörsen betingar en likadan, visserligen ”i gott skick”:275 kr!

 

Tidens Förlag. 1934. 343 s. Häftad. 19,5x13cm. Gott skick. Gulnad/sobelyst på rygg. Lite slitage på rygg uppe och nere så bakre pärmblad samt främre släppt lite från rygg, annars okej. Begreppet ”Jantelag” myntas

Frånsett pärmen är mitt exemplar intakt

Det är intressant hur ett föremål kan vara så intensivt laddat med  tidshistoria

 Det var 1953. Jag var 17 år och gick sista terminen i gymnasiet, slutspurten inför studentexamen. Fram tills nu hade det ”stora livet”, den internationella politiken varit helt präglad av efterverkningarna av andra världskriget:  ”kalla kriget”,   Koreakriget ,you name it… Genom tilltagande möjligheter med rapportering via radio fanns det ju också ökade möjligheter att ta del av eländes, elände från alla hörn i världen.

 

Så inträffar,  natten mellan den 31 januari och 1 februari 1953

 vad som har kallats Stormfloden i Nordsjön


Stormfloden i Nordsjön 1953 orsakade den svåraste stormflodskatastrofen i Nordsjön under 1900-talet. Stormfloden inträffade natten mellan den 31 januari och 1 februari 1953 och drabbade stora delar av kusten i framförallt Nederländerna och Storbritannien och till viss del även i Belgien. Även Nordsjökusterna i Tyskland och Danmark berördes av ovädret.

I Holland brast fördämningarna och stora delar av landet stod under vatten.

SE video

ÄNTLIGEN!

Till skillnad från atombomber, grundandet av Öst-Tyskland, maktövertagande i Tjeckoslovakien fanns här en ”gripbar”katastrof utan politiska komplikationer.

Hela Sverige engagerades i den s.ka. Hollandshjälpen

(som blev upphovet till Radiohjälpen)

Troligtvis var det så att bl.a. alla Sveriges läroverk uppmanades att lokalt arrangera välgörenhetstillställningar enligt ovan för att insamla medel. Vår avgångsklass hade, enligt tradition, vid julavslutningen 1952  haft en mycket lyckad spexunderhållning för lärare och elever. Vi upprepade den nu för allmänheten. I en fullsatt aula väckte den stort bifall.Några veckor senare, en lördag, anordnades, för första gång, en ”loppmarknad” – eleverna hetsade föräldrarna att skänka föremål som såldes.

OCH

Det var där som jag fann och inköpte boken för 50 öre.

Jag hade aldrig hört talas om Aksel Sandemose

MEN

Minns hur överraskad jag var över att den var så BRA! 

Nu ska jag ta och läsa om den…

ДАМА С СОБАЧКОЙ

ДАМА С СОБАЧКОЙ

 I. 

 Г ОВОРИЛИ,

ЧТО на набережной появилось новое лицо: дама с собачкой. Дмитрий Дмитрич Гуров, прожив- ший в Ялте уже две недели и привыкший тут, тоже стал интересоваться новыми лицами. Сидя в павильоне у Верне, он видел, как по набережной прошла молодая дама, невысокого роста блондинка, в берете; за нею бежал белый шпиц. 

ELLER 

DAMEN med HUNDEN

  Första gången jag blev varse denna novell var när den 1961 uppenbarade sig som underlag

 för  en film som vann Guldpalmen i Cannes.

Det var den andra sovjetiska filmen, utan politiskt innehåll, som plötsligt  visade sig på världsscenen. 

Den första var 1957 Don Quijote

När boken nu dök upp på Bokbörsen fick jag lust att läsa om den.

Den är överraskande kort , endast trettio sidor.         Ett mästerverk! 

I den här utgåvan är den publicerad tillsammans med DUELLEN, 160 sidor kortroman, som också uppvisar Tjechovs mästerliga förmåga att skildra  naturens skiftningar. och mänsklig interaktion.

Detta är den 40de boken jag läst i år.

Målet var ju 48 (12×4) – åtminstone fler än i fjor (=37)

Spänningen stiger!