Gone Girl

Das Lesen XXX, publicerad 28/11-14, avslutas:

Jag får ju dagligen erbjudanden från AdLibris, Amazon och Bokbörsen

OCH

JAG KAN INTE MOTSTÅ

hämtade just på posten

Den sista av dessa 4  (årets 5te) är nu avverkad

DVS

Gone Girl är en thriller av Gillian Flynn

SOM

när jag ändå var inne på adlibris för att köpa årets nobelpristagare,

 på grund av sin marknadsföring:

1:a åtta veckor i rad på New York Times bestsellerlista!
»Årets bästa deckare, utan konkurrens.« LOTTA OLSSON, DN
»En alldeles enastående bra thriller.« YUKIKO DUKE, GOMORRON SVERIGE, SVT
»Gone Girl är en läsfest.« SVENSKA DAGBLADET
»Det bästa jag läst i spänningsväg på många år.« JENS LILJESTRAND, EXPRESSEN

 slank med i beställningen.

Nu är den läst

Ja, visst är den skickligt skriven!

Den är uppdelad på tre delar:

I Pojke mister flicka    ss11-294

II Pojke möter flicka    ss 299-490

III Pojke får tillbaka flicka (eller tvärtom) ss 495-556

 

Kapitlen alternerar så att vartannat berättar mannens, ”Nick”, vartannat  flickans,”Amy” , version.  De träffas i NYC, tidigt 2000-tal, båda i 25-årsåldern, i båda i publicist-branchen. Här upphör likheterna. Hon är enda barnet till rika föräldrar. Föräldrarna är psykologer och har blivit förmögna genom att skriva böcker om ”Fantastiska Amy”. Han är egentligen en ”lantis” som haft framgång som skribent.

De gifter sig 2007 och är de första tre åren lyckliga. Sedan börjar den ekonomiska krisen skörda offer – de blir arbetslösa – hennes föräldrars ekonomiska situation färändras drastiskt till det sämre, hans mor få cancer etc…

Ur Amys dagbok 15/9 2010

Därför bestäms det snabbt och med mycken liten diskussion: Vi ska flytta från New York. .Vi ska flytta till Missouri.Till ett hus vid floden i Missouri, där vi ska bo. Det är surrealistiskt, och jag är inte en person som använder ordet surrealistiskt i onödan.

Det är spännande, uppfinningsrikt; Ständigt nya,  oväntade förvecklingar, sakligt vattentätt.

MEN

Trots att boken är en ”bladvändare” är det något, (det viktigaste??),  som fattas

Figurerna blir aldrig ”levande”

 Påminner mig om

En andra gång…

Baltiska utställningen både nu och för 100 år sedan

är ju synnerligen sevärda

 Jag försöker inspirera alla, alla att besöka den.

Igår var det Lisas tur

Vi startade med lunch på Malmö Central

Denna gång koncentrerade jag mig på att införskaffa skriftlig information

Lisa hittade denna gamla ”Führer” …

Själv inköpte jag nedanstående

Det var väldigt stimulerande att  ännu en gång, nu i lugn och ro, kunna

ytterligare bekanta sig med denna

 verkligt representativa, högkvalitativa konst.

I en läsesal i anslutning fanns ytterligare litteratur

om bl.a. den Ryska baletten!

Dagens namnsdagsbarn

Han lärde sig läsa och skriva som vuxen, ändå har han mer än någon annan påverkat Europas språk och utbildningsväsende genom att återuppliva latinet. 

 I dag är det 1201 år sedan Karl den store dog.

”Karl den stores regering (748–814) blev en nystart för ekonomi, politik och kultur.

 Karl den store avled för i dag 1201 år sedan, varför dagens namn i almanackan är Karl, och 16 fiktiva eller verkliga kungar i Sverige bär hans namn.” 

När Karl den store fick idén att blåsa liv i det gamla romarimperiet och dess institutioner tog han hjälp av en skara intellektuella, som själva utbildats av irländare. Den främste av dem var anglosaxaren Alcuin från York (730–804), som Karl träffade under det italienska fälttåget 781 och kallade till hovet i Aachen. Han blev chefsideolog i utbildningsprojektet. Övriga medhjälpare rekryterades från Italien, England och Spanien. De bildade ett lärt kotteri, i ett rollspel med antika namn och med Karl själv som kung David. 


Karls och Alcuins insatser förklarar det faktum att det mesta som producerades av de bildade i Västeuropa skrevs, lästes och sjöngs på latin under tusen år, grovt räknat från 800 till 1800. Här börjar det klerikala paradigmet i Europas historia, efter hand unikt kreativt och fröet till Västerlandets särprägel.

—-

Karl talade latin obehindrat och förstod grekiska men kunde knappast skriva. Han hade en skrivtavla under kudden för att fördriva sömnlösa timmar, men han började för sent i livet för att lära sig skriva ordentligt, berättar hans biograf Einhard. Karl tog befälet över skriftbilden och lät Alcuin designa en tydlig och skrift, den karolingiska minuskeln, som senare blev typsnittet antiqua och standardfont i datorerna världen över under namnet Times New Roman eller andra varianter av karolingisk skrift.

Men kan man mobilisera ratio et oratio, tanke och språk,

 förvandlas vildar till fogliga lamm, så tänkte (Cicero och) Alcuin.

÷

Aldrig har förmågan att läsa och skriva korrekt värderats högre än i denna miljö, där man längtade att höja sig ur sekler av barbari.

 Den karolingiska skolan och dess standardiserade mönster

 är fortfarande grundritningen i västvärldens skolsystem,  

(utom i Sverige…)

... Fyrahundra år senare ledde bildningsreformen till universitetens framväxt.

 Läs mera!

i denna SvD-understreckare från 2014 av Anders Piltz

 född 7 mars 1943 i Ödeborg, Dalsland,

 är en svensk latinist och romersk-katolsk präst samt biskopsvikarie för gudstjänstlivet i Stockholms katolska stift. Han är tillika medlem i dominikanordens sammanslutning för sekularpräster, prästvigd 1987, professor emeritus i latin vid Lunds universitet samt författare, psalmdiktare och översättare. Han är ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien och andra akademiska samfund.

Sotarmurre på besök

Alltsedan brandskyddskontrollen 2010 har jag varit väldigt återhållsam med braständning. Icke desto mindre får jag regelbundna besök av sotare.

Häromdagen var det  så dags igen:

 I huset vi köpte 1971 finns/fanns det fyra eldstäder.

Fram till vi installerade bergvärme 2006 var de flitigt i bruk.

Nu använder jag bara den bäst fungerande

OCH

det högst 10 ggr per år

i samband med jul och nyårsfirande…

Det var snabbt avklarat.

Strykjärnen är ”antikviteter”

 – tillvarataget från Farmor Matildas kvarlåtenskap – de är minst 100 år gamla…

Skånska slott och herresäten

I morbror Rulles bibliotek hittar jag så den här.

Det är ett reportage av två DN journalister som de gjorde 1976

för att berätta om de Skånska herresäten som skildras i

 Edvard Perssons” berömda kuplett som jag ofta hörde i radio på 40-50-talet.

På skivan lär stå att EP skrivit texten, men det visste ju

åtminstone alla lundensare att så inte var fallet

Det var

Hjalmar Gullberg & Bengt Hjelmqvist

På 164 sidor, med rikligt av teckningar av Hasse Eriksson, skildras godsens historia och status 1976

÷

Boken kommer att cirkuleras som guidebok för utflykter i sommar!

 Edvard var kanske ingen poet men sjunga kunde han!

 

 På himmelen vandra sol, stjärnor och måne

och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,

på höga och låga, på stort och på smått,

på statarens koja och ädlingens slott.

Portaler och tinnar förvittra och ramla

och ständigt det nya förjagar det gamla.

Men högt över vajande vete och korn

syns än krenelerande murar och torn.

 

O, fästen och borgar, o, grevskap och gårdar

där än traditionerna troget man vårdar

ert lov vill jag sjunga för land och för by

och låter er alltså passera revy.

Se månstrålen in genom blyrutan faller

och tecknar på golvet det järnsmidda galler.

Stolts jungfrun hon drömmer i majnattens ljus

att friare komma till Glimmingehus.

På utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp

mot raden av strålande fönster på Torup.

Att smaka på kaka som bakats på spett

dig ber hennes nåd, friherrinnan Coyet.

Där rådjuren skymta bak´vitgråa stammar

man ser Toppela´gård med broar och dammar

Systemet på sprit och på skatterna sta´n

där lurar belåtet fiskalen Aschan.

Med port genom huset och gamla kanaler

lyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.

Själv kungen i nåder far dit från sitt slott

och skjuter fasaner med grevarna Thott.

Och därefter hälsar han på baron Trolle

och jagar och spelar sin sans och sin nolle.

Allt medan baronens gemål

plockar gräs åt rastupp och rashöna på Trollenäs.

 På storkarna tror också Borgeby herre,

fast de här nere i Skåne för vart år bli färre.

När parken vid Borgeby doftar viol

då stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.

 Till lugnet och vilan från dammet och möget

till Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.

Han längtar till lunden där sipporna gro

och drömmer om Sundet och Sofiero.

Fredagsmys

Det var få riktigt bra TV-program för en 80-årig änka i december och över julhelgen. Nu när januarilunket infunnit sig, har jag glatt konstaterat att SVT,  ”sparat det bästa” till fredagskvällarna med  På spåret, Skavlan och deckarserien Shetland.

Jag har länge beundrat Skavlan för hans förmåga att koppla ihop ”udda” berömdheter,  människor utan påfallande  beröringspunkter  – och – hur han får dem att utveckla för åhörarna  stimulerande humoristiska men ändå djuplodande filosofiska resonemang.

 Sistlidna fredag – den 23/1 – blev i mitt tycke

en höjdare

 ”Sjöström, Stoltenberg och Filip och Fredrik till Skavlan”

 Jag har ju egentligen aldrig lyssnat till  Filip och Fredrik. De har dock ofta förekommit som trailers, då jag noterat deras ganska ”tramsiga” högljudda dialog. När nu Skavlan för ihop dem med  Thorvald Stoltenberg och de får berätta om sin nya film:

Nu är de aktuella som manusförfattare till filmen Trevligt folk,  om hur ett somaliskt bandylag – från Borlänge – lär sig spelet och skridskoåkningen från grunden innan de sex (!) månader senare ställde upp i bandy VM i Sibiren.

 lyfter samtalet till olympiska höjder 

DIT

ju Sarah Sjöström hoppas få klättra upp!

Biltrubbel

Jag tog körkort 1956 Då ägde vi ingen bil men väl en vespa!

Redan  2004 blev jag uppmanad att förnya det genom att gå till fotografen, NU var det dags igen.

Jag uppsökte den fotograf som jag anlitade förra gången. Det visade sig emellertid att han hade upphört, i lokalen såldes tvättmaskiner.

Som vanligt pratade jag på ,så alla köande fick höra mitt problem. En vänlig dam hade tydligen en bekant som var fotograf. Denna ringdes upp på mobilen.  Hon var dessvärre hemma…

MEN

Jag hälsades välkommen dagen efter kl 11.00

Hennes ateljé var inrymd i Höganäs Saluhall

Där hade jag inte varit sedan invigningen augusti 2012

LÅNGT MINDRE kört bil dit.

Jag startade i gryningen

Körde härs och tvärs till jag inte kom längre, parkerade bilen

vandrade irrande vidare

 Det var ett irrvarv av gränder med diverse verkstäder

passerade Brandkåren

(jaså ligger den här…)

och ytterligare firmor

ÄNTLIGEN

 Hittade jag den blygsamma ingången

Riktigt säker på att jag var rätt var jag inte…

FÖRRÄN

Jag fick den här överblicken!!

Följ den spännande fortsättningen