Oktoberväxtlighet

Så är det dags att kora Månadens växt för OKTOBER:
Kandidaterna äro:
Aronia
Häggmispel
Hosta

Sedan har jag ytterligare en kandidat som jag följt hela månaden. Ovan ses den 2/10.
Den slog ut den 5/10

Kämpade mot nattfrosten den 20/10

Och har inte givit slaget förlora än!

Så jag tänkte vid återkomsten från Ronneby lansera den som vinnare

MEN
Döm om min förvåning när jag vid intagning av de sista pelargonierna tittar till min Trumpetblomma, införskaffad i våras, och som på grund av dödsfall och begravning under sommaren fått bristande tillsyn, och skabbig och bladfälld ställdes in för vinterförvaring den 20/10:
En underbar rosa blomma – och två knoppar därtill!
Vad kan man mer begära!

Resetrubbel

Vad är klockan i Ronneby?
Som nybliven änka har jag ju startat ett tågfararliv.
Det första problemet, bagaget, som var svårtransporterat vid min resa till Mälardalen i september är nu löst:
På CoopForum i Eskilstuna erbjöd de rullväskor till rabatterat pris , så nu rullar jag iväg, lätt som en plätt.
MEN
När jag vid hemfärden häromdagen kom nerför backen till Ronneby station –
gudskelov i GOD tid – kunde jag inte reda ut att:
(Mitt arbandsur, den tvättade Certinan, behöver nytt batteri….)
De SEX klockor som fanns på och kring stationsbyggnaden, visade alla OLIKA tid!
Jag konstaterade emellertid, efter noggrant studium, att den enda angivelsen som var rätt var på den digitala klocka som här visar 12.49.50 – troligen kopplad till ett atomur

Glada veteraner

När jag idag åkte till veteranorientering i Pålsjö skog möttes jag av dessa Sportsfreunde i glatt samspråk. Vad rörde sig samtalet om? GISSA!

Jo, ugglor
I skogen var det lika grant som i Ronneby brunnspark
OCH
I år, åtminstone här i Sydsverige, tycker jag, att höstfägringen är djupare och nyansrikare än sedvanligt!

Ännu en höstöstresa

Den 16 september 2007 besökte den gamle och jag syster och svåger i Ronneby.
den gamle tog de första trevande tagen med stavar.

När nu svåger Göran och jag vid mitt återbesök i Brunnsparken passerar Trollsjön är skaran av motionärer halverad….

Naturens skönhet skänker dock kraft och lisa!

Höstrabatt

Även vissnandet har sin skönhet!
En tröst för oss vars fräschör har passerat bäst före datum!
Klar kandidat till Månadens växt oktober.

Till förruttnelsen


Förruttnelse, hasta, o älskade brud,
att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud,
blott dig till förhoppning jag äger.

Fort, smycka vår kammar — på svartklädda båren
den suckande älskarn din boning skall nå.
Fort, tillred vår brudsäng — med nejlikor våren
skall henne beså.

Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp,
förkväv i ditt famntag min smärta!
I maskar lös tanken och känslorna opp,
i aska mitt brinnande hjärta.

Rik är du, o flicka! — i hemgift du giver
den stora, den grönskande jorden åt mig.
Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver
därnere hos dig.

Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm
oss svartklädda brudsvenner följa.
Vår bröllopssång ringes av klockornas malm,
och gröna gardiner oss dölja.

När stormarna ute på världshavet råda,
när fasor den blodade jorden bebo,
när fejderna rasa, vi slumra dock båda
i gyllene ro.

Erik Johan Stagnelius, född 1793 – död 1823,

Mitt nya liv 6: Alex Schulman


Jag läste i HD att Alex Schulman skulle komma till Tivolihuset på höstens första Författarafton den 21 oktober. Jag inköpte därför i god tid hans bok Skynda att älska så att jag kunde läsa den innan.

Alex är son till Allan Schulman i hans andra äktenskap med den 33 år yngre Lizette Schulman (f.ö dotter till Sven Stolpe)

Alex berättar å ena sidan om sin kärlek till fadern, samtidigt som insikten, som drabbade honom vid ca tio års ålder, att pappan var gammal och riskerade att dö inom kort gav honom ångestkänslor.
Detta hade till följd att i samband med faderns bortgång han helt blockerade allt sorgearbete….

I ett fullsatt Tivolihus berättade han om hur han fem år efter faderns bortgång, i samband med ett uppbrott ur en parrelation, dock blev upphunnen av sorgen.

Han började gå i terapeutiska samtal hos (i boken) Leo.
Alex tänkte sig att tala om att han blivit , vad jag tyckte mig förstå, övergiven av sin tidigare fru, men Leo ville helst ägna sig åt att diskutera det uteblivna sorgearbetet efter fadern.

Till slut föll A. till föga – åkte upp till deras gamla sommartorp i Värmland – och skrev manuset – mest som självterapi – men övertalades att publicera det!

Jag hade med mig mitt lästa exemplar och fick en dedikation. Jag berättade om att även jag, i mitt sorgearbete, som ju skiljer sig helt i karaktären från hans, funnit tröst i Skynda att älska – och vi var eniga om att det ska vara en inspelning med finlandssvenskt uttal!

Savoir vivre

1/2-31/8 1962 bodde vi i Jönköping.

den gamle och jag hade i december 1961 klarat av den sista tentan i medicine licenciat examen och tilldelades i januari av Kungliga medicinalstyrelsen våra legitimationer att utöva läkekonsten.

den gamle hade skyndat sig att skaffa arbete, vilket blev just på öronkliniken i Jönköping. Väl där skaffade han även lägenhet och den 1 februari kom resten av familjen, dvs jag och då endalammet Karl 19 månader via sovvagntransport (!) till Vätternmetropolen.

Son nummer två såg dagens ljus 7/3.

den gamle arbetade dygnet runt så vi fick roa oss på egen hand. Det goda med att de endast var tre läkare som dygnet runt skulle sköta otorhinopharyngologin i hela Jönköpings län var, att han tjänade gott om pengar = vi hade råd med att anställa en utexaminerad barnsköterska som husmors assistent.

Jag bestämde , i den professionella paus som uppstod, och efter att på bokrea införskaffat ovanstående bok, att vi skulle börja spela golf.

Trogen min vana startade jag på Kapitel 1:

What can your best golf be? av Tommy Armour.

Han hävdar där att ”the mental approach” är väl så viktig som den rent fysiska kompetensen.

”It is not solely the capacity to make great shots that makes champions, but the essential quality of making very few bad shots”

Huvudreglerna är två:

1. Play the shot you´ve got the greatest chance of playing well.

2. Play the shot that makes the next shot easy.

När jag, 3 månader efter införskaffandet av denna bok, tog min första golflektion och sedermera avancerade ut på banan, (fick handicap innan årets slut), hade jag stor glädje av dessa regler.

Och inte bara på golfbanan.
Jag gick min sista golfrunda 1978 – eftersom vi valde orientering framför golf –

MEN:

Always play that your next shot will be easy

duger metaforiskt som levnadsregel i många sammanhang!

Sakkara

Jag sitter här och bläddrar i min samling av inköpta, oanvända vykort och hittar så det här.
Av alla resor som vi gjort framstår den till Egypten 1983 som den mest skimrande!

Vi besåg bland annat denna trappstegspyramid vid Sakkara. Den är uppförd som gravmonument över farao Djoser. (Zoser). Detta är den första pyramiden, konstruerad av Imhotep 2630-2611 f.Kr.

Bara detta att man vet både konstruktör och tillkomstår…tankarna svindlar!

Thomas Moore

Klicka för bättre läsbarhet

Jag läser i det senaste numret av Axess Theresa Bohmans topplista.
Sedan nappar jag åt mig på måfå ur mina gamla SvD-högar kulturbilagan från den 14 juli 2005:

Holbeins blickar mellan liv och död.

När jag så får reda på att Herta Müller fått Nobelpriset bestämmer jag i stället mig för att läsa årets Bookerprisvinnare:

som handlar om
Gissa vem?