Tredje gången gillt

Jag har haft en del förberedelser för mitt påskfrämmande

På kvällarna var jag trött, orkade inte med att starta på någon ny bok så det blev

OMLÄSANDE

Nu har jag läst Den sjunde dagen för tredje gången

OCH

När det gäller böcker med kvalitet

som handlar om VADAN och VARTHÄN:

”… en sympatisk tänkebok…Jag tror rentav  att den här boken kan vara till hjälp för var och en som grubblat över existenser och religioners relevans” SVD

så blir upplevelsen  djupare och djupare för vare gång!

Ljuset vi inte ser

är nu utläst

600 sidor New York Times:” Skrämmande vacker”

Det är en bok som följer en grupp människor under  andra världskriget, dels i Bretagnes Saint-Malo, framför allt en blind flicka Marie -Laure, dels  ett med henne jämnårigt tyskt överbegåvat , autisktiskt barnhemsbarn Werner Pfennig. Han hittar en söndrig radioapparat som han sätter samman till funktionsduglighet, och kan så få kontakt via kortvåg. Han har haft en ursprungligen fransktalande barnsköterska på barnhemmet och förstår därför även franska.

Första kapitlet ”Noll” är angivet tilll att skildra 7 augusti 1944, ”ETT” 1934. Näst sista, Kap 11, skildrar händelser 1945. Det berättas ”bara” personliga upplevelser av kriget ,framför allt  ur Marie Laures och Werners perpektiv. De olika episoderna berättas huller om buller utan kronologi…

Och det blev, för att citera The Guardian:

MAGNIFICENT

Foucaults pendel

Jag har ju sedan 2 år i flera omgångar strävat med denna bok!

NU
är den faktiskt utläst!

Det har inte varit lätt att läsa den här boken Jag är inte den ende!

(Här följer recensioner jag hittat på nätet)

EX: Under sommaren ägnade jag någon vecka   (Jag tog två år!) åt att läsa Umberto Ecos ”Foucaults pendel”, och den lämnade mig med fler frågor än jag hade när jag började läsa. Är Eco verkligen allvarlig med den här boken? Den är inget skämt?
För det första måste man i princip behärska tre-fyra språk för att förstå boken. Här och där dyker meningar på franska och latin upp, och ibland inleds kapitlet med ett citat på franska, som lämnas oöversatt. Att behärska dessa språk är alltså ett måste, och om jag inte missminner mig så förekommer det något annat språk också, oöversatt.
Utöver det rent språkliga så pendlar (no pun intended) historien mellan att vara en episk historia om tempelriddare och stora hemligheter, en italiensk släktberättelse, samt en nutida ockult thriller. Allt känns märkbart hafsigt och osammanhängande, och de långa, långa passagerna från Belbos ordbehandlare Abulafia känns mer som hinder än bitar i ett pussel.

EX 2 Det var länge sen jag läste den men jag minns att jag hade en liknande upplevelse som du. Boken kräver extrem koncentration och dessutom tillgång till ett gäng bra lexikon för att bli begriplig. Jag tror att problemet ligger i att Eco försänkte sig så djupt i esoterika att boken i sig blev esoterisk.
Eco har berättat i intervjuer att han samlade på sig ett bibliotek i världsklass av ockult material när han skrev boken. Detta tycks ha lett till att man som läsare skulle ha haft tillgång till samma bibliotek för att reda ut alla obskyra referenser. I slutändan blev verket nån sorts initiation. Läs den som ett pussel i Rosencreutz anda. En lekfull meditation över Europas ockulta historia.

För att få någon insikt i vad ECO syftar till med sin roman bör man sätta sig in i vad en Foucalts pendel är!

OCH

Rosencreuzare

Kända Rosencreuzare:

Jag ha tagit tillfället i akt att verkligen sätta mig in i den europeiska ockultismens utveckling från 1500-talet och framåt

OCH  ÄR

Still confused but on a higher level

Ny idol!

Gudskelov!

Nu när det vi befarat när det gäller Trump har besannats

känns det betryggande att Angela fått ungdomlig support!

Macron föddes i den franska staden Amiens. Han växte upp i en läkarfamilj där han tidigt visade intresse för böcker och av flera lärare beskrevs som en brådmogen pojke. Efter gymnasiet ägnade han tre års förberedande studier i konstfakultetenLycée Henri-IV, för att vid 21 års ålder börja studera vid Sciences Po. Under det sista året studerade han vid Université Paris Nanterre, och tog ut en masterexamen med en avhandling på Machiavelli och Hegel. Samtidigt var han assistent åt den franske filosofen Paul Ricœur, för boken La mémoire, l’histoire, l’oubli, som publicerades år 2000. Han gjorde sig känd för sin retoriska skicklighet, bedyrad av bland annat historikerprofessorn François Dosse. Efter studierna vid Sciences Po fortsatte han sina studier vid den elitskolan (grandes écoles) École nationale d’administration.

SÅLEDES

Trumps verkliga motsats! med målsättningen:

Läsvärt

En av fröjderna med min prenumeration på SvD är den dagliga

UNDERSTRECKAREN

Ex:

Kant är filosofins Beethoven.

Med samma triumfatoriska djärvhet tar han sig an sina problem, problem som han till stor del upptäckt och formulerat på egen hand. Lägg därtill hans förkärlek för grandios och minutiöst utarbetad arkitektur: Kants system är filosofisk byggnadskonst när den är som mest anslående. På ett djupare plan består likheten i det enorma språng som filosofin tar med Kants insats (liksom musiken med Beethovens): ett språng från 1600- och 1700-talens naturfilosofier (som med ens ter sig besynnerligt föråldrade) in i ett avsevärt mer nutida filosofiskt universum….”

Klicka på bildkommentaren för att läsa färdigt!

Det odelade hjärtat

Skannad 1En helt underbar bok om ett

SYMPOSIUM PÅ MÅNEN MED JORDEN I FOKUS

av  biskop emeritus Martin Lönnebo

Skannad 1

Han inleder med att berätta om en vädermässigt angenäm pingstafton i Linköping då han plötsligt får syn på en grupp personer:

Då ser jag dem igen, det gamla sällskapet som sökte det Visa hjärtat och kunde gissa gåtor. Platon stod och sparkade lätt med högerfoten i gruset – praktiskt med sandaler och tunika i sommarvärmen. Cusanus´ pärlbroderade biskopsskor passade inte för sådana övningar, men snygga var de. Kant såg sval ut trots sina svarta knäppkängor, höger hand vilade lätt på den gyllene klockkedjan. Professor X var klädd i vit fritidsdress, ty hans dojor var lagom nötta för att ge god luftväxling. I mitten på påskstenen stod Sofia själv utspökad till astronaut. Alla såg hängivet på henne fastän man inte kunde se om hon såg på någon. Förståndigt folk med odelade hjärtan har alltid ögon för henne. Det är förresten bara de som ser henne klart. Därför är Sofia ofta ensam i den moderna tiden. Hon kan vandra i folkträngslen i stora städer utan att många lägger märke till henne. Hon kan gå på ishockey utan biljetter och sitta oupptäckt på kulturredaktioner i långa stunder.

OCH

6.Modern och barnet 7.Poeten en yngre kvinna 8.Bonden 9.Gandhi, 10.Konfucius11.Tonåringen Thanawadee 12.Teologen ,dvs en sammansatt individ av Paul Tillich, lutherska teologins främste systematiker Katolskamunken Thomas Merton Ortodoxe munken Sosima, religionsforskaren Massignon ,Martin Buber ,Teihard de Chardin, orientalisten  och, uppsalateologen Fritz Olofsson

I tolv timmar, som uppdelas på tolv kapitel befinner sig denna grupp på Månen och diskuterar improviserat och intuitivt om JORDENS räddning.

RESULTAT?

Sista orden:  Skrivaren(ML)  sitter under sitt träd och tänker. Kanske kanske? Kanske efter några generationer av våldsamma prövningar börjar människan allt mer återfinna sig själv och bli vad hon är. Under blekvit måne strömmar det osynliga ljuset som en livets flod över jorden. Själarnas flortunna vingar darrar.

Då äntligen kan ängeln återvända med det helade hjärtat och låsa upp grinden till den saliga plats där allt är odelat.

Årets första iBook!

blev den här:
9789100158972”Nina Burton
Gutenberggalaxens nova

En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam,humanismen och 1500-talets medierevolutionsamt om Albrecht Dürer, Hans Holbein d.y., Paracelsus, Martin Luther, Thomas  More, Michel de Montaigne, diverse pedagoger, anatomer, encyklopeder, påvar och rebeller”
FoE_GUTENBERGGALAXENS_NOVA_Forends”Gutenbergs tryckteknik förändrade historien

Gutenbergs tryckteknik ledde till en medierevolution som förändrades Europa. I 1500-talets början spreds litteratur, grafik och vetenskap, men också nyhetsblad om katastrofer, pamfletter om invaderande turkar och religiösa stridsskrifter.

Medan mycket ännu vägde blommade renässanshumanismen genom Erasmus av Rotterdam.

Han stod bakom en femtedel av Europas böcker, och skulle ge framtiden ett viktigt arv. Nina Burton skriver om Erasmus och hans tid så att man känner sig vara med när han träffar konstnärerna och de intellektuella

– Albrecht Dürer, Holbein d.y., Paracelsus, Thomas More och Luther –

lika väl som påvar, kejsare, pedagoger och rebeller. Genom honom möter man en hel epok.
Vilken var Erasmus hemlighet?

I sina brev klottrade han självporträtt med dubbla ansikten, och hans förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism – en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband. Men då religiösa strider började skaka världen fick han mäktiga fiender.
Erasmus visade vilken roll litteraturen kan spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen.

Alltsedan min högkvalitativa historie- och kristendoms-och konfirmationundervisning  om Luthers inflytande på den svenska teologin,filosofin och litteraturen har Erasmus skymtat ,men otydligt, i bakgrunden.

Inte minst i

proxy

 möter vi hans inflytande gång på gång!

I am still confused

BUT

on a considerable higher level!

Terminsavslutning

Så var det dags för sista Levande mötet under vårterminen.

Det var en passande uppsättning för min gäst, yngste sonen!

På grund av dennes närvaro

OCH

det spännande samtal som utspann sig – missade jag helt fotograferandet!

Deltagare:

Torbjörn_Tännsjö_2006-02-06_001

Torbjörn Tännsjö är en av Sveriges mest tongivande filosofer i bioetik, moralfilosofi och politisk filosofi, och deltar ofta i aktuella debatter i olika media. Han har i flera sammanhang förespråkat hedonism och utilitaristiska idéer.  Tännsjös ställningstagande för utilitarism innebär att han anser att ingen handling är god eller dålig i sig själv, utan måste bedömas efter konsekvenserna. Detta leder ibland till upprörda känslor när Tännsjö problematiserar fasta handlingsregler som många tar för givna.

b7b2c986-4bcc-4d55-a3dc-e15a25e27898

Prästen och fysikern Sara Blom vill inte söka Gud utanför vetenskapen, hon har aldrig tvivlat eller känt sig utmanad i sin tro av på grund av fysikens eller biologins rön. ”I stället för att stoppa in Gud som förklaring till det vi inte vet, vill jag söka Gud i det vi vet”, säger hon

Deras valda samtalsämne var

”Människan – finns det någon poäng?”

Detta tema inbjöd till både en animerad  diskussion

MED

ovanligt stort deltagande från åhörarbänkarna!

Det utlovas fortsättning på serien till hösten