Gilgamesheposet 

 

Gilgamesheposet  tillkom i Mesopotamien någon gång under perioden 1600-1000 f.Kr. och författaren tros vara Sin-leqi-unninnis.  Det skrevs ursprungligen på sumeriska (skrivkonsten uppfanns i Mesopotamien under första delen av 3000-talet f Kr ), men fick större spridning i den akkadiska versionen som nådde utanför den mesopotamiska regionen och översattes till ytterligare språk. I likhet med Iliaden och Odysséen traderades   (= berättades muntligt” )  det  under lång tid och det var först efter cirka 1 000 år som den skrevs ner med kilskrift.

Den översvämning som omnämns i den elfte lertavlan känns igen i den Första Moseboken i Bibeln, Popol Vuh och även i Platons beskrivning av Atlantis. De äldsta referenserna till den stora översvämningen härstammar från omkring 1900 f.Kr., se Atrahasiseposet.

Utnapishtim berättar i Gilgamesheposet för Gilgamesh om översvämningen. Bibelns syndaflod tros ha tagit sitt tema från Gilgamesheposet, och det har använts som bevis i antagandet att Bibeln bygger på muntliga berättelser.

Gilgamesh var troligen en verklig person som levde för cirka 4700 år sedan. Eposet är baserad på denna person, fast i högre grad på legenden än den verkliga personen, vilket är typiskt för berättelser som skildrar forntida hjältar.

Huvudpersonen är Gilgamesh, ättling av Uruk (en forntida stad i Sumer). Det berättas om Gilgamesh och Enkidu, och hur de  bland annat tar sig genom Cederskogen och dödar himmelstjuren. Vidare om hur Gilgamesh passerar dödens hav och anländer till Utnapishtim dit han kommit för att bli odödlig. Det är också en berättelse om hur Gilgamesh uppnår visdom och hur hans syn på livet skiftar, vilket sker i sista delarna efter att följeslagaren Enkidu dör – delarna är i själva verket kilskriftstavlor, tolv inalles utgör det som idag går under namnet Gilgamesheposet.

Juninatten finns!

Ordspråksboken är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. Den innehåller en samling konstmässigt formade ordspråk under Salomos namn. Många uppmaningar påpekar att den gudfruktige vinner i längden. Han skriver också om visheten som Guds största gåva till människorna, och det viktigaste att sträva efter i livet.

”Hur blir en människa vis? Första steget är att lita på Herren och visa respekt för honom.” – 1:7

Ordspråksboken är i hög grad formulerad som en lärobok.Dess undervisning utmanar till ställningstagande och vägval.

Ordspråksboken som bok torde ha sammanställts på 500-talet f.Kr. men dess innehåll är huvudsakligen betydligt äldre.

Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels konung.:

De ger vishet och fostran,
så att man förstår de klokas ord
och låter sig fostras till insikt,
till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
De ger de oerfarna vett,
de unga kunskap och rådighet.
Den vise hör dem och ökar sitt vetande,
de vägleder den kloke.
De gör att man förstår tänkespråk och liknelser,
de visas ord och gåtor.
Gudsfruktan är kunskapens begynnelse,
dåren föraktar vishet och fostran….
Bibeln är namnet på den tvådelade boksamling som utgör både den judiska och den kristna religionens heliga skrift. Dess första del, som vi kallar ”Gamla testamentet” är judendomens heliga skrift och den består av 39 böcker på hebreiska. De skrevs under en tidsperiod av cirka 1000 år och sammanställdes slutligen till en helhet ca 400 f Kr. Böckerna berättar om det israelitiska folkets uppkomst och historia och dess förbund med Gud genom årtusendena. Men de berättar också om Guds plan med mänskligheten och om Guds löfte att en dag instifta ett nytt förbund med sitt folk och sända en kung (en ”messias” på hebreiska, en ”kristus” på grekiska) för att och upprätta ett evigt Gudsrike på jorden.

Begäran :

Denna begäran fick jag härförleden från ett kvinnligt barnbarn:

Skulle du vilja göra en bildserie från ditt liv med betydelsefylla/användingsbara/tidstypiska kläder du minns?

När det gäller kläder befinner jag mig i flera stadier:

modet

ålder

ekonomi

Född 1935  ”drabbades” jag av andra världskriget = WW2. Det blev textilransonering vilket resulterade i att den tidiga pubertetstillväxt  som jag utsattes för, med start i 9-årsåldern,  innebar att jag snabbt växte ur alla plagg.

Detta är ett foto, taget på en fin foto-atelje, jag är 12.år

Jumpern har jag stickat själv, garnet är äkta ylle. (Bristvara 1946! )

Inför fotandet har jag  ffg  blivit klippt v en RIKTIG  hårfrisörska, en väninna till min moster ELSA            1946, jag är 11 år, jag och min gamla barnflicka ger oss ut på en kombinerad cykel- och lifttur:

Hälsingborg – Halmstad-Värnamo- Tingsryd –  Kristianstad -Lund-Hälsingborg.

Kanelbullens dag

     var ju för den gamle näst efter                                                                                                                                                                        JULAFTON!

Det började ju redan 1955. Strax efter vi blivit ett par uppdagade jag att den gamle, då unge, var 4-6 vecka via SJ  från sin ömma moder fick ett paket  med hembakade Kanelbullar.

Efter min svärmors frånfälle, som inträffade efter att sönerna lämnat föräldrahemmet, fortsatte jag att förse min käre med ”sitt livelixir” Det tog en trettio år innan ”Kanelbullens dag” etablerades men då införlivade vi denna dag med de stora högtiderna som jul och påsk och första maj…

OCH

Jag behövde inte fabricera dem själv…