Mina fem liv

Mycket intressant memoar av  Gusti Stridsberg

Kap 1 Österike          Det stora kejsardömet – den lilla republiken

Kap 2 Jugoslavien        Balkanfeodalism – balkaniserad demokrati

Kap 3 Stalins Moskva   ”Frihet är en borgerlig fördom”

Kap 4 Spanien             Den okändes hjältesaga

Kap5 Sverige               Den principiella humanismens medelväg

Augustina ”Gusti” Stridsberg, född  22 augusti 1892

i Slovenien i dåvarande Österrike-Ungern (officiellt  de i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder även kallat bland annat dubbelmonarkin och Donaumonarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, vilka var förenade i en personalunion under åren 1867–1918.) – död 13 mars 1978 i Lidingö,                                                                var en svensk författare och journalist. Hon var informatör åt NKVD under täcknamnet Klara. Hon anlände till Sverige 1939 och ingick äktenskap med Hugo Stridsberg 1941 från vilken hon skildes 1944, då hon hade erhållit svenskt medborgarskap. En personutredning finns i Venona. Spåren från ett underrättelsekrig. si 302-328, där det framgår att hennes ursprung och identitet inte är fullt klarlagda.

”Gusti Stridsberg kom till Sverige som flykting i slutet på 30-talet, ingick skenäktenskap med kommunisten Stridsberg och etablerade sig snabbt bland annat genom sin vänskap med Sonja Branting.
I diplomatiska kretsar välkomnades hon som en elegant och intressant personlighet.
Trots att säkerhetspolisen intresserat sig för henne vid flera tillfällen var det först genom uppgifter från ett avhoppat diplomatpar som Stridsberg kunde avslöjas på 50-talet. Då hade hon gjort stor skada i sin kapacitet som informationsinsamlare, inflytandeagent och rekryterare av nyttiga idioter. Det kalla kriget är över, men det är avkylande att tänka på att varken spioner eller nyttiga idioter är något avslutat kapitel.

Vad Stridsberg aldrig berättade i de böcker hon skrev som sitt liv, var att hon arbetade som spion och kontinuerligt skickade information till Sovjetunionen. Stockholm var under dessa år att betrakta som Nordens Casablanca om den tiden skriver Anders Thunbergs i boken om Karin Lannby. Det var först  när de så kallade Venonatelegrammen dechiffrerades som Stridsbergs illegala verksamhet avslöjades. Varför hon gjorde detta har jag undrat mycket över, ty hon var relativt skeptiskt inställd till Sovjetunionen. Kanske fanns förklaringen att söka i hennes kärlek till Stefan.

Det är uppenbart för mig under genomläsningen att GS var en intelligent, charmerande, litterärt begåvad person. Trots att hon berättar om personliga och socialt och politiskt känsliga förhållanden, känner man  dock hela tiden att hon ”spelar en roll”

MEN

För oss som var med är det oerhört spännande att följa hennes ”karriär” från överklassflicka i dubbelmonarkin till societetsdam på Östermalm, med små avstickare till Spanska inbördeskriget och Stalins Moskva.!

Min väg till Berlin

Ännu en bok ur min morbror Rulles bibliotek  utgiven 1960Willy Brandt, född Herbert Ernst Karl Frahm 18 december 1913 i Lübeck, Schleswig-Holstein, död 8 oktober 1992 i Unkel (nära Bonn), Landkreis Neuwied, Rheinland-Pfalz, var en tysk socialdemokratisk politiker. Han var Västtysklands utrikesminister 1966-1969 och Västtysklands förbundskansler19691974.

Brandt växte upp i arbetarrörelsen i Lübeck och levde i exil undan nazistregimen innan han återkom till Tyskland och inledde en politisk karriär i SPD. Han blev känd som Berlins regerande borgmästare under en period av spänningar under Kalla kriget. 1969 valdes han till förbundskansler varpå han initierade den nya tyska Östpolitiken för vilken han fick Nobels fredspris 1971. Brandt var Tysklands första socialdemokratiska förbundskansler, han avgick 1974

Brandt  skriver denna bok i jagform. Han inleder med en skildring av sin triumfatoriska infart i New York längs Broadway :

Långsamt for min bil längs Broadway mitt på dagen den 10 februari 1959.Jag stod i den öppna bilen utan att märka kylan och regnet. Färg och form blandades och mina ögon fästes vid vissa färgklickar: flaggorna på gatmaster och lyktstolpar – stjärnbanerets blått, vitt, rött, Västtysklands svart, rött, guld, Berlins rött, vitt. Mängdens bifall var som havets bränning. Spridda rop hördes genom bruset: Hej, Willy…Lycka till Willy!                                —                                                                                                                                         Detta var mitt tredje besök i Amerika.

År 1954 var jag där för första gången – som riksdagsman – och upplevde hela vidden och de väldiga möjligheterna hos denna kontinent, en gäst som vid sitt studium av landet och allt vad det har att erbjuda knappast förmådde smälta de med sådan generositet uppdukade håvorna .                                                                                                            —–                                                                                                                                      ”Jag kom nu som särskild budbärare, av omständigheterna tvingad att framträda för Berlins och frihetens sak på Washingtons världsbehärskande scen.

I lika hög grad som Karl XIV  JohN skulle WB kunna utbrista:

Ingen har fyllt en bana, liknande min

Normanderna…

…har ju blivit en följetång i mitt liv!

Dessa böcker köpte jag  på Nationalmuseum i København när vi var där vecka 8 2014:

Bayeuxtpetet

redovisade jag ju sedan i fem avsnitt

Nu erfar jag att min favorit

Macron

inför sitt statsbesök i GB har ställt i utsikt ,

att den kommer att ställas ut därstädes!

Den så kallade Bayeuxtapeten är på väg att lämna Frankrike för första gången på 950 år sedan regeringarna i Frankrike och Storbritannien har nått en överenskommelse om utlåning. Konstverket, uppfört kring år 1077, är närmare 70 meter brett och 50 centimeter högt och föreställer normandernas erövring av England efter slaget vid Hastings år 1066.

Jämförelse

Både jag och trädgården börjar ställa om till höst…

Av nyfikenhet gick jag in på min blogg 2016

Väder och växtlighet är sig lika

MEN

”Das Lesen” avslöjade visserligen att jag ju avverkat

Herbert Tingstens memoarer I-IV

MEN

”tappat bort”

AH:s ”Biblisk historia”

Nu när jag är färdig med

(Fantastisk skildring av hur det var att leva i Litauen 1950-90…)

och håller på med

blir AH:s Biblisk historia nästa projekt!

Ny idol!

Gudskelov!

Nu när det vi befarat när det gäller Trump har besannats

känns det betryggande att Angela fått ungdomlig support!

Macron föddes i den franska staden Amiens. Han växte upp i en läkarfamilj där han tidigt visade intresse för böcker och av flera lärare beskrevs som en brådmogen pojke. Efter gymnasiet ägnade han tre års förberedande studier i konstfakultetenLycée Henri-IV, för att vid 21 års ålder börja studera vid Sciences Po. Under det sista året studerade han vid Université Paris Nanterre, och tog ut en masterexamen med en avhandling på Machiavelli och Hegel. Samtidigt var han assistent åt den franske filosofen Paul Ricœur, för boken La mémoire, l’histoire, l’oubli, som publicerades år 2000. Han gjorde sig känd för sin retoriska skicklighet, bedyrad av bland annat historikerprofessorn François Dosse. Efter studierna vid Sciences Po fortsatte han sina studier vid den elitskolan (grandes écoles) École nationale d’administration.

SÅLEDES

Trumps verkliga motsats! med målsättningen:

Jag minns mitt 40-tal

Den här boken har jag fått överta från yngste sonen.

”För mig som var med” är det en helt underbar rekapitulalation

”Förtjusande” skulle moster Ebba ha sagt!
Jag minns mitt 40-tal är en svensk TV-serie från 1989 av Berndt Egerbladh. Serien sändes första gången 1989, och repriserades 1991 och 2013. Serien är en uppföljare till Jag minns mitt 50-tal från 1988 och följdes 1993 av Jag minns mitt 60-tal.

Berndt Egerbladh berättar med hjälp av filmklipp, husbandet Staffan Broms and his Four-ties och gästartister om 1940-talet. Varje avsnitt vigs åt ett år under årtiondet. Främst avhandlas musik och underhållning men även bland annat en del politik, sport och mode. Ett urval av de händelser, företeelser och kända personer som tas upp är mordet på Folke Bernadotte, Nils Poppes framgångar med Soldat Bom, crazyhumorns genombrott, Karl Gerhards gisslande av den tidens kändisar samt nöjeslivet på danspalatset Nalen.

Det är inte bara musiken utan även politiken som avhandlas:

Urvalet och presentationen har högsta klass.

De är för mig ”som var med” synnerligen intressant

MEN

Jag förmodar att 60-talare har minst lika stort utbyte!

Frankrikes ”First Lady”

Typiskt!

=

”Emmanuel Macron, winner in the French presidential election, shares something with President Trump: a 24-year age gap with his wife. The difference is that Macron’s wife is the older one.”

”Brigitte Trogneux (not actually Madame Macron), the wife of new President Emmanuel Macron, used to be his drama teacher. Here’s a closer look at France’s next first lady. —In short, she is the 64-year-old wife of Emmanuel Macron (39). They’ve been married since 2007. She was once his high school teacher and she is 25 years his senior. 

ATT

Den främsta detaljen i Frankrikes nyvalda presidents bakgrund och karriär som skildras, även i SvD är att hans fru är 24 år äldre…

Å andra sidan stimulerade det mig till att göra en seriös research !