Jag avstod från Danmarksresa
Efter att ha ”lukat” i trädgården en timme, lyssnat på SOMMAR,
satte jag mig i trädgården och började på den på måndagen inhandlade
GWPERSSON-boken
Avslappningsonsdag!
2
Kategoriarkiv: Das Lesen
Högsommardagar
…i en, som det tycks, OÄNDLIG följd!
Vindstilla – 28-29°
Jag är litet aktiv med städning och trädgårdsskötsel på förmiddagen, lyssnar på ”SOMMAR” kl 13.00, vilar och läser (se nedan) och går sedan ner och badar.
”Blomflugorna på Runmarö, ibland till förväxling lika små getingar eller humlor, spelar en viktig roll i den här boken, skriven av en biolog som också är litteraturkritiker. Man får även stifta bekantskap med en numera bortglömd naturforskare och hans jättelika flugfälla och ta del av betraktelser över tillvaron på öar och samlandets psykologi. Fredrik Sjöberg lär ut levnadskonst, och det gör han med en essästil lika lätt och rörlig som de sommarinsekter han studerar. Att läsa Flugfällan är en ren njutning.
Som ung man, efter att på nära håll ha bevittnat en legendarisk teaterbragd, lämnar Fredrik Sjöberg sitt arbete på Dramaten i Stockholm och bosätter sig på en ö i skärgården. Efter några år börjar han samla flugor. Blomflugor. Detta leder slutligen till att han dras in i en gåtfull härva kring en stulen målning av Rembrandt van Rijn.
Flugfällan är en självbiografisk betraktelse över samlandets psykologi, men också ett underhållande försök att förklara varför vissa människor söker sig till öar, även där inga öar finns. Ytterst handlar den dock om ärelystnad och om konsten att begränsa sig i de tusen möjligheternas tid. Författaren tecknar även ett ömsint porträtt av sin bortglömde landsman, entomologen och globetrottern René Malaise (1892-1978), sobelfarmare på Kamtjatka, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet och samlare av dyrbar konst.
Den som vill veta något om det läsbara landskapet och dess blomflugor kan här stilla sitt kunskapsbegär. Men framför allt är Flugfällan en roande bok om färgstarka människor och deras passioner.”
EN lämplig bok under ett sommarhögtryck!
Juniläsning
En svensk jesuits minnen
Lars Rooth, född i Stockholm den 9 september 1921, död i Uppsala den 21 juli 2012, var en svensk katolsk präst, jesuitpater och radiomansom under många år arbetade med den svenskspråkiga programverksamheten vid Vatikanradion.
Lars Rooth var son till riksbankschefen Ivar Rooth. Efter studentexamen reste han till New York, där han kom i kontakt med katolicismen. Under Andra världskriget tjänstgjorde han i New York på ”Office of the Financial Counselor to the Swedish Legation” (under Sveriges Riksbank). Uppgiften var att avslöja förbjudna bulvanaffärer, där Nazityskland försökte utnyttja svenska USA-tillgångar för sina syften. 1943-46 var han frivillig i den brittiska armén, där han arbetade i underrättelsestyrkan Intelligence Corps.
År 1946 inträdde han i Jesuitorden och blev då den förste svenske jesuiten i modern tid. Han studerade filosofi och teologi i Tyskland och England och prästvigdes i Stockholm år 1954.
Livläkarens besök
Den här boken har legat, halvläst, på mitt nattduksbord, nästan sedan den utgavs 1999. När jag nu greppar den på nytt fann jag för gott att starta från sidan 1.
OCH
Jag märker att, när jag då läste den första halvan, har det varit med dålig kvalitet. Av PO Enquists noggranna, detaljrika text har jag uppfattat föga första gången…
Huvudrollsinnehavarna är den danske kungen Christian den sjunde, hans hustru Caroline Matilde , yngsta syster till Englands kung Georg den tredje, och deras livmedicus Johan Friedrich Struensee.
Boken inleds med ett citat från Immanuel Kant(1783): ”Upplysning är människans seger över hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är avsaknaden av förmåga att använda sitt eget förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet,när orsaken inte är brist på förstånd, men brist på mod att använda förståndet. Till upplysning kräves intet annat än frihet, den frihet som innebär att i varje avseende göra offentligt bruk av sitt förnuft. Ty det är varje människas kall att tänka själv”
Strömavbrottssysselsättning
Denna bok har legat framme för ”snar” läsning i minst tio år!
Den blev lagom att läsa under strömavbrottet!
Sven Fagerberg var en av den gamles favoriter. Han var ju under 70-talet en frisk fläkt mitt under upproret mot det (maskulina) litterära etablissemanget!
MEN
Jag hann ju inte läsa ut den förrän strömmen var tillbaka…
NU är den emellertid avverkad
OCH
Den var en underbar återkomst till en av både den gamles och min största favoriter!
Tröttsamt!
Vindstilla,solsken,23° inne kl 04.00…
Dag efter dag
Det börjar bli tröttsamt med sommarvädret!
Det som återstår är DAS LESEN
Här är ett 4-tal böcker som legat och ”skräpat” på nattduksbordet ett antal år.
Jag har kommit igång med Sven Fagerbergs ”Tal till Hermes”. Den är utgiven 1977; har kommit till sidan119/190, mycket tänkvärd och stimulerande.
HÖGSOMMAR!
Nu finns det inte mycket annat att göra
ÄN att gå ner och bada
OCH
LÄSA
av Eyvind Johnsson
Det blir tredje gången…
When we were orphans
Jag har nu läst ut min andra bok av
Som jag konstaterade efter första boken
Han är verkligen värd sitt nobelpris.
Han skriver som de, dvs nobelpristagarna, (Lagerkvist,Martinsson, Hemingway. Jonsson, Bellow ,Canetti ,Pamuk ,Mann, för att nämna några); tillför genom sitt dubbla ursprung (från Japan resp StorBritannien) intressanta vinklingar på händelseförloppet.
Just denna bok utspelar sig i Shanghai 1938
Jag kommer successivt att beta av hans författarskap!,
”Kazuo Ishiguro (jap. 石黒一雄) född 8 november1954 i Nagasaki i Japan, är en brittiskförfattare med japanskt ursprung. Han har skrivit romaner, noveller samt film- och TV-manuskript. Ishiguro tilldelades Nobelpriset i litteratur 2017 med motiveringen, att han ”i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”.
”Poesi”
Jag går ju successivt igenom allt sparat, inte bara från min egen barndom, utan även gammalt ärvt från föräldrar och övrig släkt.
Turen har nu kommit till mitt Poesialbum. Jag var 9 år, gick i tredje klass, det var fullt krig i Europa, Det fanns inte TV, inte ens underhållningsprogram på radio, men vi roade oss ändå: Vi hade ”Poesialbum” som släkt och vänner skrev i. Det fanns många gamla ”poem”
EX
som spreds mellan generationerna
Här har mamma EVA skrivit. Den generationen hade i sin tur under sin ungdom också haft POESI -böcker – den tidens Facebook och Twitter…
Sommarläsning
Vi har ju årtusendets majväder!
Det har inte regnat på flera veckor, jag fick ju härom dagen hjälp med gräsklippningen,
SÅ
Nu kan jag sitta i lugn och ro och läsa kvalitetslitteratur!