Sidenvägen

Vädret har varit typiskt april…

Det har blivit en del läsande de senaste dagarna = Jag har nu hunnit till sid 253/388

Under årens lopp  har jag haft stort utbyte av att läsa Jan Myrdal. Så även denna gång, som handlar om ” En resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu”.              Som vanligt är han ju tabellryttare, redogör i detalj och återgivande statistik och historik i detalj hur Sinkiang utvecklats under och efter Mao. Han och partnern och fotografen Gun Hessle var tillsammans på resan

Jag hittar denna recension av Pierre Gilly på nätet:

”Men på vanligt Myrdalvis är det lika mycket en resa i bokhyllan. Myrdal reser med fotografen Gun Kessle men också i sällskap av Sven Hedin, August Strindberg och Marco Polo.  Och var de än stannar stöter de också på ordförande Maos ande.

”Under ledning av ordförande Mao förmår vi göra det vi vill göra” förklarar varenda människa de möter.
Som vanligt när det gäller Myrdal har jag svårt att bestämma mig för om det är genialt eller gräsligt. Det gäller såväl stil, komposition som resonemang. Men det går nog i alla fall inte att hitta någon som skrivit så väl om Josef Stalin på svenska som Myrdal gjort.”

Ja. bara man ”anpassat sig” till JM:s verklighetsuppattning är det mycket intressant och upplysande!

Jag gläder mig mycket åt de återstående 135 sidorna!

Tredje gången gillt

Jag har haft en del förberedelser för mitt påskfrämmande

På kvällarna var jag trött, orkade inte med att starta på någon ny bok så det blev

OMLÄSANDE

Nu har jag läst Den sjunde dagen för tredje gången

OCH

När det gäller böcker med kvalitet

som handlar om VADAN och VARTHÄN:

”… en sympatisk tänkebok…Jag tror rentav  att den här boken kan vara till hjälp för var och en som grubblat över existenser och religioners relevans” SVD

så blir upplevelsen  djupare och djupare för vare gång!

Das Lesen första kvartalet 2018

Nedanstående böcker har jag (nästan) läst ut

1.Aron Borelius Västerlandets konsthistoria
2.Kazuo Ishiguro The Remains of the Day
3.Alf Martin London
4. Willy Brandt Min väg till Berlin
5 Jan Myrdal Rapport från kinesisk by
6 Jan Myrdal Sidenvägen
6 Johan Svedjedal Den sista boken
7 Gustav Näsström Lustvandring i Danmark
8 Martin Lönnebo Det odelade Hjärtat
9. Lars Forsell Chaplin
10 Kazuo Ishiguro When we were orphans
11Gusti Stridsberg Mina fem liv
12 Stig Clesson =Slas Om vänskap funnes                                                                     13  Nicolo Machiavelli   The Prince
dvs De med fetstil  (9) har jag läst till fullo, de med enkel blåstil (2) har jag läst stora delar av, de med svart enkel (3) ligger på nattduksbordet.

SÅLEDES

ligger jag bra till för ett årsresultat på 40!

Skrivbordsrens

Så här på Långfredagen blir jag äntligen färdig med att publicera  runan över

Sture Linnér  2010

”—Få svenskar har levt ett lika mångfacetterat liv som Sture Linnér. När Fri Tanke förlag arrangerade en fest i samband med utgivningen av intervjuboken Personligt där Sture Linnér medverkar, gick han upp på scenen och berättade om sitt liv. Det var fullständigt tyst i rummet. ”Man får aldrig sluta vara nyfiken, sa han, man ska alltid ha sökarljusen på”.

Han var då 92 år. Han hade sett Hitler och Mussolini på nära håll. Han hade ätit middag med Greta Garbo i New York och sett döden i vitögat i Röda khmerernas Kambodja. Sture Linnér var Dag Hammarskjölds närmaste man under hans år som generalsekreterare i FN. Han bordade det afrikanska olycksplanet tillsammans med Hammarskjöld, men klev av precis innan det lyfte.—”                                                                                                       Ur:            Fritanke

Läs mera

Mina fem liv

Mycket intressant memoar av  Gusti Stridsberg

Kap 1 Österike          Det stora kejsardömet – den lilla republiken

Kap 2 Jugoslavien        Balkanfeodalism – balkaniserad demokrati

Kap 3 Stalins Moskva   ”Frihet är en borgerlig fördom”

Kap 4 Spanien             Den okändes hjältesaga

Kap5 Sverige               Den principiella humanismens medelväg

Augustina ”Gusti” Stridsberg, född  22 augusti 1892

i Slovenien i dåvarande Österrike-Ungern (officiellt  de i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder även kallat bland annat dubbelmonarkin och Donaumonarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, vilka var förenade i en personalunion under åren 1867–1918.) – död 13 mars 1978 i Lidingö,                                                                var en svensk författare och journalist. Hon var informatör åt NKVD under täcknamnet Klara. Hon anlände till Sverige 1939 och ingick äktenskap med Hugo Stridsberg 1941 från vilken hon skildes 1944, då hon hade erhållit svenskt medborgarskap. En personutredning finns i Venona. Spåren från ett underrättelsekrig. si 302-328, där det framgår att hennes ursprung och identitet inte är fullt klarlagda.

”Gusti Stridsberg kom till Sverige som flykting i slutet på 30-talet, ingick skenäktenskap med kommunisten Stridsberg och etablerade sig snabbt bland annat genom sin vänskap med Sonja Branting.
I diplomatiska kretsar välkomnades hon som en elegant och intressant personlighet.
Trots att säkerhetspolisen intresserat sig för henne vid flera tillfällen var det först genom uppgifter från ett avhoppat diplomatpar som Stridsberg kunde avslöjas på 50-talet. Då hade hon gjort stor skada i sin kapacitet som informationsinsamlare, inflytandeagent och rekryterare av nyttiga idioter. Det kalla kriget är över, men det är avkylande att tänka på att varken spioner eller nyttiga idioter är något avslutat kapitel.

Vad Stridsberg aldrig berättade i de böcker hon skrev som sitt liv, var att hon arbetade som spion och kontinuerligt skickade information till Sovjetunionen. Stockholm var under dessa år att betrakta som Nordens Casablanca om den tiden skriver Anders Thunbergs i boken om Karin Lannby. Det var först  när de så kallade Venonatelegrammen dechiffrerades som Stridsbergs illegala verksamhet avslöjades. Varför hon gjorde detta har jag undrat mycket över, ty hon var relativt skeptiskt inställd till Sovjetunionen. Kanske fanns förklaringen att söka i hennes kärlek till Stefan.

Det är uppenbart för mig under genomläsningen att GS var en intelligent, charmerande, litterärt begåvad person. Trots att hon berättar om personliga och socialt och politiskt känsliga förhållanden, känner man  dock hela tiden att hon ”spelar en roll”

MEN

För oss som var med är det oerhört spännande att följa hennes ”karriär” från överklassflicka i dubbelmonarkin till societetsdam på Östermalm, med små avstickare till Spanska inbördeskriget och Stalins Moskva.!

Fortsatt rensning

När jag var barn på 30-40-talet existerade ju inte internet etc

Folkbibliotek, och särskilt för barn-och ungdom fanns ej heller.

Jag hade  emellertid förmånen att  mitt föräldrahem var utrustat med

1928 års upplaga av Nordisk Familjebok

Den kom till flitig användning

Innehållet var ju redan på 40-talet föråldrat som

t.ex uppslagsordet HITLER:

”…hans inflytande har sedan dess varit obetydligt…”

NU åker det på tippen!

Chaplin

är nu läst.

Det är Lars Forsell som skrivit den. Han inleder denna lilla 97- sidiga broschyr med:              ”Denna lilla bok är givetvis inte avsedd att vara en uttömmande biografi                            Den är ett försök att – i anknytning till vissa estetiska element och motiv i hans konst – ge en någorlunda sammanhängande bild av Chaplins utveckling som gestalt och filmskapare.”  

För mig som växte upp med Chaplinfilmer som förspel på 40-talet och njöt av hans Rampljus på femtitalet har det varit en härlig genomgång i minnenas värld!

Se också min anknytning till Venedig!