Slutligen

har jag läst färdigt

Jag minns ju Alf Martins röst i radio rapportera från

LONDON

Se tidigare referens:                                                                                                         Från 1936 var han utlandskorrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Under åren 1940–1945 medverkade han i BBC:s svenska radiosändningar och åren 1945–1973 var han frilansmedarbetare åt Sveriges Radio

Denna bok är nu äntligen utläst. AM:s framställning är intensiv, faktarik , väjer inte för att uttrycka  högst subjektiva meningar om det  politiska händelseförloppet i StorBritannien.

EX:

”Mytoman – kungamakare – informationsminister

Min käre Brendan, fortsätter du att ljuga som du gör nu, så sluta du antingen i galgen  eller som premiärminister ”                                                                               En författares varning till unge Bracken:

Brendan Bracken från 1952 1:e viscount Bracken, född 15 februari 1901, död 8 augusti 1958, var en brittisk politiker och journalist.

Bracken var konservativ ledamot av underhuset 1929 – juli 1945 och från november 1945, och var ett av partiets mera framträdande men också omstridda personligheter. Han var parlamentarisk privatsekreterare hos Winston Churchill 1940-1941, informationsminister 1941-1945 och sjöminister maj-juli 1945.

Från perioden från 1945, när det värsta krisdammet lagt sig, berättar han mera om om det engelska samhället:

Kapitel 4     En första lektion i engelsk self-control                                                                 Det första jag gjorde på brittiskt territorium var att protestera mot tjugotalets engelska klassamhälle, ett spontant utbrott av svensk ilska över detta samhälles osnygga yttringar.       Jag hade just  fullbordat min första resa som båtsman (dvs arbetsledare på däck) ombord på en medelstor engelsk lastbåt. Jag var välnärd, inte så litet stöddig och ganska belåten med mig själv. Inte en enda man i den starkt blandade besättningen hade muckat gräl, ingen hade visat en tendens att vilja hiva mig överbord. På skrovets utsida lyste stora röda fläcka. De bevisade vårdnad och omsorg, ty de kungjorde att många plåtar blivit rostbankade och fått en första strykning rödmönja – allt arbete var väl utfört.                              Ingen talade längre om den lilla tråkigheten vid första dagens lossning i Buenos Aires. Där saknades tre stora rullar av bästa engelska cheviot. Det var före containertiden. Tolv välemballerade tygrullar på femtio kilo vardera hade placerats i en speciellt konstruerad massiv trälåde, förseglad med en massa plåtband. Men nu var förseglingen bruten, här hade tydligen någon gått fram med plåtsax och kofot.                                                          Vid grannlaga samtal med matroserna märker jag total enighet om att de där smarta stuveriarbetarna i London haft något hyss för sig igen fast de inte lyckats fullfölja operationen. Men Gubben ger sig attan på att däcksfolket haft sina nävar med i spelet och ordnar polisvakt vid landgången. Troligen räknande Gubben mig bland de misstänkta.

Sällan har en en båtsman så noggrant som jag gått igenom alla tänkbara gömställen. Allt jag hittade men inte låtsades se utan bara omsorgsfullt lade tillbaka skall jag inte katalogisera.Ty jag hade lagt på minnet en engelsk skeppares ord att så länge en besättningsman inte sätter fartygets säkerhet på spel skall man aldrig i onödan beröva honom det lilla privata initiativ till rimlig smuggling han har ombord.                                           Nåja de där tygpackarna kom fram till slut,de återfanns skickligt och varsamt upphängda i några ventilationstrummor. Försten, en hetsig skotte, ville anställa förhör men Gubben vägrade bestämt.                                                                                                                   – This is a happy ship, sa Gubben, let us keep it like that.

Utrensning

Min far var ju väldigt ”idrottande”

Det finns ju i kvarlåtenskapen åtskilliga foton och priser etc.

Här IS Götas stafettlag med min far längst till höger och ”lillebror” Hugo nr 2 från vänster.

För att vara skåning på 20-talet åkte han också skidor, var bland de första att åka till fjällen.

 Säsongen 1938/39

Jag fick ju tidigt  ligga i träning…

MEN

Nu åker ovanstående litteratur i sopetunnan!

 

Das Lesen XLVI

Jag har sedan årsskiftet inte läst UT en enda bok

Detta innebär INTE att jag inte LÄST -jullättjan har frestat mig att börja på FEM(5) skilda böcker, varav jag nu lyckats avsluta en, nämligen:
Det var den sista av de fem

OCH

Att den blev den första som jag fullföljde beror helt på att den är så väldigt BRA!

Den börjar litet försiktigt med PROLOGUE: JULY 1956. Darlington Hall. Huvudpersonen, berättaren, är en Butler vid ett gammalt aristokratiskt  herresäte, som dock köpts av en rik amerikan, Mr Farraday,  som behållit den gamla personalen – verkar vilja behålla den gamla atmofären utan att ”göra sin bit”. Boken inleds:

It seems increasingly likely that I really will undertake the expedition that has  been preoccupying my imagination now for some days. An expedition, I should say, which I will undertake alone, in the comfort of Mr Farraday’s Ford; an expedition which, as I foresee it, will take me through much of the finest  for  as much as five or six days. The idea of such a journey came about, I should point out, from a most kind suggestion put to me by Mr Farrady himself one afternoon almost  a fortnight ago, when I had been dusting th portraits in the library. In fact, as I recall , I was up on a step-ladder dusting the portrait of Vicount Wetherby when my employer had entered carrying a few volumes with  he presumably wished  to return to the shelves. On seeing my person, he took the opportunity to inform me that he had  just that moment finalized plans to return to the United States for a period of five weeks between August and September. Having made this announcement, my employer put his volumes down on a table, seated himself on the chaise-longue, and stretched out his legs. It was then, gazing up at me, he said.

‘You realize Stevens, I don´t expect you to be locked up her in this house all the time I´m away. Why don´t you take the car and drive off somewhere for a few days? You look like you could make a good use of a break’

Detta står på sidan 3. Sedan kommer 112 sidor som handlar om hur ”Stevens” går och tänker på sitt liv som butler, vad som kännetecknar en BRA butler, huruvida han själv möter upp till kraven,  och sin relation till en tidigare kvinnlig anställd ‘Miss Kenton’,

På dessa 109 sidor får man indirekt berättat Englands sociopolitiska historia 1920-1945… Darlington House  var en medelpunkt med besök av både ex. Ribbentrop och Churchill…

För Stevens cirkulerar intresset huvudsakligen kring Miss Kenton, som för 10-15 år sedan avslutade sin anställning för att gifta sig.

De avslutande 119-258 sidorna handlar om hur Stevens tar bilen, tydligen en fin gammal veteranbil, och åker till Cornwall och  återknyter kontakten med miss Kenton, nu mrs Benn.

Boken kommer att platsa bland de hundra

Jag har  skyndat mig att köpa ytterligare en bok av Ishiguro

Födelsedagsbarn 3

…. fyller 18 för tredje gången!

Hon är ju numera vad den gamle kallade ”Pensionerad som förälder”

2009

det blir mer tid över till att sköta korrespondensen

OCH

läsa böcker!(?)

Jag håller just på att avsluta denna :

-VISST är han värd sitt NOBELPRIS!-

Den skickas efter färdigläsning upp till Eskilstuna som födelsedagspresent!

 

Alf Martin 2

=  forts.

Del 2 Journalist och radioreporter modell ä

är en kapitelrubrik på sidan 195/329 där AM tar upp sin relation till läsekretsen.

”… och sen skulle ni tjudras vid den lyktstolpe där Churchills hund lyfter bakbenet.”

…Som utrikesreporter i radions ungdom mottog jag många brev, de flesta vänliga och uppmuntrande.Jag hade inte tid att tacka för de vackra orden och minns dem inte längre,för jag lade dem inte till handlingarna. Större uppmärksamhet ägnade jag åt de verkligt starka skällbreven….

40 sidor ägnas åt ”Några glimta av Churchill”

Avsnitt 4: ”Där uppe och därnere” skildrar  det engelska klassamhället som ju förändrades en hel del från 20-talet till 70-talet…

Avsnitt 5 :”Efterkrigsmödor”

AM förutsätter att de stora dragen och händelserna i princip är kända och förmedlar genom diverse upplevda anekdoter det engelska samhällets egenart. Boken avslutas med en ingående skildring av Suezkrisen 1956.:

Suezkrisen är en benämning på den väpnade konflikt som uppstod 1956 efter att Egyptens president Nasser lät nationalisera Suezkanalen. Storbritannien, Frankrike och Israel gick omedelbart till angrepp, men tvingades dra sig tillbaka efter påtryckningar från de båda supermakterna USA Sovjetunionen.

Då får han anledning att skildra Anthony Edens (adlad viscount Avon) uppgång och fall!

Normanderna…

…har ju blivit en följetång i mitt liv!

Dessa böcker köpte jag  på Nationalmuseum i København när vi var där vecka 8 2014:

Bayeuxtpetet

redovisade jag ju sedan i fem avsnitt

Nu erfar jag att min favorit

Macron

inför sitt statsbesök i GB har ställt i utsikt ,

att den kommer att ställas ut därstädes!

Den så kallade Bayeuxtapeten är på väg att lämna Frankrike för första gången på 950 år sedan regeringarna i Frankrike och Storbritannien har nått en överenskommelse om utlåning. Konstverket, uppfört kring år 1077, är närmare 70 meter brett och 50 centimeter högt och föreställer normandernas erövring av England efter slaget vid Hastings år 1066.

Forts. bokutrensning…

Min kurslitteratur från medicinutbildningen på 1950-talet har ju blivit litet föråldrad!.

First published……1945

Reprinted…………..1946

Reprinted……………1947

Second edition……1952

” And surely we are all out of computation of our age, and every man is some months elder and he bethinks him; or we live,move, have a being, and are subject to the action of the elements, and the malice of diseases, in that other World, the truest microcosm, the Womb of our mother.”

Sir Thomas Browne´s Religio Medici 1642