Den röda tråden

Vi, diggare av Lottens julkalender 1-24 dec, har ju tvingats att inse Den röda tråden:s betydelse.

När jag nu lyckats komma igenom Umberto Ecos bok Baudolino har jag börjat forska i UE:s biografi.

I Wikipeda läser jag :
Under denna tid infann sig en idé om öppna texter och om semiotik, vilket resulterade i många essäer i ämnet, och 1962 gav han ut Opera aperta (Öppna verk). I denna argumenterar Eco för att litterära texter är fält av mening, i stället för trådar av mening (”den röda tråden”), eftersom man uppfattar dem som öppna, med en inre dynamik och psykologiskt kringgärdade fält. De verk där den potentiella förståelsen är begränsad till en enstaka, entydig tråd är de som är minst skattade, medan de verk som är mest öppna, med mest handlingskraft mellan tanke, samhälle och tråd, är de mest vitala.

Stämmer ju definitivt inte in på Lottens julkalender: den har en röd tråd – den är uppskattad!
Bilden: Lotten beundrar sina barn som framför en dans

Vi fortsätter
Eco betonar att ord inte kan reduceras till deras lexikala betydelser, utan deras betydelser skapas snarare i yttrandets sammanhang. Detta har förvisso redan sagts av I.A. Richards och andra, men Eco tillämpar detta på litteraturen. Han utvecklar också meningens utgångspunkt från den oupphörligt förändrade meningen i ett yttrandes ord, till ett spel av förväntan och fullföljelse av mening. Till detta ställningstagande kommer Eco genom språkstudier och genom semiotiken, snarare än från psykologiska eller historiska studier, vilket Wolfgang Iser och Hans-Robert Jauss hade gjort. Vidare influerade han populärkulturstudier dock utan att själv tillhandahålla en fullt utvecklad teori.
September 1962 gifte han sig med Renate Ramge, en tysk konstvetare.

Hoppsan…Är detta exempel på avsaknad av röd tråd ?
Läs den spännande fortsättningen….
…..som följer nästa år!

Korrespondens

Nu när julen är överstånden och innan eftermiddagarna börjar ljusna kan man ju alltid sysselsätta sig med att sortera bland gamla vykort.

Vem kan ha skickat det här?


Det är tydligen min ingifta morbror Rulle som mottagit det den 2 augusti 1922.


En olycklig vän i Kronans kläder skriver:


Här Rulle (född 1901) själv i Kronans käder, respektive civil.

100 år

Idag skulle min mamma Eva Linnea fyllt 100 år!

Hon var född på, vad som då kallades, Menlösa barns dag.

Denna födelsedag var inte helt utan problem:
– för henne själv :I något skede av livet tyckte hon att 3 dagar inte skulle göra henne ett år äldre och uppgav sig vara född 1907.Det innebar att hon av vissa barndomsväninnor blev uppvaktad på sin 51 årsdag i tron att hon fyllde 50!

för min syster och mig i samband med julfirandet. Det var ju 40-tal och krig och ransonering. Hon
befarade att det skulle komma gratulanter som hon var tvungen att traktera, varför hon knappast nändes bjuda på skinka och Ris à la Malta och liknande förrän födelsdagen passerat!
(Ris var ju kolonialvara och strängt ransonerat!)


Men vi tar det från början:
Detta är det första fotografi vi har. Här har hela familjen gått till atelje´:
Far Gustaf, Mor Anna och (i framkanten) storasyster Elsa och lillasyster Ebba.

I samband med föräldrarnas skilsmässa (Se blogg 25 september) vistades hon långa tider på skomakartorpet Skogslund

Ses här med mamma, morföräldrarna och lillasyster Ebba. Hon var jämfört med släkten i övrigt mörk och blev alltid mycket och vackert solbränd.
Det kan ses på badbilden från 30-talet härintill (om bilden i övrigt se blogg 14 febr).


Om mina föräldrars första möte kan man läsa på bloggen den 12 febr!

Innan jag föddes 1935 var hon elegant dam, här i København med dansk väninna.

Andra höjdpunkter under livet: prisutdelning efter tennisturnering i Båstad:
Jovisst är det kung Gustaf V, i tennissammanhang kallade han sig emellertid Mr G;

Hon blev änka 1960, en vecka före sin 30de bröllopsdag.
Hon ägnade sig därefter med inlevelse åt sin roll som mormor.
Andra högtidsstunder var när hon fick tillfälle att resa.
Här med lillasyster Ebba och svägerska Stina i Grekland.


Hon dog den 15 juni 1974.

Den sommaren regnade det oavbrutet. Alla beklagade sig i september över det bedrövliga vädret – men jag tyckte jag haft tur med vädret.

Julbön

Så göra vi när vi till kyrkan gå… (kl 14.11)

Framme (kl 14.18)

Redan 14.22 började folk strömma till –
när julbönen började kl 15.00 var det fullsatt.

Julkrubban var framställd

Vi sjöng alla de gamla goda:

116 Nu tändas tusen juleljus...
113 Det är en ros utsprungen…
114 Stilla Natt
122 Dagen är kommen
121 När juldagsmorgon glimmar…

Bäst gillar jag att sjunga 122:an Dagen är kommen eg
Adeste fideles
”Vår präst – Lena Heiberg – som vigt Olle och Lotten och döpt 8 av barnbarnen – officierade.

Vikensonen Mats Calvén var solist och avslutade traditionsenligt med Adolphe Adam´s
Julsång med sedvanlig bravur.

15.55 var vi på hemväg igen


God Jul!

En julhälsning vi överbringar med hjälp av vårt finaste julkort!

Nära och kära samlas för att fira .

Det är inte bara vi som får besök till Jul.
Till granngården kommer gamle Far ända från Oulu.
Honom träffade vi I sommarens soliga dagar i samband med en högtidsdag.

En synnerligen inspirerande bekantskap!

Ingenting är okomplicerat nuförtiden.
När jag ska formulera en korrekt önskan om
Frid på Jorden
och slår på Google
möts jag i stället av frågan :

Vad sjöng änglarna på julnatten?

Ära vare Gud i höjden,
och frid på jorden,
till menniskorna ett godt behag!
eller
Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt.

Luke 2:14

“Glory to God in highest heaven,
and Peace on earth to those with whom God is pleased.”

Vad sjöng änglarna

Julpromenad

Vi startade i gryningen…


Nåja, det är ju inte så svårt så här vid vintersolståndet – men det blev åtskilligt senare än så. Syster, svägerska och faster Karin togs till Helsingborgs Campingklubb

Föreningen startade år 1933 med en campingplats för tält. Tälten utvecklades sedan successivt, först med trägolv, sedan masonitväggar och slutligen sadeltak. Tanken var att ha kvar känslan av campingliv men att få det mer bekvämt. De små husen byggs än idag efter enhetliga ritningar och är 5 x 2,80 meter stora och har en höjd av 2,15 meter. Även färgsättningen är reglerad, väggarna är vita och taken gröna. Husens delar bultas ihop och är på så sätt demonterbara. De ligger spridda i strandskogen mellan buskar och träd, utmed havet. Området arrenderas ut av Kulla Gunnarstorp. På platsen finns också en festplats med flaggstång och en scen som byggdes 1945. Idag är många av husen utrustade med bekvämligheter som gasolspis och batterialstrad elektricitet.

Masonithusen, knappt 50 till antalet, monteras upp från april varje år och senast i oktober tas de ner igen. Under vinterhalvåret finns få spår efter den by som finns på platsen varje sommar. De permanenta uthus där de nedmonterade husen förvaras och plattor på marken är det som syns.

Sedan gick vi via kusten och slottet upp till ”Grefvens” bänk.

Han förstod och ordna det för sig. Genom uppröjda gator i bokskogen har man härifrån en magnifik utsikt över Öresund åt norr, väster och söder.

På hemväg ser vi att tomten redan försöker ta sig in hos grannen…

Födelsedagsbarn 25

En ljusglimt i mörkret (vintersolståndet!) var hon när hon kom för xx år sedan (man talar inte om en dams ålder!)
Numera innebär hennes ankomst till Viken att

Nu är det Jul igen!
Denna bild är tagen just på födelsedagen för ett år sedan.Den elegant draperade schalen är ett lån, skydd mot den bistra kyla som rådde i hemmet i avvaktan på BERGVÄRME!

Här i Karlskoga med Farmor och Farfar och lillebror Björn.

Skolflickan

I familjens sköte

Hennes stora fritidsintresse är trädgårsskötsel. Här en bilden tagen exakt för 6 månader sedan, vid besök på Sofiero.

Hieroglyfer

Denna 64-sidiga broschyr köpte jag vid ett besök på British Museum hösten 2000.
Först i oktober i år blev det av att jag gav den en noggrann genomläsning.

Ju mer man fördjupar sig i Egyptologi desto mer fascinerad blir man.

Vi har varit i Rom och Aten men dessas fornminnen förbleknar inför pyramiderna
The only remaining of the seven wonders of the world som guiderna rabblade vid vårt besök 1988.



Egyptiskan är ett av världens äldsta nedtecknade språk, troligen i ålder slaget enbart av sumeriskan.
Även om sumeriskan kom före var hieroglyferna kvalitetsmässigt överlägsna – utan principiella förändringar användes de i över 4000 år!

Bilden intill visar Narmerpaletten – det första kända fyndet med inskription av hieroglyfer – från 3100 före Kristus dvs för mer än femtusen år sedan.

Nedan en framställning av hur man tror de hieroglyfiska tecknet så småningom omvandlats till dagens latinska alfabet.

Slutligen de hieroglyfiska siffrorna: