TRIST!

Ett av mina käraste husgeråd, den här brickan från Svenskt Tenn

har omkommit.

Den kom i vägen för en  het platta på spisen…

Jag köpte den i samband med en tjänsteresa till Stockholm på 70-talet…

Den är designad av Josef Franck

JOSEF FRANK HAR GJORT DJUPA AVTRYCK I DEN SVENSKA FORMHISTORIEN. TROTS ATT HAN VAR 50 ÅR NÄR HAN LÄMNADE DEN GRYENDE NAZISMEN FÖR SVERIGE OCH SVENSKT TENN, RÄKNAS DEN ÖSTERRIKISKE ARKITEKTEN SOM EN AV SVERIGES GENOM TIDERNA VIKTIGASTE FORMGIVARE.

JOSEF FRANK (1885 – 1967) växte upp i Wien i en assimilerad judisk familj och studerade arkitektur på Konstgewerbeschule. På 1920-talet ritade han egnahemsområden och storgårdskomplex i bostadsbristens Wien och 1925 startade han inredningsfirman Haus & Garten tillsammans med arkitektkollegorna Oskar Wlach och Walther Sobotka.

Jag har  dock flera….

(men ingen i den absolut rätta storleken…)

Inflyttningspresent

Nu har vi litet ”sommar” med varma stilla dagar.

Jag blandar hyllesaft med isbitar i min medfarna plastbringare.

Den var en inflyttningspresent från våra Rydebäcksgrannar när vi  för 46 år sedan

övergav dem för huset i Viken…

Då var det nytt och chic med plast istället för glas!

(Om den varit av glas hade den inte ”levt” idag…)

Köksinventering

Jag avser i februari att storstäda köket

OCH

har börjat med kokböckerna.

Jag har ju tagit tillvara tre sterbhus…

Skannad 11 (2)

Jag har åtskilliga från början av seklet.

Denna är tryckt 1922

Skannad 13 (1)

Skannad 10

Denna 1948

Skannad 14 (2)

Såsom farfarsmor känner jag mig förpliktigad att förvalta traditionen…

Mitt tonårsätande blev ju väldigt präglat av ransoneringen under och efter andra världskriget!

Londonsouvenir

Jag har ju sedan ett tiotal år frukostkopp som souvenir

Den äldsta användbara köpte jag i Kristianstadtrakten

 på hemväg från svåger Görans 75-årsfirande

Den är ju litet ankommen…
 jag har åtskilliga i reserv!:

Den med påfågeln har jag ju köpt i Berlin

Denna köpte jag nu på Tate Modern!

Från andra hållet

Fortsatt inventering

Jag firade årets första cocktailparty

(se blogg igår)

bl.a. genom att servera tilltugget på min mammas finservis.

Den var en bröllopspresent 1930,

 flitigt använd under min uppväxts alla bjudningar.

och innehåller ett 60-tal delar

Guldkanten omöjliggör ju diskmaskins-användning

varför den fått stå  orörd i i skåpet i 40 år

Servisen heter Diana och är formgiven av

”Forseth var även verksam inom det konstindustriella området, och komponerade och dekorerade porslinsserviser för Lidköpings porslinsfabrik.”

Mest berömd är han för

Mälardrottningen i Stockholms stadshus!

som jag ju besökte 2013

se länk ovan.