Föreläsning 2: hösten 2018

”Jag är inte bara polis – jag är människa också”

Eva Gun Westford

För oss som tittar på SydNytt är hon en känd figur.Rösten, som hon använder när hon kommenterar i tjänsten är  äktskånsk. Hon berättar att hon är född i Borrby

Ur Kvällsposten:

Jag är skåning. 

Skåning ända in i själen. 

Född i hjärtat av Österlen – finns det förresten något geografiskt område i Sveriges avlånga land med ett starkare varumärke än just vårt vackra Österlen

Hon fyller i år 65 – och var ju en pionjär när hon bestämde sig för att utbilda sig till POLIS!

”Hon är en av landets mest kända poliser och har kallats för den kvinnliga motsvarigheten till Kurt Wallander. Hon är nästan alltid där när det händer och på den bredaste skånskan ger hon oss rapporter från stora som små händelser. När kuvertet med information om ålderspensionen låg i brevlådan, kom det som en chock. Hon är inte redo och har inte förberett sig.”

Som alltid :trivsamt och intressant!”

Mee too…

har ju väckt stor diskussion på nätet.

Vi som växte upp långt före både TV och internet upplevde när vi var i begärlig ålder inte detta problem. Det fanns ju porr av olika slag….

MEN

Vi, ”fina flickor”s, mammor slog ju tillsammans vakt om att vi ej kom i ”skottzonen”. Detta innebar allt från att man inte fick sminka sig, bära korta kjolar etc. Allt gick ju ut på att man skulle vara anständigt oåtkomlig för umgänge med pojkar och män om inte övervakad av en vuxen – det berömda ”förklädet”,

SEDAN

efter kriget slog ju amerikansk film med Rita Hayworth och Marilon Monroe igenom

MEN

Detta var ju det amerikanska SE men inte röra!

Skulle man uppleva äkta  erotik var det fransk resp engelsk film som gällde

Michelle Morgan (fr)

Viven Leigh(eng)

Det blir spännande att se Skavlan i kväll :

Uma Thurman gästar Skavlan – berättar om Harvey Weinstein

Levande möte

I söndags var det åter dags för Levande möte i Vikens kyrka,

denna gång med Jayne Svenungsson och Eric Schüldt.

Jayne Christine Svenungsson, professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.      Hennes doktorsavhandling från 2002 behandlar den förnyade filosofiska diskussionen om gudsbegreppet i ett idéhistoriskt perspektiv.År 2014 utgav hon ytterligare en studie med titeln Den gudomliga historien. Profetism, messianism och andens utveckling.

Som vanligt ett spännande samtal utan rubrik  om teologin och religionens roll i litteratur, film och dramatik.

 

Klang och jubeldag!

HEJA SVERIGE!FÖRST

slog vi Schweiz med 1-0

”Sverige är vidare till kvartsfinal – efter en rysare mot Schweiz.”

Efteråt hyllades det svenska försvarsspelet och lyftes fram som nyckeln till den svenska segern. ”

SEDAN

”var det en storslagen återförening i tisdagens ”Allsång på Skansen”.

Samtliga tidigare programledare för programmet syntes i programmet förutom Bosse Larsson.”

Säsongsavslutning

SOM

sedvanligt

kom vi i god tid för att tillgodogöra oss  introduktionen

OCH

väl var det, för det var  ett digert program , Med hela den tidigare säsongen i sammanfattning kring

De 7 dödssynderna

Ur programmme t:  ”Det har nu blivit dags att avsluta abonnemangsåret 2017-18 och Helsingborgs Symfoniorkesters tema ” De sju dödssynderna”. Först får vi  nu för första gången  höra verket i sin helhet,: Vortex Peccatorum – The Seven Deadly Sins In The Time Of Alternative Facts,, Årets hustonsättare, österrikiskan Julia Purgina (F 1980) har ju, som den flitige konserthusbesökaren säkert varseblivit, i sju korta satser applicerat katolicismens dödssynder på en rad samtida samhällsfenomen och därmed format en personlig kommentar till vad hon betraktar som en rad allvarliga problem i vår tid.

En manskvartett sjöng mellan Farrencs symfonisatser,

Stenhammar, Sibelius och Rangström

Farrenc tackar för applåderna

 

Mina fem liv

Mycket intressant memoar av  Gusti Stridsberg

Kap 1 Österike          Det stora kejsardömet – den lilla republiken

Kap 2 Jugoslavien        Balkanfeodalism – balkaniserad demokrati

Kap 3 Stalins Moskva   ”Frihet är en borgerlig fördom”

Kap 4 Spanien             Den okändes hjältesaga

Kap5 Sverige               Den principiella humanismens medelväg

Augustina ”Gusti” Stridsberg, född  22 augusti 1892

i Slovenien i dåvarande Österrike-Ungern (officiellt  de i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder även kallat bland annat dubbelmonarkin och Donaumonarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, vilka var förenade i en personalunion under åren 1867–1918.) – död 13 mars 1978 i Lidingö,                                                                var en svensk författare och journalist. Hon var informatör åt NKVD under täcknamnet Klara. Hon anlände till Sverige 1939 och ingick äktenskap med Hugo Stridsberg 1941 från vilken hon skildes 1944, då hon hade erhållit svenskt medborgarskap. En personutredning finns i Venona. Spåren från ett underrättelsekrig. si 302-328, där det framgår att hennes ursprung och identitet inte är fullt klarlagda.

”Gusti Stridsberg kom till Sverige som flykting i slutet på 30-talet, ingick skenäktenskap med kommunisten Stridsberg och etablerade sig snabbt bland annat genom sin vänskap med Sonja Branting.
I diplomatiska kretsar välkomnades hon som en elegant och intressant personlighet.
Trots att säkerhetspolisen intresserat sig för henne vid flera tillfällen var det först genom uppgifter från ett avhoppat diplomatpar som Stridsberg kunde avslöjas på 50-talet. Då hade hon gjort stor skada i sin kapacitet som informationsinsamlare, inflytandeagent och rekryterare av nyttiga idioter. Det kalla kriget är över, men det är avkylande att tänka på att varken spioner eller nyttiga idioter är något avslutat kapitel.

Vad Stridsberg aldrig berättade i de böcker hon skrev som sitt liv, var att hon arbetade som spion och kontinuerligt skickade information till Sovjetunionen. Stockholm var under dessa år att betrakta som Nordens Casablanca om den tiden skriver Anders Thunbergs i boken om Karin Lannby. Det var först  när de så kallade Venonatelegrammen dechiffrerades som Stridsbergs illegala verksamhet avslöjades. Varför hon gjorde detta har jag undrat mycket över, ty hon var relativt skeptiskt inställd till Sovjetunionen. Kanske fanns förklaringen att söka i hennes kärlek till Stefan.

Det är uppenbart för mig under genomläsningen att GS var en intelligent, charmerande, litterärt begåvad person. Trots att hon berättar om personliga och socialt och politiskt känsliga förhållanden, känner man  dock hela tiden att hon ”spelar en roll”

MEN

För oss som var med är det oerhört spännande att följa hennes ”karriär” från överklassflicka i dubbelmonarkin till societetsdam på Östermalm, med små avstickare till Spanska inbördeskriget och Stalins Moskva.!