I Irenes kölvatten

 Nu är Irene över oss!
Ja, den är ju inte ens en tropisk storm längre – men fortfarande ett MYCKET uselt augustiväder!
Inget att vara ute i.
Jag valde att rota i mina gamla högar med tidningsurklipp och finner det här:

 Det är ett urklipp ur KT(=Karlskoga tidning) från den 22 december 1986

den gamles mor Gunborg ville ju gärna meddela tidningens läsekrets att hennes första barnbarnsbarn Johan kommit till världen!

Karlskoga Tidning

Karlskoga Tidning kunde man köpa för första gången i december 1883. Utgåvan var på sex sidor och kostade 10 öre! Det var förhållandevis dyrt om man jämförde priset för en helårsprenumeration som låg på 2.50:- även om KT då endast var weckotidning.
De första 40 åren gavs KT ut i Nora, det berodde på att tidningar endast fick ges ut i städer och köpingar. Inte förrän 1923 flyttade KT till Karlskoga.
1935 övergick den dåvarande tre-dagarstidningen till att bli sex-dagarstidning – vilket den är än idag. Upplagan ligger på 7 300 – att jämföras med den allra första som låg på ett par hundra!
KT har varit en del av NWT-Koncernen sedan 1944 då ägarinnan, Stina Lysholm, sålde företaget till familjen Ander.

Svamprunda

Nu när det har regnat så mycket, och emellan skurarna varit ganska varmt fann jag mig föranlåten att utforska svamptillgången:

..och den är ju god.
MEN
Några pålitliga matsvampar dräller det ju inte av.
ÅRETs SVAMP
tycks vara röksvampar i olika varianter
MEN

När jag sneddade genom en granskog såg jag….
Ja, inte är det den STOLTA som växer där
UTAN

Den rodnande som ju det finns giftvarning för.
Den känns utöver rodnandet igen på växtplats, grövre fjäll, större tendens till bollform samt slät fot.

Så småningom hittade jag dock en hel del kantkremla, björk- och brunsopp, EN (liten) KarlJohan och en handfull pyttesmå kantareller.
SLUTLIGEN
gick jag ut i kohagen på toppen:

OCH DÄR
fanns de ju – de stolta!
Se även
Här ska lagas 

Berlin:8 Shopping

År 2000 var vi ju i Berlin. Då var man fortfarande ifärd med att restaurera området intill muren som ruinerats 1961-1989.  Friedrichstraße som ju under trettiotalet varit en fashionabel affärsgata var under återuppbyggnad. Bilden ovan är från ett alldeles nyöppnat varuhus  där vi satt i loungen och drack te och lyssnade på en livs levande pianist.

Samma plats 2011!
När vi nu kommer tillbaka efter ytterligare 10 år finns det tre stora varuhus i fil! Moa och jag valde att njuta av stillheten och en kopp kaffe resp te medan resten av sällskapet shoppade loss! Pianisten var dock bortrationaliserad….
I varuhus nummer två uppsökte vi bokavdelningen där jag inköpte nedantående bok för att
”Brush up my German!”

Den kostade 10 Euro
350 tätskrivna sidor =
Böcker är billigt i Tyskland!

Ur Claes Mosers samling

9 juli till 28 augusti har Höganäs Museum visat en utställning ur Claes Mosers samling betitlad ”Kvinnor i avantgardet gränszoner.” Berlinresa och sommarfester har fördröjt ett besök

MEN
25 augusti smet vi in
i sista minuten!
Väl var det
FÖR
Den var verkligen SEVÄRD!
Där fanns alster av Helene Schjerfbeck, Siri Derkert och Mollie Faustman
Bäst gillade jag Anja Notini
OCH
Tora Vega Holmström

Vår saga 7: Till byxor

Jag lovade att berätta varför Charles Aznavour är en så viktig person i mitt liv.
Dessförinnan måste dock perioden februari-maj 1955 redovisas!
Läs här
och

 den gamle   säger adjö efter ett besök i mitt rum på Studentskegården. 
Bilden har varit publicerad tidigare för att illustrera mina första trevande försök som odlare…
Nu ser jag att det också finns en av hans älskade bagar, en av de första – modet kom ju först efter kriget, på bilden. Den kan också minna om vår skrala kassa – någon klädelegans var det ju inte råd till!

 Se nedan *

H.H. uttryckte i kommentaren i avsnitt 6 sina bekymmer för den gamles ekonomiska lättsinne.  Ett sådant förefanns icke. Till vardags var han synnerligen försiktig med utgifter.

* Till vår lycka tjänstgjorde hans far välbetald på AB Bofors´och Svenska försvarets uppdrag i Frankrike och kontrollerade kanoner – det anlände med regelbundna intervall en postavi med 300:- och påskriften ”Till byxor” – vilket höll oss flytande…

A visitation by God ?

Den 21/5 d.å. körde jag en vända till Brunnby kyrka. Jag förberedde kulturutflykten. Om vädret blev otjänligt kunde eftermiddagsprogrammet, att åka upp till Kullens fyr, ändras till ett besök i Brunnby kyrka.
Jag dröjde vid bokbordet. Där hittade jag boken ovan som jag inköpte för framtida guidningbesök.

Strax intill låg denna lilla pocket. Jag lade märke till författarnamnet Owe Wikström. Jag har länge tänkt köpa och läsa hans bok Om långsamhetens lov, men avvaktat eftersom jag ju har travar med redan inköpta olästa.

MEN
Jag kunde inte låta bli att bläddra litet i den. Det resulterade i att jag BESLÖT att inköpa den. Den betingade ett pris av 40:-
SEDAN
har den ju tillsammans med boken om kyrkan legat litet avsides och väntat.
När jag nu efter att ha läst Brighton Rock börjar fundera på vad läsa härnäst, väljer mellan att läsa färdigt Lärdomens Lund, Schein eller Lords of the Bow,
( har just nu egentligen ingen lust med någondera)  börjar jag läsa i Sonjas godhet
OCH
Det är ett Herrans Under så BRA den är!
Jag har visserligen bara läst de första 46 sidorna.
Jag återkommer med rapport.
Tills vidare kan jag meddela att SONJA är S. Marmeladova ur Dostojevskis Brott och straff:
Sonja är ryska för det grekiska ordet för vishet;sofia. Bara genom mötet med hennes ömhet och självförbrännande godhet kan Raskolnikov (ryska för den kluvne) till slut börja sin väg mot insikt.
Owe W drabbas av ett plötsligt hjärtstopp och ligger medvetslös i fyra dygn. Han erfar att det tydligen bara är 4 % av dem som råkar utför detta utanför sjukhus som repar sig helt. Boken är hans funderingar under och året efter Incidenten.
Första essän benämner han :
Så blixtsnabbt allt kan förändras – om vårt behov av godhet.
Den inleds med en dikt av Tomas Tranströmer: Snö faller ur Den stora gåtan:
Begravningarna kommer
tätare och tätare
som vägskyltarna
när man närmar sig en stad.
Tusentals människors blickar
i de långa skuggornas land.
En bro bygger sig
Långsamt
rakt ut i rymden

Sensommarstrand

Vi har  ”varannandagsväder”: 
Två av tre dagar BLÅSER och regnar det – 
och så plötsligt blir det så där augustiljuvligt med värme och sol.
Jag tar tillfället i akt att motionera längs stranden. Det har blåst upp mycket tång
Det stora inslaget av rödalger minner om stormstyrkan sistlidna helg.
När man väl tagit sig igenom, och forcerat några meter stenskravel är det ljuvligt varmt i vattnet!

Farväl till Sommar!

BÄST!
En högtidsstund! Jag älskar ju Leif GW:s underfundiga humor med små dolda hullingar, samtidigt som han inte anstränger sig att göra sig märkvärdig! Det avspeglade sig i hans musikval, just den blandning av högt och lågt som också gör mig hänförd!
Hans hyllning till sin livkamrat Kim i form av Charles Aznavour gick rakt in i hjärteroten på mig – 
i en kommande blogg skall jag förklara varför.