Natten till den åttonde december

Vi tar det från början:

Inte den åttonde men väl den tredje december var jag på Tivolihuset i Höganäs för min andra författarafton för hösten. Det var författarparet Alexandra och Alexander Ahndoril som presenterade sin bok Hypnotisören.
Ja, egentligen står Lars Kepler som författare till H.

De inleder med att berätta om hur denna pseudonym uppstod: Lars står för Stieg Larsson och Kepler härstammar från Alexandras bok Stjärneborg och åsyftar att Johannes Kepler var den som bragte reda i Tycho Brahes alla data från sina observationer på Ven.

Den publicerades i somras och paret berättar om en bokmässa i London där det tydligen var ett väldigt sug efter svenska deckare i eftersvallet till Stieg Larsson, vilket överumplade dem positivt, den översattes snabbt till ett flertal språk.

MEN

Sedan i början av augusti avslöjade Aftonbladet deras pseudonym – se länken ovan.

De fortsätter med att berätta hur teamworket fungerar, hur de medan de tre barnen är på skola och dagis, sitter i ett litet trångt rum och skriver var för sig tillsammans och mejlar avsnitt mellan sej.
Vår lokale bokhandlare Christoffer Palmer var som vanligt på plats och säljer Ahndorils aktuella böcker. Jag införskaffar FÖRE presentationen ett exemplar av Hypnotisören som jag hinner läsa första kapitlet av – och som verkar lovande:

Kapitelrubrik 1 : Natten till den åttonde november...

Jag beslutar mig för att läsa ut boken så jag kan presentera den här på min blogg den åttonde december!

TYVÄRR

Redan när jag andlöst (den ÄR väldigt spännande) läst hälften av de 572 sidorna är jag gruvligt besviken. Jag formulerar det som att de spekulativt försökt att blanda Stieg Larsson med Harry Potter.

Sedan förändras stilen igen. Handlingen och människoskildringen blir allt mer skruvad. Mission impossible utan att man egentligen bryr sig om hur det går för karaktärerna.

MEN

Spännande är det. Alexandra berättade hur de medvetet använt presens i sin skildring av förloppet. Textmassan innehåller oerhört mycket beskrivningar av fakta och miljöer – väldigt litet känslor och tankar. Hon nämner FILMENs teknik

OCH

Vad de egentligen skrivit är ju ett filmmanus.
Eller kanske:

De sista hundra sidorna tycker jag mig – utan att ha trängt in i den världen på riktigt – att de använder dataspelens teknik och verklighet.

Ur recensionen ovan:

Recensionsomdömena har skiftat från lysande till rena sågningar. Även författarkolleger har gått ut och sagt sin mening om den så kallade ”hypen” kring författarskapet.
– Man kan väl konstatera att alla tycker något om boken, säger Lina Junstrand och bekräftar att paret är i full gång med att skriva bok nummer två.

Det vore intressant om de kan rädda över sin drivande teknik som skapar spänning till denna andra del, avstå från de värsta överdrifterna i handlingen, och göra personskildringen djupare…

Sista Kapitelrubriken 24: Torsdag 24 december

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *