Månadens sten:April

Liksom när det gällde Månadens växt i fjor har jag flera kandidater
Utöver de ständigt återkommande strandstenarna har jag ju nominerat årets första Kontroll:Stenen
och
Den trolska Brunnskogens besjungna stenar
MEN
kastar i sista stund in ”the winner”!
nämligen den gamles minnessten.
Lagom till hans födelsedag den 25 april har ju de i somras planterade lökarna kommit upp – och vi fick nya perenner i födelsepresent(i korgen!)

Mera Aprilsten

Denna bild är från 2009 – dock i april!

Vår och höst – efter en blåsig period ser stranden ofta ut så här – läge för fynd till stenläggningen!

Se även
den gamles projekt
Jag tar tillfället i akt att avgöra marsvalet:
Hittills har tre röstat :
2 män på ”måsstenen”, 1 kvinna på valrossen…
OCH
Min röst – som är utslagsgivande vid lika går till
Valrossen!

And Time that gave doth now his gift confound.

Just som jag kommit hem från fredagens besök vid en disig strand
med denna bild i kameran:
där ju saknas LJUDET från bränningen med rasslet från ”the pebbles”
MÖTS jag
då jag går in på Minervas blogg
av Shakespeares sonnet nr 60!
How appropriate:

Like as the waves make towards the pebbled shore,
So do our minutes hasten to their end;
Each changing place with that which goes before,

In sequent toil all forwards do contend.
Nativity, once in the main of light,
Crawls to maturity, wherewith being crown’d,
Crooked elipses ’gainst his glory fight,
And Time that gave doth now his gift confound.
Time doth transfix the flourish set on youth
And delves the parallels in beauty’s brow,
Feeds on the rarities of nature’s truth,
And nothing stands but for his scythe to mow:
And yet to times in hope my verse shall stand,
Praising thy worth, despite his cruel hand.

Som våg mot strandens stenar slå
vårt livs minuter ila mot sitt slut
i ständig ström de tränga häftigt på
och maka undan dem som gå förut
Födelsens stjärna i sin fulla sfär
till mognad hunnen når sitt krön och dör,
krokeggad skugga på dess ljuskrets tär,
och Tiden själv sin gåva grymt förstör.
Så mejar Tiden vårens blomsterfång,
i unga pannor ristar han sitt spår,
förstör det liv som spirar blott en gång,
och intet upprätt för hans lie står.
Och ändå skall min dikt stå orörd kvar
och vittna om hur värd dess pris du var

Översättning: Erik Blomberg

Redo, alltid redo!

För ett år sedan var mycket annorlunda.

Vädret t.ex. Större delen av januari hade vi plusgrader – och väl var ju det med allt det strul som vi hade med bergvärmen. Vare sig is eller snö syntes till vid Öresund.

Vi får gå tillbaka till 2006 för att finna motsvarigheten till snövinter

Jag lärde mig av den gamle att det gäller att reducera snön på det platta taket innan det blir töväder och därmed tungt.

De har lovat mera snö så det gäller att vara ett steg före
Men nu är jag redo!

Sex månader

I dag är det ett halvt år sedan jag blev ensam.
Det har gått över förväntan!

Min första oro, att den intensiva närvaro av min käre Per som jag upplevde de första veckorna, sakta skulle förblekna, har inte besannats.

TVÄRTOM:

Att borta ur syn,
borta ur sinne, inte
är sant, är
härligt!

Jag har inför det här blogginlägget läst igenom de med etiketten sorgearbete och finner att jag redan i inlägget den 12 augusti ger uttryck för de känslor som nu dominerar:

– 55 år av daglig samvaro har resulterat i att alla mina levnadsminnen innehåller Honom.
– allt jag gör, gör vi fortfarande TILLSAMMANS!
– nu när jag inte är distraherad av att sköta en massa dagliga rutiner stiger det förflutna TYDLIGARE fram
.

Jag gläds åt att vi fick exakt tio år (+ en dag!) som pensionärer ihop, med tid att pyssla om varandra.:

Kanelbullens dag…
Här ses han prova sin beskärda del av årets julklapp 2008.

Julblommor

På grund av de hektiska julförberedelserna med dito genomförande har det blivit få inslag om Månadens växt respektive Månadens recept! Jag slår härmed två flugor i en smäll:
Buketten ovan förärades mig av mina adventsgäster.

Jag fotograferade den medan Klimatmötet i Köpenhamn pågick.

den gamle och jag startade ju, redan på 50-talet – hushållandet med jordens resurser, eller snarare VÅRA resurser med samma innehåll, under rubriken HIP (Håll I Pengarna).

Nu när jag är ensam går det ju inte åt så mycket mat, jag håller fortfarande på att äta left-overs från 18-personers tillvaron i samband med begravningen!
Så t.ex har det stått tre paket GoGeen – produkter i mitt skafferi sedan dess. Som omväxling med all julmaten lagade jag receptet på paketet – det visade sig att jag hade alla ingredienserna hemma – utom mango som jag slutat köpa på grund av transporten. (nu handlar jag i Höganäs högst en gång i veckan – spar på bensin och CO2 -det tjänar ju både jag och klimatet på!)

Salsa på kidneybönor
4 portioner

2 dl GoGreen Kidneybönor (kokta)
1/2 finhackad rödlök
1 finhackad tomat
1 tsk hackad röd chili
1 dl hackad mango
1/2 dl hackad fetaost
4 cm gurka, finhackad
1/2 pressad citron
ca 4 msk olivolja
Salt och peppar

Tillagning
Blanda alla ingredienser i en bunke. Smaka av med citron, olivolja, salt och peppar.

Servera i skål som dipp eller sås.

Utöver ingredienserna ovan, slängde jag i en liten salladkålsrest,
mango byttes mot honungsmelon;

Mellandag

Första mellandagen blev en toppendag:
Ur dagboksanteckning:
Jag har haft en helt underbar dag. När jag vaknade efter min 48de kalkonmiddag, som ju verkligen inte blev någon kalkon, fann jag plötsligt att mina två pågående projekt dvs
1. Avrunda begravningen med tackkort etc
2. Finna en ny livsrytm som änka med delmål första julen utan den gamle
var avklarade.
Jag känner mig så nöjd och LEDIG.

Jag har under hösten funnit att detta att vara ute och motionera,
beskåda naturen och umgås med medmotionärer minst en timme VARJE dag är en absolut nödvändigt för välbefinnandet.


den gamle
på ett skyttevärn 12 februari 2006

Så jag gav mig iväg i gråvädret. All snö har regnat bort, egentligen var det ganska dystert…

Och just därför:
Så vilsamt, så kravlöst ,och så fyllt av möjligheter!
(Varför inte gräva djupt i alla julklappsbokstravarna?)

Morgonrutinen

November är lång och grå
illustrerades i Eva von Zweigbergks och Birger Lundquists Johans jul på första uppslaget av en liggande farbror i trenchcoat och Stetsonhatt.

MEN
Intet ont som inte har NÅGOT gott med sig.
6 september
När jag genomför min morgonritual, dvs går vägen om minnesstenen med en fräsch blomma varje dag, medan teet drar sina 5 minuter under det att jag hämtar morgontidningarna, har inte gårdagens blomma vissnat, utan de håller sig i minst en vecka!
17 november