Fundersamma grannar 20081019Det är mycket som har förändrats …
I oktober förra året var det ju meningen att det skulle byggas på granntomten. Vi kallades till ett möte med arkitekt och byggmästare, de rev alla byggnader och skyfflade undan all vegetation.
Den kvarstående eken skulle säljas till en båtbyggare, som själv ville ta ner den, så den lämnades.
Eken står där ännu och naturen börjar så sakta återhämta sig.
Inte som vanligt
Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.
Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.
Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.
Hjalmar Gullberg
Idag tar vi avsked: Kl 10.00 igår skulle det ringas i Vikens kyrka. Jag gav mig i god tid iväg på cykel.När jag kom fram såg jag att det stod ett flertal cyklar framför. På anslagstavlan framgick att det kommande söndag är Konfirmationsgudstjänst.
När jag kom in i kyrkan höll konfirmanderna på att repetera. Sedan sade deras ledare, Annika, att nu skulle de göra fikapaus medan det själaringdes.
Jag reste mig upp och sa´att jag var änkan och tackade för sången. Då sa Annika :”Vill du att vi sjunger en sång till för dig?”
O ja!
Och det gjorde de – en av flickorna gick fram och tände ett ljus.
De ringde i 15 minuter. Jag har ofta hört klockorna från Vikens kyrka när jag pysslat i trädgården och alltid tyckt de har så vacker klang.
Sedan startade jag på mina nya motionsvanor genom att cykla ner till hamnen och längs stranden hem.
Jag stannade och tog en bild där jag tog det sista fotot på Per.
Det var litet annorlunda väder , Per och jag var ensamma på stranden.
Här samlar sig mor-och farföräldrar….
…..framför Bräkne-Hoby kyrka.
– och uttåg
Vi gläder oss varje gång en av släktens tonåringar väljer att stifta bekantskap med fädrens tro.
I jakt på utslagna bokar att fotografera hamnade vi vid Farhults kyrka. Där hade vi tidigare ej varit men däremot Linné:
Det slumpade sig så att kyrkdörren var öppen så vi passade på.
Exteriört såg den ut som alla di andre här på trakten
Men det var inte bara kyrkan som var gammal…
Igår citerade Ledarskribenten i HD, a
propos stridigheterna i GeorgienNo man is an island,
Entire of itself.
Each is a piece of the continent,
A part of the main.
If a clod be washed away by the sea,
Europe is the less.
As well as if a promontory were.
As well as if a manner of thine own
Or of thine friend’s were.
Each man’s death diminishes me,
For I am involved in mankind.
Therefore, send not to know
For whom the bell tolls,
It tolls for thee
Ett minne från våra resor i Tyskland på 80-talet:
Vi var på hemresa från en sejour i Blatten.
Vi bodde där i en fritidsstuga som syster och svåger kunde låna av bekanta.
Vid våra gemensamma resor hade jag hand om sightseeingplaneringen.
För den ändan hade jag på Stadsbiblioteket i Helsingborg lånat en mycket innehållsrik TYSK guidebok, (”Kurze Einführung”).
När det började bli dags att söka natthärbärge hittade jag en intressant uppgift om att det i byn Ebstorf skulle finnas en världskarta från 1200-talet – och därifrån var precis lagom långt kvar för att vi fint skulle hinna embarkera färjan Travemünde- Helsingborg följande dag.
Um 1200 stellte sich die Menschheit die Welt als eine Scheibe vor, um die Sonne und Mond kreisen. 1239 wurde diese Weltansicht auf der Ebstorfer Weltkarte aufgezeigt. Erst vor 100 Jahren wurde die Ebstorfer Weltkarte im Kloster wieder entdeckt.
Det visade sig att värdshusvärden tillika var Högste befälhavare för gillet och musicerandet vid midnatt var någon form av godnatthymn, medan den 06.00 var för att få honom att starta kringvandrandet i byn enligt gammal sed.Ich bin der Bürgermeister von dieser Stadt, kann ich Ihnen helfen?
Jag stammade något om Turistbyrå och det visade sig att den befann sig i källaren till Rådhuset! Snabbt ner, det var öppet och vi fick en karta och uppgift om att det var guidad visning i klostret med kartan kl 11.00
Ingen fick springa runt hur som helst – och kartan tänkte hon inte visa förrän sist.
Vi och de allt glesare tonåringarna var tvungna att bese varenda skrymsle där hon stolt visade bevisen för att klostret en gång varit helgat åt de fyra evangelisterna, om och om igen:
Matthäus mit dem Ängel
Markus mit dem Löwen
Lukas mit der Kuh (sa´hon men på svenska säger vi OXE och i Wikipeda
Johannes mit dem Adler
Emellanåt, medan hon pekade på allt otydligare och uppåt väggarnas och pelarnas gesimser befinnande sig avbildningar av evangelisterna , dränktes hennes ord av marschmusiken utanför.
Det var då hon triumferande utropade:
Dies ist ein Wettkampf!
och som hon hade för avsikt att vinna!
Slutligen stod vi framför kartan.
Den hade således – på grund av risken att förstöras flyttats till ett säkert ställe – medan klostret fick en kopia.
Sedan bar det sig inte bättre än att originalet brann upp i en bomraid under kriget 1943 – medan kopian i klostret är intakt.
Mera historik:
Jahre 880 fand im Raum Ebstorf eine Schlacht statt, die für das angetretene Christenheer in einer Katastrophe endete. Sie wurden von den Normannen vernichtend geschlagen, Tausende von gefallenen Christen wurden samt ihrer Anführer in drei Massengräbern bestattet. Zu Ehren dieser gefallenen Märtyrer wurde an dieser Stelle eine Kapelle errichtet, die zunächst als Wallfahrtsstätte diente und aus der sich dann später um 1150 ein Kloster entwickelte
—
Aus dem Testament eines Mönches vom 21. Juni 1454 erfahren wir auch den Namen dieser Bruderschaft. Bei der Auflistung seines Erblasses steht: – ebenso die „Gilde des heiligen Mauritius in Ebstorf“ drei Mark vermacht. – Bis ins 15. Jahrhundert hinein muss die Obrigkeit dieser “Bruthschafft“ beim Kloster gelegen haben, denn am 11. November 1465 übertragen die Herzöge Friedrich und Otto von Braunschweig dem Kloster Ebstorf das Recht zur Beaufsichtigung und Bestrafung unmäßiger Gelage bei Bauern und Bruderschaft….
—
Das erste bekannte eigene Statut erhielt die Ebstorfer Schützengilde erst um 1560, das auch heute noch absolute Grundlage unserer Traditionspflege ist. Aus dem Jahre 1739 liegt eine wörtliche Abschrift dieser sogenannten „alten Artikel“ vor. Der Anfang lautet:
,,Gott dem Allmächtigen, dem Schöpfer, Stifter und Erhalter aller Dinge zu Ehren ist zur Erhaltung nachbarlicher Einigkeit vor vielen Jahren von sämtlichen im Flecken Ebstorf wohnenden Leuten eine Nachbargilde gestiftet worden“
Vi trettiotalister, som under den 13-åriga skolgången VARJE vardagsmorgon (vi gick i skolan även lördagar) hade morgonbön UTÖVER undervisning i kristendom och kyrkohistoria, häpnar när vi upptäcker det uppväxande släktets ignorans när det gäller det kristna kulturarvet.
Vid helgens besök på Höganäs museum där bl.a. visas ”Uppåt väggarna – en annan sida av Åke Holm” slog det mig att ytterst få ungdomar har en aaaning om vad dessa bilder föreställer!
Då var medeltidens analfabetiska kyrkobesökare bättre rustade:
Kalkmålningarna i Brunnby kyrka
Reflexioner utlösta av den händelse som ventileras på Lottens blogg!
En glädjens dag!
På grund av Idas konfirmationsläsning planerade vi ett kyrkobesök på söndagen.
De optimistiska ungdomarna satte sig först i solen –
BUT – only mad dogs and Englishmen…
De stackars prästerna fick emellertid utstå den obönhörliga solen under hela gudstjänsten med körsång, predikan och nattvardsgång.
Evangelietexten handlade om Den förlorade sonen. Lukas 15:11-32