Höst

Aronia melanocarpa ”Elata”
utnämnes härmed till kandidat som Månadens växt oktober.

Efter en tur i trädgården då jag noterat att höstfärgerna efter förra veckans köldknäpp börjat lysa upp de sommartrötta rabatterna sitter jag här och hör hur stormen rasar där ute. I min ”skolade” hjärna dyker det upp gamla versrader:

HÖSTEN

Hösten är kommen, hör stormarna gny!
Svanen tar afsked och svalorna fly!
Blomman har bäddat i mossan sin graf,
Vågorna brusa på villande haf.
Näcken mot klippan guldharpan slår,
Skogsbruden fäller sitt grönskande hår.

Solen är slocknad, så mörkt blir på hed;
Regnbäckar gråta längs fjällarna ned.
Källan på knä står invid deras fot
Och i sin urna tar tårarna mot
Sommarn här nere har slutat sitt lopp,
Där uti stjärnorna tindrar han opp.

Gröna visboken publicerades första gången 1949. Mitt exemplar är femte upplagan från 1964.

Denna vistext fanns i alla sångböcker på fyrtiotalet. Jag försökte via Google lista ut vem som skrivit den – men fick leta fram Gröna visboken i När-Var-Hur serien för att komma fram till att det var Carl Fredrik Dahlgren.

Tonsättningen är av O W Uddén om vilken jag hittade följande passus på Passagen:

Sökte på ”Näcken mot klippan
guldharpan slår” och upp kom
O W Uddén. Det är nog
Olof Wilhelm Uddén, tonsättare, 1799-1868,
anställd vid tullen. Som tonsättare är U. fort-
farande känd tack vare manskvartetterna
”Hösten är kommen” och ”Över fjällarna grå”

Uppdatering 07.34:
Denna bild hämtar jag från Eric Elgebrants fotoblogg 4/10

Månadens växt:September

Så sitter jag åter här med min prunkande trädgård och skall försöka utnämna septembers vinnare…. Det är ju en särskilt besvärlig månad på det viset att klimatet har varit väldigt olika i början och i slutet. Kandidaterna hittills har varit ballongblomma, granntomtsgrönska och Pyracantha.

Sedan har vi ju Vildkaprifolen. Exemplaret som slingrar sig kring vår ”ruin” har jag för flera år sedan tagit som skott uppe på Kullaberg. De vackra röda bären gnistrar i solen tillsammans med en andra blomning.

den gamles kungsljus har startat en ANDRA blomstring!
Jag kommer nog att utnämna den till ÅRETS växt!

Så det får bli (hmm)… Jag vet faktiskt inte vad den heter. Jag fick den i 60-årspresent (således för 14 år sedan). Den står i rabatten där det på våren är knökfullt med lökväxter, som avlöses av stockrosor och liljor. När så blasten vissnat ner, mirabile dictu, så blickar varje år till min förvåning dessa ljuva blå fram och ler hela september.

Septemberblomstring

Så här såg granntomten ut tre dagar innan den gamle gick bort.Våra framtida grannar,som tydligen fortfarande vill avvakta byggnation, var här i juli och besådde den.Det regnade föga de första veckorna.

MEN NU:

Det blir fina buketter till middagsbordet…
Till yttermera visso har en del plantor från den gamla trädgården överlevt den omilda behandlingen i höstas:
Så nu har vi ytterligare kandidater till Månadens växt.

Sensommar

Jag berättade om min lilla stickling som jag fick av Lena Nordahl 2006

Den växer och frodas och bildar varje år nya frökapslar. Jag har dock inte haft tid att sköta om dem särskilt väl i sommar; dessutom har det varit väl torrt.

MEN

Nu i september har de tagit fart och gläder mig varje dag på förstutrappen.

Klar kandidat till månadens växt september.

Årets perenn

Sedan tio år väljer man årets perenn. Jag har funnit det vara en bra idé att successivt införskaffa dessa eftersom de visat sig vara både vackra, lättskötta tåliga och härdiga. Så till exempel har jag inte ångrat att jag 2004 köpte Sköldpaddsört.
Enda problemet är att den tenderar att breda ut sig på min höstanemons bekostnad…

Av de tio har jag nu sju i trägården efter att ha misslyckats med att få Röd solhatt att trivas.
I konkurrens med just höstanemon, fjärilsbuske, tomat, paprika, krikon, malört och rönnbär utnämnes härmed SKÖLDPADDSÖRT Chelone obliqua till augusti månads väst!

Mera ätligt!

På väg till badet påminns vi om att det inte bara är rönnbärsår i år, utan även krikonår!
Själv har vi ju krikon som växer på grannens tomt, men befruktar vår gräsmatta!
Vi är inga stora marmeladätare så vi har kvar sådan från förra året – men de är goda även som smågodis…

Vernissage 2

När klockan närmade sig 14.00 samlades alltmera folk. Jag hade bekymmer med dokumentationen eftersom det fanns små anslag om att fotografering undanbads!
Med akademisk kvart började så Peder Lamm berätta om hur han fått Timo Solins uppdrag att sammanställa utställningen.
Åsa Moberg, som jag ej lyckades få bild på, recenserade därefter sina intryck av densamma, och Timo Solins konst i allmänhet.

Hon berättade särskilt att hon lagt märke till att hans kvinnor aldrig hade skor på sig. Hon kände därför samhörighet med dem, eftersom hon själv , innan hon flyttade till Lerberget, levt i Dalarna och under 15 år inte burit skor.

Jag har skymtat i HD från och till att Åsa Moberg flyttat till Lerberget och blev nu nyfiken på henne, varför jag googlade. Sedan sadlade jag min cykel och via motionsspåret längs stranden uppsökte jag hennes nuvarande bostad. På vägen noterade jag att det ju är Bartolomeus idag – strandmalörten är redo!

Nedan: Eva Mobergs hus från väster

och från söder

Recensionen i HD inflöt 15 augusti

Tillväxt

I år blev jag från två håll förärad tomatplantor. Jag vårdar dem ömt, på vår skuggiga tomt kan jag genom att köra runt dem på kärran ordna så att de får maximal solbestrålning.
Den uppmärksamme kan i övre vänstra hörnet se en skymt av det möblemang som den gamle betsade 26 juni.

Tyvärr hann han i år ej avnjuta någon solmogen hemmaodlad.

Bland de plantor som jag förärades insmög sig en katt bland hermelinerna. Jag trodde det var någon höstblommande skönhet och blev besviken när den visade sig ha högst blygsamma blommor.

Men det visade sig var en grim ælling:
Så nu är den kandidat till månadens växt!

Månadens växt

Alla bestyr och upplevelser i samband med den gamles begravning den 31 juli har inneburit att jag alldeles tappat bort nomineringen av månadens växt för juli.

MEN

Jag blev påmind om detta när jag såg hur kungsljuset flagade…

Bättre sent än aldrig!:

De nominerade för juli äro:
– kungsljus
– riddarsporre
liljor
krusbär

Sub specie aeternitatis väljer jag KRUSBÄR! Nu raskt över till två augustiförslag:

Höstanemon Anemone hupehensis
OCH
Fjärilsbuske Buddleja davidii.
Eftersom violett är sorgens, eftertankens och lidandets liturgiska färg
använde vi Buddleja i våra handbuketter den 31 juli…