Bredvidläsning

Det går trögt med läsandet. OS- utsändningarna och förberedelser för vecka 8-besök har

 tagit mycket tid

OCH

orken är ju nu vid snart 80 inte vad den har varit.

Jag vaknar lika pigg och full av ambition som i fornstora da´r

MEN

slocknar nästan tvärt ungefär 14.30

DOCK

har jag nu avverkat sista ”januariboken”

SE OVAN

Den var tillsammans med ”del 2” (se nedan) ett köp  jag lockades till när jag var inne på Amazon och beställde Hilary Mantels Bring up the bodies för vilken hon fått Bookerpriset en andra gång! – (och jag som inte lyckats ens börja på ”första delen” tillika Bookerpris nr 1 Wolf´s Hall.)

´ Remarkable´

´Unexpectandly compelling´

´Brilliant´

Jag håller med! 

Det som fick mig att köpa böckerna är alla de priser som den första delen fått!  Jag förväntade mig en bra och spännande thriller, men det här är något utöver det. Med stor empati skildras  ”Calum Maclean : A twentynine-year-old gunman, living in Glasgow; life is better alone. How long can you last when you have this talent?

Det märkliga händer att man/jag börjar hoppas han ska klara sig…

Nu får jag skynda läsa färdigt Moby Dick och Balkan

jag kan läsa nästa i trilogin om crime in Glasgow:

DCI Banks

 Till omväxling med all OS- sport kopplade jag häromdagen  av med

Jag har sett den tidigare på SVT – nu ges den på TV8

Kommissarie Banks är en brittisk kriminalserie som utspelar sig i det annars så rofyllda och idylliska Yorkshire Dales. Men nu drabbas orten av flera blodiga och svårlösta mord. Den brittiske kriminalkommissarien Alan Banks tar sig an de komplicerade fallen. I premiäravsnittet utreder han försvinnandet av fem unga kvinnor. Kommissarie Banks är en nyproducerad serie som genast blev en succé i Storbritannien under namnet DCI Banks och beskrivs bland annat som en värdig uppföljare till Morden i Midsomer. Kriminalserien är baserad på den brittiske författaren Peter Robinson deckare, vilka är flerfaldigt prisbelönade och har översatts till 19 språk.

Kommissarie Banks spelas förtjänstfullt av skådespelaren

Stephen Tomkinsson

Ytterligare ett avsnitt kan man se nästa onsdag den 19/2 kl 21.00 på TV8

Inlåst:2

Nu har jag hjälpligt röjt upp efter Sommarfesten,

gjort hyllesaft och Lill-Anders, samt bytt lås.

 Sommarvädret har infunnit sig

Nu gäller det att ta tag i allt försummat

FRÄMST

TRÄDGÅRDEN och DAS LESEN

Men först får jag läsa dagens avsnitt av

SOMMARFÖLJETONGEN

HÅKAN NESSER

står för.

PS Varför jag kallar inlägget INLÅST kommer att framgå av recensionen!DS

Spionen måste dö

De senaste tre veckorna har, som alltid i maj/juni ,varit hektiska. Åtminstone en tredjedel

av allt jag upplevt har ännu inte fått plats på bloggen, ej heller sommarens blixtinvasion.

Allt medan jag  sorterar gamla deckare,

publicerar John le Carré sin senaste bok ”A delicate matter” 

Utdrag ur recensioner

”In the Times, Marcel Berlins called it ”beautifully sad; the novel is the most satisfying, subtle and compelling of his recent oeuvre”. The Independent’s Ian Thomson praised it as a page-turner – the work of ”a writer of towering gifts”, whose thrillers show up ”much of what passes for literary fiction [as] mere creative writing”. Allan Massie in the Scotsman agreed, calling it ”the best novel Le Carré has written for some time” and its author ”far more serious in his themes than the majority of those who write so-called literary fiction”. 

JUST DÅ

dök den här boken upp ur gömmorna!

Det är hans allra första, utgiven 1961, publicerad på svenska samma år!

VARFÖR

jag beslöt mig för en OMLÄSNING!

Min första kontakt med John le Carré var genom FILMEN The spy Who came in from the cold med Richard Burton.Efter att ha sett denna fantastiska film läste vi boken, och sedan alla Carrés böcker fram till och med Ryska huset. Den kom ut 1989. (Efter  Gorbatjovs tillträde och  Die Wende var ju stoffet inte lika intressant)

Det är förtjusande att läs om Spionen måste dö! 

Den presenterar redan på första sidan

 George Smiley:

”—

Någon gång på tjugotalet när Smiley hade gått ut sin föga imponerande skola och blinkande lufsat in i sitt föga imponerande Oxford-colleges skumma klostergångar hade han drömt om docentstipendier och ett liv ägnat åt de litterära gåtorna i sextonhundratalets Tyskland. Men hans egen lärare, som kände Smiley bättre ledde honom klokt bort från de hedersbetygelser som otvivelaktigt skulle tillfallit honom. En vacker julimorgon 1928 hade en förbryllad och ganska skär Smiley  suttit framför en undersökningsnämnd från Utrikeskommittén för akademisk forskning, en organisation som han egendomligt nog aldrig hade hört talas om.”

George Smiley är ju nu åter en kändis via Tomas Alfredssons film Tinker,Taylor, Soldier, Spy;

Det som är förtjusande är att George Smiley och John le Carrés stil var sig lika redan från början!

 

 

Februaribok 1

Även om kvällarna varit fyllda av Champions Leagefotboll har det lästs en del.

Jag har ju föresatt mig att läsa fyra böcker/månad.

Februaris första bok blev liksom januaris en deckare av Michael Connolly.

MEN

Denna gång är det inte detektiven Harry Bosch som är huvudperson utan en

försvarsadvokat Mickey Haller.

 Baksidestext:

In tough times, crime is one of the things that still pays, but even criminals are having to make cut – backs. So, for defence lawyer Mickey Haller, most of his new business is not about keeping people out of jail: it´s about keeping a roof over their heads as the foreclosure business i booming.

Boken är utgiven 2011 och handlar om konsekvenserna av  ”the real estate bubble”, där en invecklad lagstiftning ”foreclosure” i samband med att folk inte kunde betala sina räntor på överbelånade hus har utnyttjats av banker och försäkringsbolag.

Mickey Haller har skaffat sig en massa klienter som han företräder för att de inte ska bli vräkta.

 Lisa Trammel has been a client of Mickeys for eight months, and so far he´s stopped the bank from taking her house. But now the bank´s CEO has been found beaten to death – and Lisa is about to be indicated for murder….

På sitt  omständliga noggranna sätt  går Connally igenom hela händelseförloppet med polisiär utredning, borgen, Hollywoodkontrakt (SIC!) för att kunna använda händelsen som underlag för film, och  sedan rättegången timme för timme.

På de 556 sidorna får man en initierad inblick i den amerikanska juridiken och dess utnyttjande för allehanda skumraskaffärer.

Deckare

Jag har ju ofta berättat om alla böcker som genom åren sparats på vinden.

Det flesta kan ju inte räknas till världslitteraturens höjdpunkter.

Både föräldrarna och den gamle och jag läste ju med förkärlek deckare*.

Många är sparade för att kunna tillfredsställa eventuellt intresse från nästa generation.

MEN

Hittills har detta varit klent.

Inför sommarsäsongen och då förväntade barn- och barnbarnsbesök

 har jag nu presenterat ett urval för konsumtion

ELLER

destruktion???

* Jag startar nu en ny kategori=deckare

Linda

Fredagen den 13….
Vad passar bättre än:

Linda som i Lindamordet.

Mitt allra första blogginlägg, 9 januari 2006 var recensioner av Leif GW Perssons böcker
Mellan sommarens längtan och vinterns köld och
En annan tid ett annat liv.

Jag köpte dem som pocket på adLibris efter en recension av hans Lindamordet av Mats Gellerfeldt i SvD, där denne säger att den är bra, men inte så bra som de 2 ovan!
De kostade bara 37:- st, medan den nyutkomna Lindamordet fortfarande kostar 137, den väntar vi med tills den sjunker i pris.

Nu har således priset sjunkit till 37 kr och den är inköpt och läst:
Jag håller med Mats Gellerfelt:

Leif GW Persson är en mästerlig skildrare av svenskt polisarbete.
På 504 sidor får man följa Riksmordkommissionens utredning av ett spaningsmord, då en ung polisaspirant i Växjö, Linda, blivit sexulmördad i sin mors lägenhet.

Han har inga problem med att hålla spänningen uppe så att man sträckläser alla 504 sidorna.
Däremot blir man litet tveksam till hans nidbild av den huvudansvarige för utredningen kriminalkommissarie Bäckström. Genom att i samtal, förhör och konferenser både redogöra för den öppna kommunikationen, och Bäckströms inre monolog får man mer än klart för sig vilken usel ohederlig, manschauvenistisk fascistisk inkompetent och alkoholberoende person denne B. är.
Även på andra nivåer utdelar LGWP råsopar till diverse polisbefäl som skildras under händelsernas gång.

Att mordet till slut blir uppklarat beror dock på att det i skymundan OCKSÅ finns dugliga, gammeldags metodiskt arbetande kriminalare.

Leif GW P KAN sina saker, vilka metoder polisen har till sitt förfogande. Han är skicklig på att visa svårigheterna i samarbetet mellan olika avdelningar och yrkeskategorier, och därför är berättelsen läsvärd.
Att det finns rötägg och inkompetenta personer i alla yrkeskårer är man ju medveten om – illa är det när de är högt uppsatta polismän.
MEN
Det blir litet för mycket ÖVERTYDLIG SATIR.