När jag var barn på 30-40-talet existerade ju inte internet etc
Folkbibliotek, och särskilt för barn-och ungdom fanns ej heller.
Jag hade emellertid förmånen att mitt föräldrahem var utrustat med
1928 års upplaga av Nordisk Familjebok
Den kom till flitig användning
Innehållet var ju redan på 40-talet föråldrat som
t.ex uppslagsordet HITLER:
”…hans inflytande har sedan dess varit obetydligt…”
NU åker det på tippen!
är nu läst.
Det är Lars Forsell som skrivit den. Han inleder denna lilla 97- sidiga broschyr med: ”Denna lilla bok är givetvis inte avsedd att vara en uttömmande biografi Den är ett försök att – i anknytning till vissa estetiska element och motiv i hans konst – ge en någorlunda sammanhängande bild av Chaplins utveckling som gestalt och filmskapare.”
För mig som växte upp med Chaplinfilmer som förspel på 40-talet och njöt av hans Rampljus på femtitalet har det varit en härlig genomgång i minnenas värld!
Se också min anknytning till Venedig!
Jag har ju börjat storstädningen, vilket bl.a. medfört att jag f.n SAMTIDIGT läser 5 böcker!
Tex ovan och nedan
Hoppas hinna färdigt dem båda under helgen…(???)
har jag läst färdigt
Jag minns ju Alf Martins röst i radio rapportera från
Se tidigare referens: ”Från 1936 var han utlandskorrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Under åren 1940–1945 medverkade han i BBC:s svenska radiosändningar och åren 1945–1973 var han frilansmedarbetare åt Sveriges Radio
Denna bok är nu äntligen utläst. AM:s framställning är intensiv, faktarik , väjer inte för att uttrycka högst subjektiva meningar om det politiska händelseförloppet i StorBritannien.
EX:
”Mytoman – kungamakare – informationsminister
Min käre Brendan, fortsätter du att ljuga som du gör nu, så sluta du antingen i galgen eller som premiärminister ” En författares varning till unge Bracken:
Brendan Bracken från 1952 1:e viscount Bracken, född 15 februari 1901, död 8 augusti 1958, var en brittisk politiker och journalist.
Bracken var konservativ ledamot av underhuset 1929 – juli 1945 och från november 1945, och var ett av partiets mera framträdande men också omstridda personligheter. Han var parlamentarisk privatsekreterare hos Winston Churchill 1940-1941, informationsminister 1941-1945 och sjöminister maj-juli 1945.
Från perioden från 1945, när det värsta krisdammet lagt sig, berättar han mera om om det engelska samhället:
Kapitel 4 En första lektion i engelsk self-control Det första jag gjorde på brittiskt territorium var att protestera mot tjugotalets engelska klassamhälle, ett spontant utbrott av svensk ilska över detta samhälles osnygga yttringar. Jag hade just fullbordat min första resa som båtsman (dvs arbetsledare på däck) ombord på en medelstor engelsk lastbåt. Jag var välnärd, inte så litet stöddig och ganska belåten med mig själv. Inte en enda man i den starkt blandade besättningen hade muckat gräl, ingen hade visat en tendens att vilja hiva mig överbord. På skrovets utsida lyste stora röda fläcka. De bevisade vårdnad och omsorg, ty de kungjorde att många plåtar blivit rostbankade och fått en första strykning rödmönja – allt arbete var väl utfört. Ingen talade längre om den lilla tråkigheten vid första dagens lossning i Buenos Aires. Där saknades tre stora rullar av bästa engelska cheviot. Det var före containertiden. Tolv välemballerade tygrullar på femtio kilo vardera hade placerats i en speciellt konstruerad massiv trälåde, förseglad med en massa plåtband. Men nu var förseglingen bruten, här hade tydligen någon gått fram med plåtsax och kofot. Vid grannlaga samtal med matroserna märker jag total enighet om att de där smarta stuveriarbetarna i London haft något hyss för sig igen fast de inte lyckats fullfölja operationen. Men Gubben ger sig attan på att däcksfolket haft sina nävar med i spelet och ordnar polisvakt vid landgången. Troligen räknande Gubben mig bland de misstänkta.
Sällan har en en båtsman så noggrant som jag gått igenom alla tänkbara gömställen. Allt jag hittade men inte låtsades se utan bara omsorgsfullt lade tillbaka skall jag inte katalogisera.Ty jag hade lagt på minnet en engelsk skeppares ord att så länge en besättningsman inte sätter fartygets säkerhet på spel skall man aldrig i onödan beröva honom det lilla privata initiativ till rimlig smuggling han har ombord. Nåja de där tygpackarna kom fram till slut,de återfanns skickligt och varsamt upphängda i några ventilationstrummor. Försten, en hetsig skotte, ville anställa förhör men Gubben vägrade bestämt. – This is a happy ship, sa Gubben, let us keep it like that.
Min far var ju väldigt ”idrottande”
Det finns ju i kvarlåtenskapen åtskilliga foton och priser etc.
Här IS Götas stafettlag med min far längst till höger och ”lillebror” Hugo nr 2 från vänster.
För att vara skåning på 20-talet åkte han också skidor, var bland de första att åka till fjällen.
Säsongen 1938/39
Jag fick ju tidigt ligga i träning…
MEN
Nu åker ovanstående litteratur i sopetunnan!
heter det ju i dikten.
MEN
Det är ju varken midvinter eller natt
DOCK
är kylan hård
Jag passar på att vira in mig i varma filtar och LÄSA:
Sehr interessant!
Jag har sedan årsskiftet inte läst UT en enda bok
Detta innebär INTE att jag inte LÄST -jullättjan har frestat mig att börja på FEM(5) skilda böcker, varav jag nu lyckats avsluta en, nämligen:
Det var den sista av de fem
OCH
Att den blev den första som jag fullföljde beror helt på att den är så väldigt BRA!
Den börjar litet försiktigt med PROLOGUE: JULY 1956. Darlington Hall. Huvudpersonen, berättaren, är en Butler vid ett gammalt aristokratiskt herresäte, som dock köpts av en rik amerikan, Mr Farraday, som behållit den gamla personalen – verkar vilja behålla den gamla atmofären utan att ”göra sin bit”. Boken inleds:
It seems increasingly likely that I really will undertake the expedition that has been preoccupying my imagination now for some days. An expedition, I should say, which I will undertake alone, in the comfort of Mr Farraday’s Ford; an expedition which, as I foresee it, will take me through much of the finest for as much as five or six days. The idea of such a journey came about, I should point out, from a most kind suggestion put to me by Mr Farrady himself one afternoon almost a fortnight ago, when I had been dusting th portraits in the library. In fact, as I recall , I was up on a step-ladder dusting the portrait of Vicount Wetherby when my employer had entered carrying a few volumes with he presumably wished to return to the shelves. On seeing my person, he took the opportunity to inform me that he had just that moment finalized plans to return to the United States for a period of five weeks between August and September. Having made this announcement, my employer put his volumes down on a table, seated himself on the chaise-longue, and stretched out his legs. It was then, gazing up at me, he said.
’You realize Stevens, I don´t expect you to be locked up her in this house all the time I´m away. Why don´t you take the car and drive off somewhere for a few days? You look like you could make a good use of a break’
Detta står på sidan 3. Sedan kommer 112 sidor som handlar om hur ”Stevens” går och tänker på sitt liv som butler, vad som kännetecknar en BRA butler, huruvida han själv möter upp till kraven, och sin relation till en tidigare kvinnlig anställd ’Miss Kenton’,
På dessa 109 sidor får man indirekt berättat Englands sociopolitiska historia 1920-1945… Darlington House var en medelpunkt med besök av både ex. Ribbentrop och Churchill…
För Stevens cirkulerar intresset huvudsakligen kring Miss Kenton, som för 10-15 år sedan avslutade sin anställning för att gifta sig.
De avslutande 119-258 sidorna handlar om hur Stevens tar bilen, tydligen en fin gammal veteranbil, och åker till Cornwall och återknyter kontakten med miss Kenton, nu mrs Benn.
Boken kommer att platsa bland de hundra
Jag har skyndat mig att köpa ytterligare en bok av Ishiguro
…. fyller 18 för tredje gången!
Hon är ju numera vad den gamle kallade ”Pensionerad som förälder”
2009
SÅ
det blir mer tid över till att sköta korrespondensen
OCH
läsa böcker!(?)
Jag håller just på att avsluta denna :
-VISST är han värd sitt NOBELPRIS!-
Den skickas efter färdigläsning upp till Eskilstuna som födelsedagspresent!
= forts.
Del 2 
Journalist och radioreporter modell ä
är en kapitelrubrik på sidan 195/329 där AM tar upp sin relation till läsekretsen.
”… och sen skulle ni tjudras vid den lyktstolpe där Churchills hund lyfter bakbenet.”
…Som utrikesreporter i radions ungdom mottog jag många brev, de flesta vänliga och uppmuntrande.Jag hade inte tid att tacka för de vackra orden och minns dem inte längre,för jag lade dem inte till handlingarna. Större uppmärksamhet ägnade jag åt de verkligt starka skällbreven….
40 sidor ägnas åt ”Några glimta av Churchill”
Avsnitt 4: ”Där uppe och därnere” skildrar det engelska klassamhället som ju förändrades en hel del från 20-talet till 70-talet…
Avsnitt 5 :”Efterkrigsmödor”
AM förutsätter att de stora dragen och händelserna i princip är kända och förmedlar genom diverse upplevda anekdoter det engelska samhällets egenart. Boken avslutas med en ingående skildring av Suezkrisen 1956.:
Suezkrisen är en benämning på den väpnade konflikt som uppstod 1956 efter att Egyptens president Nasser lät nationalisera Suezkanalen. Storbritannien, Frankrike och Israel gick omedelbart till angrepp, men tvingades dra sig tillbaka efter påtryckningar från de båda supermakterna USA Sovjetunionen.
Då får han anledning att skildra Anthony Edens (adlad viscount Avon) uppgång och fall!
…har ju blivit en följetång i mitt liv!
Dessa böcker köpte jag på Nationalmuseum i København när vi var där vecka 8 2014:
redovisade jag ju sedan i fem avsnitt
Nu erfar jag att min favorit
inför sitt statsbesök i GB har ställt i utsikt ,
att den kommer att ställas ut därstädes!
Den så kallade Bayeuxtapeten är på väg att lämna Frankrike för första gången på 950 år sedan regeringarna i Frankrike och Storbritannien har nått en överenskommelse om utlåning. Konstverket, uppfört kring år 1077, är närmare 70 meter brett och 50 centimeter högt och föreställer normandernas erövring av England efter slaget vid Hastings år 1066.
