1-årsminne

Min iPhoto har en katalog benämnd

”Senaste 12 månaderna”

Med jämna mellanrum brukar jag kolla de bilder som är på väg att sjunka in i anonymiteten bland de drygt 13 000 som till dags finns ansamlade.

Bilden av höstkrukan togs tydligen i samband med ett stadsbesök oktober 2011.

 Platsen är Köpmansgatan där jag med högsta sannolikhet haft ett ärende till vår bokhandel.

OCH

blivit fascinerad av, inte bara växtprakten

UTAN ÄVEN

 fönsterputsningen?

Klimax

Grannens magnolia 3 maj 2012
30 april-3 maj hade vi ju ett vidunderligt väder.
Jag hann knappt med att dokumentera vårfägringens framskridande –
långt mindre redovisa den på bloggen.
MEN
Under alla de år jag haft anledning att notera magnolians blomning tror jag aldrig den varit yppigare – något som också alla vi TV-tittare kunde njuta av vid Studentsångarnas framträdande 1 maj!

Lövetand

Ingenting är längre som förut….
I min strävan att till barnbarnen förmedla litet av det europeiska bildningsarvet är jag i färd med att överföra litet linneansk kunskap till yngsta barnbarnet SIGGE.
Vi(dvs jag) har beslutat att lära ut det latinska namnet på i första hand tio vanliga växter.
Vi har avverkat
1. Anemone nemorosa
och
2. Primula veris
och skall nu ta itu med trean:
 Taraxacum vulgare
Det är bara det
att nu heter den tydligen inte vulgare längre…
I min flora från 1981 (Björn Ursing) står det fortfarande vulgare
MEN
Nu finns det 
”Släktet har omkring 60 artgrupper med ett par tusen småarter, mest i Norra halvklotets tempererade områden. I Sverige förekommer tolv artgrupper (sektioner) med omkring 1000 småarter.”

Namnet Taraxacum kommer av arabiskans Tarakh shaqun, ett medeltida namn på en bitter korgblommig ört. Det svenska namnet maskros är tämligen modernt och användes första gången år 1802 i Svensk botanik, namnet syftar på de små svarta insekter, tripsar (Thysanoptera) som alltid brukar finnas i blommorna. Under 1600-talet kallades den bland annat lejontand, och Linné angav i Flora Svecica 1755 fyra olika provinsialnamn, kopiss (Västergötland), skallnacke (Östergötland), monkhuvud (Dalsland) och smörblomster (Österbotten i nuvarande Finland).

 I min strävan att hålla gräsmatten lika välvårdad som på den gamles tid har jag köpt en maskrosborttagare som visade sig vara Made in Denmark. Det stod Lövetandstikker på och jag blev fascinerad över benämningen, medveten om att det engelska dandelion också är = lejontand

Ur Wikipeda:
 The English name dandelion is a corruption of the French dent de lion[ meaning ”lion’s tooth”, referring to the coarsely toothed leaves. The names of the plant have the same meaning in several other European languages, such as the Welsh dant y llew  Italian dente di leone, Catalan dent de lleó, Spanish diente de león, Portuguese dente-de-leão, Norwegian Løvetann, Danish Løvetand and German Löwenzahn.

 Vårvärmen vi hade kring 1 maj har lockat fram åtskilliga ”lejontänder”;
Jag räknade till 57 innan jag fick maskrosfritt på det här avsnittet!
OCH
In our family
kommer vi att kalla den Taraxacum vulgare min tid ut!

I gamla spår:2


Jag återvände ”inomskärs” eftersom det blåste sydlig vind och därför var motvind hem.
Snubblade jag över utslagna backsippor.
Jag har varit så upptagen med att försöka få ordning på trädgården att jag helt ”glömt” att jag ju har ”egna” backsippor i grannskapet…
Anemone pulsatilla
hette den när jag var elev på Flickläroverket i Hälsingborg
MEN NU
ska det tydligen vara Pulsatilla vulgaris