månadsarkiv: februari 2008

FärjTV

Publicerat av
Svara

Hos Lotten har det den 26 februari diskuterats denna önskelista från 1969 (-70?)
Det kommer mig osökt att tänka på att jag aldrig fick åka jorden runt!
Vi tar det från början:
1951-58 reste jag och den gamle härs och tvärs i Europa.
Vi avslutade med en fyra veckors bröllopsresa (ett år efter!) till Italien.

Sedan fick vi barn och yrkesarbetade heltid vilket gjorde att resandet låg nere i över tio år.

Jag sublimerade min längtan genom att planera följande:

Vi skulle, när pojkarna kommit i lämplig ålder, ta ledigt och åka jorden runt !

Jag satte därför igång att avsätta pengar för detta projekt. Alla inköpsbehov hos de små gossarna möttes av invändningar – pengar skulle ju sparas=HIP.

En dag när jag kom hem från ett tröttande jourpass möttes jag av den då fyraårige sonens kommentar:
När vi ska åka jorden runt åker vi inte till Biafra!?
Han lugnades på denna punkt.
Något senare (1970?) en liknande undran:
När vi ska åka jorden runt åker vi inte till Vietnam?!

Denna historia finns återgiven en gång tidigare. Resultatet bidde ju inte en tumme men väl vår första utfärd till Kullaberg!
Successivt skrinlades dessa megalomana resplaner.
Jag bestämde mig i stället för att satsa på en resa till fjällen – här skulle åkas utför.
Pengar investerades därför i fjällämpliga klädesplagg – jag har fortfarande kvar en uppsättning islandströjor!
Detta var 1968 – resan var planerad till våren 1969.

Men så en dag – jag minns det var en solig försommardag, kom en deputation fram till mig – hemmets finansminister.
Den lille (4) föstes fram i täten, sedan kom mellerst (6), sedan 8-åringen och längst bak en 36-åring som försökte se anonym och indifferent ut…

De hade haft rådslag och beslutat följande:
Här skulle EJ åkas skidor utan pengarna skulle finansiera inköpet av en FÄRG-TV:
OS i Mexico skulle ju sändas i FÄRG!
Jag insåg att det var hopplöst att kämpa mot övermakten:
Så blev det.


Stillad oro

Publicerat av
Svara

Ja – jag har ju ingen Miele men väl en tysk kvalitetsmaskin av annat märke.
Detta är den första av många annonser som möter i 1929 års tyska husmorskalender:

Det visar sig att även det året var 28 februari en torsdag. 1929 var ju däremot inget skottår.
Ostersonntag inföll den 31 mars.

Övriga intressant händelser 1929:
7 januari – Tarzan blir seriefigur.
10 januari – Den belgiske tecknare Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.
17 januari – Karl-Alfred, en seriefigur skapad av Elzie Crisler Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre
1 maj – Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
16 maj – Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången.
28 maj – Ernst Rolfrevyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
16 september – Morgongymnastik i svensk radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar.
24 oktober Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.
26 december – Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige saknar ljudateljé.
och
Thomas Mann får Nobelpriset!

– och julen vare väl till påska.

Publicerat av
1
– och julen vare väl till påska.

har jag alltid tyckt vara en fånig text.
MEN
Nu varar ju åtminstone julblommandet näst intill till påsk.

För att rekapitulera:
En röd Amaryllis ”Ferrari” inköptes den 16 november Dess första stängel vissnade den 21 december. När det var dags at ta farväl även av den andra stängelns blomning hade svägerskans kvarglömda Apple Blossom börjat sin resa mot skönheten.
Jag avlade en slutrapport – som ju alls inte var någon sådan.

– och julen vare väl till påska.
Nu blir det spännande – tre veckor till Stilla veckan!

däremellan kommer fastan
har hon redan fixat,ju;

Potatisens år!

Publicerat av
Svara

Ur HD 25 februari:
Rekordtidigt i jorden
Aldrig tidigare har sättningen av färskpotatis inträffat under februari.

BJÄRE. Förra veckan satte Lars och Lennart Nilsson i Glimminge den första färskpotatisen. Följt av ytterligare några lantbrukare på Bjärehalvön senare under veckan. Men det är inga större mängder som sätts nu.

— Nej, det handlar om delar av några tunnland. Att sätta färskpotatis av sorten Swift så här tidigt är verkligen en chansning. Vi vet ju inte om mars kan bli kylig och snöig även om det verkar osannolikt för närvarande, säger före detta kommunalrådet Lars Elofson som numera är ordförande i dels Sydsvensk färskpotatis ekonomiska förening samt branschorganisationen Svensk Potatis.
— Men det här är definitivt rekord!
Aldrig tidigare har sättning av potatis gjorts under februari och en bärgning är planerad att ske om två månader ungefär. Priset kan jag inte säga något om men det kommer säker ligga uppåt 1000 kronor kilot. Det brukar vara lite hysteri första dagarna, säger Lars Elofson.
Själv är han övertygad om att det är klimatförändringarna, med allt varmare väder, som ligger bakom sättningen av potatis i februari.
— Finns ingen tvekan att det handlar om detta. Det gäller för hela potatisbranschen att tänka i nya banor nu för det varma vädret verkar vara här för att stanna. Förut talade man om ”midsommarpotatis” men nu kan vi alltså snart lansera färskpotatis i april, säger Lars Elofson.

60-årsminne

Publicerat av
Svara

Jag har just börjat läsa en bok som stått och väntat:
Knut Ståhlbergs memoarbok : Ett hörn av paradiset
Den är mycket medryckande – och samtidigt synnerligen intressant för oss som genomlevde samma tid. Igår läser jag så på sid 82:

Det riktiga uppvaknandet kom med kuppen i Prag. Med Sovjets stöd tog kommunisterna den 25 februari 1948 makten i Tjeckoslovakien. Demokratin krossades och Tjeckoslovakien blev en folkrepubllik. Det var inte längre möjligt att tro att världen skulle bli som vi ville, eller som vi i alla fall hade hoppats att den skulle bli. Det var det första steget in i en osäkerhet som vi skulle få lov att leva med.

Jag var inte fyllda tretton – men minns fortfarande hur jag berördes illa av min fars tysta men uppenbara obehag inför denna nyhet.

Vi har tillbringat helgen vid torpet – därav den sena publiceringen. Jag har haft god tid att reflektera:
Det är märkvärdigt hur ofta stora konflikter startat i Prag:
30-åriga kriget och
Andra världskriget
och således även ”kalla kriget”

Förkrigskvalitet

Publicerat av
4

Nja – inte riktigt – men nästintill.
Vi har GOD ventilation i huset. När det som sista dygnet blåser 25-30 sek.m, samtidigt som det är 8° varmt ute, FÖRSTÅR inte bergvärmesensorn att det behövs litet extra kalorier.

Nackdelen är att det inte går att elda i spisarna när det blåser storm från nordväst, utan att det RYKER IN.
Då är det rrarrt att ta fram det lilla elementet, inköpt av den gamle när han satt och frös på sitt studentrum i Lund 1952 och tittade på rrrrra harrrarr.

La salaire de la peur

Publicerat av
3

Vi fortsätter att via DVD återknyta bekantskap med vår ungdoms filmupplevelser.
Fruktans lön vann Guldpalmen i Cannes 1953.
Vi måste ha sett den senast 1955.

Vi har ofta berättat för våra söner inklusive den djefla mannen om den intensiva spänningsupplevelse den förmedlade.

Jag brukade berätta hur Yves Montand *, som ju dittills mest var känd som chanteur och moitié till Edith Piaf ,efter en särskilt nervpirrande passage, sittande på lastbilens fotsteg, sa´när han blev beskylld för att vara en kruka: Rädd!? Javisst är jag rädd. Jag är den ende som är tillräckligt intelligent för att vara tillräckligt rädd.

Detta detaljerade minne visar sig helt fel!

Nu vid omseendet framkommer att de första 30-40 minuterna ägnas en mycket långsam, omständlig, med moderna krav på autenticitet väl kulissartad, skildring av tillvaron i den sydamerikanska håla som ett antal vinddrivna, panka europeiska flyktingar dväljs i, utan hopp om framtiden.
En möjlighet att undslippa yppar sig då en oljekälla börjar brinna och ett antal ton nitroglycerin måste levereras dit genom djungeln på miserabla vägar.
Fyra män får chansen att ta risken – belöningen är 2000 dollar per skalle – biljetten till friheten.

OCH.

Om jag minns filmen som gastkramande är den ändå bättre nu!
När man är 50 år äldre har man en större inlevelse i HUR fasansfullt rädd man är i en sådan här situation!
Så visst gäller repliken ovan – men den yttrades INTE av YVES, inte sittande på fotsteget och inte just med den ordalydelsen.

Och – i efterhand ökar det förståelsen av äventyret att det är en så trist inledning.
Av kommentarerna, recensionerna av filmen på nätet av unga förstagångstittare, märker man att de inte har det perspektiv som vi hade redan 1955:

Europeerna i den sydamerikanska hålan är ju flyktingar undan WW2 – tala om posttraumatiskt syndrom!

Så betyget blir ****(*)

* Inte visste jag att Yves M var född i Toscana!

Veteransystrar

Publicerat av
Svara

Bland våra flitigaste deltagare i Antikrundan är systrarna Edith (*-29) och Elvy (*-31).
De är uppvuxna på ett trädgårdsmästeri i Fleninge. De har en yngre bror Sven-Erik (*-35)
På den tiden var det självklart att hela familjen var aktiva i verksamheten.
Far skötte det mesta i växthuset – flickorna kundkontakterna och leveranser.
På lördagar stod de på Sundstorget och sålde.

Här förlorar vi oss ett tag i nostalgi kring den gamla Saluhallen från vilka vi alla tre har minnen från krigsåren….

Men hur kom det sig då att Ni började med orientering?

Jo, Far hade inte tid att syssla med varuleveranser så han såg till att vi tog körkort!
Detta var i början på femtitalet.
Vi gick in iBilkåren och var väldigt aktiva där.

I Bilkåren hade vi ofta Bilorientering – och en gång arrangerade ”Klevis” en fotoorientering i form av en ”fälttävlan” och då blev Edith intresserad av orientering till fots.

Elvy gifte sig 1954 och fick två barn så hon började först senare att aktivt springa orientering själv. Men barnen Jan Erik och Birgitta och deras barn orienterade – det blev en livsstil att ge sig ut på söndagens orienteringstävling. Ett barnbarn, Sofia Forsgren är i svenska landslaget:

Skogsfalkens damer gjorde det igen(2007)
Åsa Hellqvist, Sofia Forsgren och Lina Persson. Där har ni damerna från OK Skogsfalken som i dag försvarade segern i stafett-SM, som avgjordes i Svalilt utanför Halmstad. På herrsidan tog OK Linné hem segern och infriade därmed alla förväntningar.

Det var Åsa Hellqvist som bäddade för segern genom att hänga med täten på den viktiga förstasträckan. På mittensträckan sprang sedan Sofia Forsgren strålande och växlade ut Lina Persson 1 minut och 43 sekunder före Stora Tuna OK. Därefter var det inget snack om saken, och när Lina Persson sprang över mållinjen var hon hela sex minuter före Stora Tunas Emma Engstrand.
– När Sofia Forsgren växlade över till mig, gjorde hon det med ett jättestort leende. Och det leendet hade jag på näthinnan under hela loppet, så på det viset gick det lättare att ta sig uppför backarna, säger Lina Persson.

Edith har sprungit alla 5-dagars sedan 1972 utom en gång då klubben glömt anmäla henne!

Detta är en tidningsartikel från 5-dagars 1992 i Sörmland.

På senare tid har de utsträckt sitt tävlande till fjärran orter. Edith är en flitig deltagare i VeteranVM, berättar om tävlingar i Spanien, Wien och Kusamo i Finland.
Men de har trevligt hemma också…