Ilja Repin

 Jag har berättat om min fars stora konstintresse. Vi hade ju inte råd att resa till Mallorca eller ens Stockholm – vi åkte till Köpenhamn och gick på Statens Museum for Kunst, åt smörrebröd och avslutade på Tivoli innan vi tog tåget hem igen.
Detta sätt att umgås har ju, nu när jag har merparten av barnbarnen i Mälardalen och den yngste är 9 år, blivit  en modell för mina Stockholmsbesök

När jag tidigt i höstas började planera  årets julvistelse blev jag hänryckt när jag upptäckte att Nationalmuseums vinterutställning innebar att jag för första gången i livet hade chansen att se tavlor av Ilja Repin.

Plötsligt hör jag i andanom min far entusiastiskt beskriva sin beundran för denne konstnär  – det är 40-tal, jag är 12-13 år.
Det är ju efterkrigstid och Stalin  är i färd med att bemäktiga sig Öst-Europa så att komma till    St Petersburg  Leningrad är ju otänkbart!

Så det bestämdes att årets museibesök återigen skulle bli Nationalmuseum.
Sedan började jag fundera:
Hur var det? 
Hade jag inte sett en bok om Ilja Repin i faderns kvarlämnade bibliotek

Jovisst!
På försättsbladet står med min moders prydligaste stil:
Till Calle Julen 1942 från EVA
Boken är tryckt 1942 i Tammerfors,
heter rätt och slätt
ILJA Repin
En konstnär från Ukraina
Författare är TITO Colliander
Läs den spännande fortsättningen!
PS: Gott NYTT ÅR! den blyga

I väntan på bättre tider…

 Klicka gärna på bilderna för viss förstoring !

Efter en artikel i SvD som redovisade att man kommit underfund med att fysiskt aktiva åldringar har en 50-årings pigghet i immunsystemet, är jag mån om daglig motion. För närvarande är det dock litet knepigt att hitta tidpunkten för denna verksamhet:

 –  det är ju bara sex timmars äkta dagsljus
 –  det regnar 
 –  det blåser minst kuling, var och varannan dag stormbyar.
 MEN
Mina bekymmer är ju negligerbara jämfört med fåglarnas
De har flytt in i den lilla vik som finns att tillgå
 när revet står under vatten.
Frågan är om det var så mycket bättre ifjor?
Det blåste ju föga
OCH
En hel  del fåglar hade funnit för gott att i god tid uppsöka kontinenten 

Annandagsmingel

Igår avåts den femtionde av mig tillredda kalkonen.
Sedan hade vi mysigt Beisammensein.

Motsvarande stund 2004 fick vi de första rapporterna om tsunamin
I år var det Norrland och norra Svealand som drabbats av snöstorm, nerfallna trän och strömlöshet med inställda tåg som följd.
Vi hade hur mysigt som helst!
Inte går det åt så mycket elektricitet heller,  +9°!

Statsminister 16:Olof Palme

December har ju varit fyllt av upplevelser som måste rapporteras – det har blivit dålig plats för recenserande av mitt läsande – som dock tack vare vintermörkret varit ansenligt.

Men nu tack vare juldagsfriden tar jag tillfället!:

7 december skrev jag en kommentar till recensionen om Tage Erlander:

Till skillnad från den om Palme, som jag just läser, finns det ännu mer om just Tages tid som statsminister, om hur omsorgsfull, lyssnade, samtidigt till slut beslutsam han var. Hur hans mål var hela SVENSKA folkets VÄL, och inte enbart hans egen eller partiets ära och välgång!

DVS
Vi har ju nu kommit till statsministrar vars verksamhet jag som vuxen varit”utsatt för” och därför mest är intresserad av deras personliga biografi och bevekelsegrunder. Det gäller ju i ännu högre grad om Palme. 
Redan i Erlanderbiografin finns mycket berättat om hur Palme blev dennes högra hand.
1953 anställes Olof Palme i statsrådsberedningen.
– Det Sverige TE lämnade över till  efterträdaren Olof Palme 1969 var ett helt annat Sverige än det han fick ansvar för när han tillträdde som statsminister oktober 1946.
Största betydelsen för Erlander var att Palme stimulerade hans tankeverksamhet. Palme hade en intellektuell skärpa som sporrade honom. Han var språkkunnig och kunde umgås med engelsmän, fransmän och tyskar på ett sätt som Erlanders värmländska inte medgav.
—-
Olof Ruin har träffande beskrivit förhållandet mellan den gamle och den unge:
Tage Erlander och Olof Palme blev oskiljaktiga. De blommade i varandras sällskap”
När Tage blev tillfrågad om sin tankar om sin efterträdare lär han ha sagt:
(Tages värmländska humor förnekade sig aldrig!)
 Palme? Nja, han är alldeles för begåvad för att passa som statsminister!
 Mycket av det utrikiska kontaktarbetet överlämnade TE tidigt till Palme
Biograf för denna, den sextonde delen i serien, om Palme är Klas Eklund  som ju var en nära medarbetare till OP i egenskap av  sakkunnig i Finansdepartementet 1982-84 och 1989-90 samt i Statsrådsberedningen 1984-87, planeringschef i Finansdepartementet 1987-88

KE gör också i sitt förord en reservation:

” Författaren sitter visserligen på unik information, men det är inte helt enkelt att skilja egna iakttagelser från den historiska klarsynthet som bör vara biografens strävan. 

Dessutom:

Många unga socialdemokrater har vittnat om hur Olof Palme under de här åren (från 1955 då han blev förbundsstudieledare i SSU) så gott som överallt väckte entusiasm med sin slagfärdighet och öppenhet. Han lyckades som ingen annan knyta samman dagspolitiken med ideologi och framstegsoptimism. Han eggade med visioner om ett framtida bättre samhälle – och hur SSU:arna hade ett avgörande ansvar för att bygga upp det. Snabbt blev han den unga socialdemokratins idol.
1963 svors han vid 38 års ålder in i regeringen och blev via praktik som kommunikationsminister och utbildningsminister partiledarkandidat när Erlander 1969 ville tacka för sig.
Klas Eklunds biografi är mästerlig i sina koncisa och träffande formuleringar, varför jag i mycket väljer att citera.

” Palme valdes med acklamation under former som närmast är att likna vid en kröning ”

Skillnaden gentemot Erlanders tillträde 1946 kunde knappast ha varit större. När denne efterträdde landsfadern Per Albin var han föga känd utanför den inre kretsen i partiet. Legendarisk är skrönan om hur den åldrige kungen trodde den nye statsministern hette Erlandsson. En norsk reporter var djärv nog att fråga den nytillträdde hur det kändes att betraktas som en nolla. Erlanders svar var signifikativt för hans lundensiska humor, men analytiskt mitt i prick:”Det är ingen dålig utgångspunkt”.

”Palme däremot, började sin statsministerbana på toppen. och från toppen finns det bara en väg.”

MEN
Som rådgivare och fackminister hade Palmes snabbhet, ettrighet och intellektualism inte utgjort några stora problem. När han nu blev nummer ett fick de egenskaperna större potentiell skaderisk. Palme saknade Per Albin Hanssons trygga pondus, inte heller hade han Erlanders förmåga att charma och landa på fötterna.
Förväntningarna hos olika grupper var för stora, alla ville ha allt meddetsamma. Dessutom blev tiderna sämre – 50–och 60-talens makalösa ekonomiska utveckling vändes i sin motsats. Det blev besvikelser och strejker.
Personkemin mellan Torbjörn Fälldin och Palme fungerade ej – valdebatten 1973 blev ovanligt hätsk och resulterade ju i ”dött lopp” den s.k lotteririksdagen.
Utrikespolitiskt hade han sin bästa gren…
MEN
1976 blev han den förste socialdemokratiska statsminister sedan 20-talet 
som tvingats avgå efter en valförlust.
Visserligen föll regeringen Fälldin på kärnkraften – men Palme fick i gengäld problem med löntagarfonderna:
Det förslag till fondsystem som antogs av LO-kongressen 1976 byggde helt på Meidners rapport och de som var med på kongressen berättar om en entusiasm som på ett väckelsemöte. 
Internationalen sjöngs spontant och LO-tidningen satte förstasidesrubriken:
Med fonderna tar vi över successivt
Därmed var Palme LO: gisslan!:
Det socialdemokratiska partiet satt med en apterad granat i famnen.
Och som inte detta var nog inträffade Harrisburg, Geijeraffären  You name it…
Äntligen!
Valsegern 1982 var viktig för Olof Palme
Han satte igång med förnyad kraft för att genomföra sin politik
MEN det ville sig inte riktigt
– nya affärer dök upp
OCK
Det ännu ouppklarade mordet.
Klas Eklund sammanfattar:
Mordet och dess efterspel är ett skäl till att Olof Palme och arvet efter honom under så lång tid knappast analyserats eller ens nämndes. Visst, han citerades då och då vid det egna partiets högtider, men någon seriös diskussion om hans betydelse eller hur hans arv skulle föras vidare förekom inte. Och från högerkanten blev det tyst. Många av dem som varit Palmes hårdaste vedersakare avstod från att kritisera den mördade.
 Men tiden gick. mannen har för några blivit en myt. Bland yngre SSU-are är han en idol i samma klass som Che blivit för andra delar av vänstern. För en del äldre symboliserar han nog mer saknaden efter  det som varit.

 Även om Klas Eklund menar att tidens gång öppnat upp åtminstone för historiker att mera lidelsefritt diskutera hans gärning – han gör själv ett intressant försök att utvärdera vad OP åstadkommit och vad som hade hänt om inte mordet kommit emellan –  är jag själv av den åsikten att det socialdemokratiska partiet ännu inte lyckats hämta sig.
Återstår sex statsministrar  att lära känna!
Spänningen stiger….

Julefrid

Vi 75+are i Vikens församling hade fått personlig skriftlig inbjudan till
Musikgudstjänst med efterföljande samkväm i onsdags. 
 Den inleddes med att en låga som tänts i Födelsekyrkan i Betlehem och sedan färdats
som en stafett genom Europa slutligen tände ett ljus på altaret i Viken.
Officiant var prästen Maria Svensson
Alla de gamla kära sjöngs. 
Tenoren Julius Persson avslutade med O helga natt!
Sedan bar det av till kyrkstugan där det serverades glögg, kaffe och lussebulle.
 Det var ett väldigt samtalssorl -de flesta av oss var något låghörande så det krävdes koncentration!
 God Jul
och
Fred på jorden 
tillönskas oss alla!

Adventslunch 1

Klanen var samkallad till restaurant Siam i Gamla sta´n kl 12.30
Punktlighet kan noteras!
I de djupa källarvalven församlades vi till ett antal av 17 stycken.
Vi smorde kråset med thailändsk mat och njöt av samvaron.
SEDAN
vandrade vi vidare mot målet i fjärran.
Följ den spännande fortsättningen

Födelsedagsbarn 25

Årets sista födelsedagsuppvaktning på årets mörkaste dag.
Föremålet är här i famnen på den gamle som just kvitterat ut sin realskoleexamen.
Året är 1946
Kära svägerskan har, genom sin födelse 22/12 1945, alltid varit en budbärare om ljusare tider!
Men det dröjde ju innan vi efter WW2 fick varmvatten i kranarna….
Så här 55 år senare är hon i full färd med att etablera sig som dubbelfarmor!
God Jul 
och 
ALLT GOTT för det nya året önskar vi henne idag!