Avslutning

På decembers sista dag är det dags att kora Månadens växt.
Och inte bara det: Serien Månadens växt AVSLUTAS härmed!
I mitt cirkulära leverne som pensionär och änka kommer det ju ändå att bli samma växter som återkommer.

Finalisterna har varit:
december 2008
December 2008 Amaryllis
Januari 2009 Tulpan
Februari Forsytia
Mars Krokus
April Rödplister
Maj Gullregn
Juni Salvia
Juli Buddleja
Augusti Sköldpaddsört
September Die blaue blume
Oktober Trumpetblomma
November Slån
December Järnek, Ilex, Holly;

Nu återstår det att kora ÅRETS växt!

Följ den spännande fortsättningen!

Ytterligare kandidat

Nu är det hög tid att publicera ytterligare en kandidat till Månadens växt för december nämligen vår murgröna, Hedera helix . Redan när vi på sjuttiotalet sågade ner den risiga tallen planerade jag att den skulle vara vår ruin.

På den tiden var det brukligt att man uppvaktades med blomsterkorgar till jul. I en som jag då fick fanns, utöver vissnande hyacinter, julstjärnor och torkande mossa, även en liten murgröneslinga som vid julgransplundringstid fortfarande var vid liv.

HIP gällde redan då: Jag planterade OM den och så småningom UT den.

Det tog några år innan den kom igång…

MEN
Drygt trettio år senare har jag blivit ÖVERMÅTTAN belönad.
Den VÄLLER nu över alla bräddar.

Julblommor

På grund av de hektiska julförberedelserna med dito genomförande har det blivit få inslag om Månadens växt respektive Månadens recept! Jag slår härmed två flugor i en smäll:
Buketten ovan förärades mig av mina adventsgäster.

Jag fotograferade den medan Klimatmötet i Köpenhamn pågick.

den gamle och jag startade ju, redan på 50-talet – hushållandet med jordens resurser, eller snarare VÅRA resurser med samma innehåll, under rubriken HIP (Håll I Pengarna).

Nu när jag är ensam går det ju inte åt så mycket mat, jag håller fortfarande på att äta left-overs från 18-personers tillvaron i samband med begravningen!
Så t.ex har det stått tre paket GoGeen – produkter i mitt skafferi sedan dess. Som omväxling med all julmaten lagade jag receptet på paketet – det visade sig att jag hade alla ingredienserna hemma – utom mango som jag slutat köpa på grund av transporten. (nu handlar jag i Höganäs högst en gång i veckan – spar på bensin och CO2 -det tjänar ju både jag och klimatet på!)

Salsa på kidneybönor
4 portioner

2 dl GoGreen Kidneybönor (kokta)
1/2 finhackad rödlök
1 finhackad tomat
1 tsk hackad röd chili
1 dl hackad mango
1/2 dl hackad fetaost
4 cm gurka, finhackad
1/2 pressad citron
ca 4 msk olivolja
Salt och peppar

Tillagning
Blanda alla ingredienser i en bunke. Smaka av med citron, olivolja, salt och peppar.

Servera i skål som dipp eller sås.

Utöver ingredienserna ovan, slängde jag i en liten salladkålsrest,
mango byttes mot honungsmelon;

Mellandag

Första mellandagen blev en toppendag:
Ur dagboksanteckning:
Jag har haft en helt underbar dag. När jag vaknade efter min 48de kalkonmiddag, som ju verkligen inte blev någon kalkon, fann jag plötsligt att mina två pågående projekt dvs
1. Avrunda begravningen med tackkort etc
2. Finna en ny livsrytm som änka med delmål första julen utan den gamle
var avklarade.
Jag känner mig så nöjd och LEDIG.

Jag har under hösten funnit att detta att vara ute och motionera,
beskåda naturen och umgås med medmotionärer minst en timme VARJE dag är en absolut nödvändigt för välbefinnandet.


den gamle
på ett skyttevärn 12 februari 2006

Så jag gav mig iväg i gråvädret. All snö har regnat bort, egentligen var det ganska dystert…

Och just därför:
Så vilsamt, så kravlöst ,och så fyllt av möjligheter!
(Varför inte gräva djupt i alla julklappsbokstravarna?)

Julaftonsrapport

Ellen och Otto packar upp de första julklapparna under överinseende av Farmor och Fader Håkan. Vi är klimatsmarta och återanvänder föregående generationers leksaker!
Klotsar och legobitar håller åtskilliga släktled.
Äldsta barnbarnet Johan är ju nu 23 år, också han ett augustibarn.

Här ses han och den blyga Julafton 1986

Kl 15.00 följde mingel hemma hos Malin

Franske kungens spelmän

Detta blogginslag är en JULKLAPP.

Det kommer de flesta som läser det inte att förstå – men det kan vara intressant ändå:

Nedanstående ballad har jag hämtat från min gamla sångbok från Helsingkrona nation.
Den är skriven av en urlundensare: Frans G Bengtsson:

Det var i Lund Frans G. Bengtsson började skriva. Där umgicks han med litteratörer som Hjalmar Gullberg , Ivar Harrie , Olle Holmberg, Karl Ragnar Gierow och Sigfrid ”Tristan” Lindström. Dessa vänner lekte med språket när de skrev. Att avfärda ett stort ämne med en snabb replik hörde till deras stil. De skrev kvickt och rimmande. Tillsammans hade de diskussioner och debatter. Lundaåren formade nog Bengtssons skrivarsätt en hel del. I dikterna la han mer vikt vid att hitta den rätta klangen, sätta samman rätt ord på rätt sätt, än själva innehållet.
En sak som skilde Bengtsson från mängden var att de flesta på hans tid var modernister. De skrev oromantiska berättelser nära verkligheten. Bengtsson däremot, ville inte skriva om tiden han levde i, den tyckte han var misslyckad. Han skrev i stället om hjältar från forna tider. Han föraktade modern litteratur.


Vi ha kommit från Burgund och från Guienne,
från Brabant och från det gröna Normandie,
Vi har aldrig sett de länderna igen,
sen vi trummade för kungens kompani,
Högt där alpen lyfte kammen klang det,
”Kom! Med kung Karl och Oriflammen!
Emot Rom!”
Och den blåa luften bar
våra vimplar och standar,
tills av liljorna Toscana stod i blom.

Å, de skörderskor vi sett bland lin och korn
stå förundrade med famnen full av ax,
när basunerna vi lyft mot ur och torn:
”Män av Florens! Kungen kommer! Öppnen strax!”
Å donsellerna på torgen!Deras blod
svann ej bort från kind av sorgen för vårt mod,
när det svors, att söderåt

skulle icke längs vår stråt
någon jungfrudom bli kvar, om Gud var god.

Vi ha spel för marsch och dansmusik för sal,
litaniors drön och sång om Charlemagne.
Vi ha klinkat klavikord och virginal
till en aube och till romanser från Bretagne.
Vi ha rim om Blanchefleur och Herr Floris
och refrängerna om Sieur
de la Palice.
Och där påven fromt höll av
kurtisanernas konklav,
sjöngo vi Ballade des Dames du Temps Jadis.

Trumma på och blåsa klart och hålla takt
är vår lott ännu, fast buk och kinder svällt.
Vi ge än signal till sadling och givakt,
fast de herrar dött, vi fordom följt i fält.
Mellan äreportar, lansar eller bloss,
där man stiftar fred och dansa eller slåss,
gå vi än som fordom med
med baretten käckt på sned
och begravningsinstrumenten i vår tross

Ghibellin och guelf och påve och spanjor
ha vi följt, tills deras härlighet försvann.
Mången furste ha vi tjänat, tills han for
i en svart kaross med flordraperat spann.
Ny mundering får oss smycka
år från år.
Utav fallna herrars lycka återstår
nött livré från någon fest –
svart hos Sforza, grönt hos Este,
och hos Borgia rött som påvedotterns hår.


Finns en kvinna kvar, som minns oss i Guienne?

Blåser våren åter grön i Normandie?
Vi ha aldrig sett de länderna igen.
Vi gå nu mot Rom med Frundsbergs kompani.
Mellan Oriflamme och sabeln är vår gång
med d´Orange och konnetabeln av Bourbon.
Vad längs marschens väg var värt
ge en vink och hålla kärt,
ha vi transsubstantierat till en sång.


Mellan skål och vägg har jag glatt sjungit alla dessa verser – men först på gamla dagar – efter allt läsande om korståg, tempelriddare och normander – förstår jag i detalj vad den handlar om.

Kungen som de jobbar åt är Karl VIII som var kung i Frankrike 1483-1498.

MEN

Vad som sades i Lund var att upprinnelsen till aktstycket var ett VAD som gick ut på att han skulle inflika ordet transsubstantiera i en sång!

Födelsedagsbarn 25

Årets sista födelsedagsbarn träffade jag första gången i Paris 1955.Här är hon tillsammans med sin lillebror Björn i Luxembourg – trädgården: Jardin du Luxembourg
Detta kort på den gamle är taget vid samma tillfälle. Vi är barnvakter. Födelsedagsbarnet är 10 år, jag 20 och den gamle 23.
Vi gjorde även en visit i Jardin des Plantes, som trots namnet hyser Paris´zoo. Därstädes väckte vi viss uppmärksamhet när de icke helt små barnen ropade Pär till sin ….(bror!)

Så här 55 år senare har fleråriga vistelser i Frankrike medfört att festföremålet är expert på teknisk franska, vet vad varenda skruv heter på franska på t.ex. ett lok….

Härmed framföres våra hjärtliga gratulationer!