Nu är det höst

Publicerat 31 augusti, 2006 av gunilla

Svara

Nu är det höst, stormande häver sig havets bröst…

Idag startade fågelskådningen igen. Vi samlades vid Hovs kyrka.
http://www.bronzeage.net/plats4.htm

I fjor var vi i samma område så sent som den 12 oktober. Då sken solen !
Bilderna till vänster är från i går – de till höger 12 oktober 2005

Gröthögarna är bronsåldersgravar som byggts av strändernas klappersten som förts hit av inlandsisen,
http://www.bronzeage.net/plats6.htm

Vi fikade på samma ställe som i fjor.

” Dagens fågel” var stenskvättan Oenanthe oenanthe

Oenanthe lär betyda ”ankommer när vinrankan blommar”
Däremot såg vi ingen albatross!
Denna reflexion föranleds av en diskussion om förruttnelse som igår utspann sig på min favoritblogg!
http://www.lotten.se/

L’ Albatros (Baudelaire)

Souvent, pour s’amuser, les hommes d’équipage
Prennent des albatros, vastes oiseaux des mers,
Qui suivent, indolents compagnons de voyage,
Le navire glissant sur les gouffres amers.

A peine les ont-ils déposés sur les planches,
Que ces rois de l’azur, maladroits et honteux,
Laissent piteusement leurs grandes ailes blanches
Comme des avirons traîner à côté d’eux.

Ce voyageur ailé, comme il est gauche et veule!
Lui, naguère si beau, qu’il est comique et laid!
L’un agace son bec avec un brûle-gueule,
L’autre mime, en boitant, l’infirme qui volait!

Le Poète est semblable au prince des nuées
Qui hante la tempête et se rit de l’archer
Exilé sur le sol au milieu des huées,
Ses ailes de géant l’empêchent de marcher.
svensk översättning Nils Bringfelt 1978:
För sitt nöjes skull ofta fartygets manskap
skjuter på albatrosser som sväva i natten
eller lojt är på resa genom vårt landskap
av långseglande skepp över plågsamma vatten.

Knappt har man dem vid relingen liggande skjutna
förrn dessa storkungar hämtade ur det blå
blir vanmäktiga kräk som till sidorna slutna
har vingarna som åror vilka släpa och slå.

Den bevingade jätten blev ett tafatt ök!
Skön var han förr, men nu, vilken ynklig krympling!
En utmanar hans näbbkäft med en pipa rök,
en annan härmar halt denne sjuklige fuling.

Poeten är en like till skyarnas prins
som kan umgås med stormen och skratta åt skytt;
i exil på vår jord, ibland glåpord som bränns,
med vingarna på släp är han fången och lytt.

Det är märkligt vad det låter bättre på franska – eller är det Baudelaire….

Konstantinopel

Publicerat 30 augusti, 2006 av gunilla

Svara

Det ostadiga vädret under augusti har faktiskt haft det goda med sig att jag kommit igång att läsa igen.

En bok som legat flera år på hyllan för böcker ”som skall läsas när jag får tid ” är
Thorwald Steens Konstantinopel.

Det är en krönika som främst bygger på Snorre Sturlasons berättelse om Sigurd Jorsalafars resa till det heliga landet 1111, och hans besök i Konstantinopel under hemvägen. TS har förberett sig noga genom att studera allt som skrivits om händelsen och tiden.
Han räknar upp Jorge Luis Borges, Gunnar och Ingrid Ekelöf, Erik och Einar Karason, Anna Komnena, Amin Maalouf, John Julius Norwich, Maria Esther Vazques samt Memo K, Mustafa R och José S ochGül D;

Romanen är bara på 257 sidor. Texten är präglad av isländska sagan, korthuggen – tät – den tog mig 3 månader att läsa.
En stor läsupplevelse som leder till eftertanke och skapar nyfikenhet:
Jag tänker nu gå vidare med Borges, Ekelöf och ALLT om Istanbul och det bysantinska riket!

Jag joggar i första hand vidare med en deckare av Barbara Nadel
http://www.bastulli.com/Nadel/Nadel.htm
English summary: I have read a book about a Norwegian Viking king , Sigurd Jorsalafar, who 1109-1111 went to Jerusalem and fetched what he thought was a piece of the Cross of Christ. On his way home he passed Constantinopel

Hyre och fyre

Publicerat 29 augusti, 2006 av gunilla

Svara

Så här i valtider kan det vara på sin plats med en dansk läsövning:

Flexicurity
Det er blevet moderne i udlandet at henvise til Danmark, når der skal reformeres på arbejdsmarkedet, og det er især muligheden for at fyre og hyre, som udenlandske politikere og økonomer finder ”interessant” – det kaldes på nudansk flexicurity. Ordet signalerer, at arbejdsmarkedet er både fleksibelt og trygt. I modsætning til andre lande er det meget let at afskedige arbejdere i Danmark, til gengæld kan ledige få ”generøse” dagpenge.

hyre = anställa
fyre= avskeda
ledig= arbetslös
observera att att stavas at

DANSK DYNAMIK. I Danmark har ungdomsarbetslösheten nästan upphört och 70 procent av alla ungdomar i åldern 20-24 år har jobb, skriver 13 juni Anders Olshov, chef för Øresundsinstituttet.
Ungdomarna borde vara vinnare på globaliseringens jobbmarknad. De är internationella, språkkunniga och behärskar den nya IT-teknologin.
Så är det i Danmark. Ungdomsarbetslösheten har nästan upphört och 70 procent av alla ungdomar i åldern 20-24 år har jobb. I Sverige är siffran 55 procent och ungdomsarbetslösheten ett av svensk ekonomis stora problem.

De 7:2 Min Farfar

Publicerat 27 augusti, 2006 av gunilla

Min farfar Gustaf Malcolm Huldt var född 2 november 1866 i Grebo.
Han dog 30 maj 1940.
Jag har inget personligt minne av honom.Min pappa berättade när jag växte upp mycket om honom, och då såg jag honom framför mig så här. Det är mig som han håller i famnen, så troligen är bilden tagen 1936 – då han således skulle fylla 70 år!

Pappa Calle var mycket stolt att framhålla att vi är valloner.
När jag 60 år efter att detta fotos tagande, fick ett annat, av min kusin Hans i samband med hans 60-årsdag! , en dålig fotokopia av en yngre Gustaf Malcolm är ju vallonstoryn trovärdig!

Min far berättade vidare att Gustaf Malcolm växte upp på Idingsta gods i
Östergötland, där hans far var jägare till yrket.

GM var en mycket skicklig skytt – vann vid hög ålder Svenska Skytteförbundets Guldmedalj.

Det förklarar det intresse för jakt som präglade sönernas uppväxt. Bilden här visar de tre bröderna Calle, Hugo och Anders på en jakt troligen på 40-talet på Hjelmshults kungsgård.

Enligt en seglivad myt bodde fältmarskalk Magnus Stenbock tre månader i det s.k. Stenbockshuset på Hjälmshults Kungsgård innan slaget mot danskarna vid Helsingborg 1710 ägde rum. Han ska enligt historien också ha höjt taket i ett av bostadshusets rum, ”Stenbocks mottagningsrum”, för att kunna gå rak i det. Historien om Magnus Stenbock stämmer förmodligen inte, utan sambandet mellan Stenbock och Kungsgården är det att Magnus Stenbocks son, Greve Fredrik Magnus Stenbock, byggde huset. Han var nämligen Kungsgårdens ägare 1734-42.

Dock har Magnus Stenbock varit i Hjälmshult, även om han aldrig bodde här. Före slaget vid Helsingborg 1710 delade Stenbock sin armé i Fleninge. Den ena halvan, inklusive Stenbock själv, marscherade genom Ödåkra och Allerum. De sköt ner en dansk trupp som varit inkvarterad i Pilshult (mellan Allerum och Helsingborg) innan de senare återförenades med andra arméhalvan vid Ringstorp där slaget mot danskarna utkämpades.

Min far berättade vidare att GM Huldt var anställd som stationskarl vid järnvägen. Han valdes (fortfarande enligt min far) till Svensk Järnvägsmannaförenings förste ordförande.
Han råkade sedan ut för någon olyckshändelse i tjänsten. Facket ville statuera ett exempel gentemot arbetsgivaren SJ, så de krävde ersättning och stämde SJ
De anlitade en ung advokat Karl Staaf, sedermera statsminister 1911-14!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Staaf
Redan under studietiden tog Staaff som ”fattigadvokat” sig an utsatta och medellösa människor i behov av rättslig hjälp. Efter studierna öppnade han egen byrå i Stockholm. Hans försvar för arbetarnas föreningsrätt anses ha haft avgörande betydelse för utvecklingen av en fri svensk fackföreningsrörelse – en linje som han fullföljde som politiker när han motarbetade högerkrav på antifacklig lagstiftning.

Och GM fick sin pension!
Jag har denna berättelse från en annan källa – min mormor Annas andre man Sven Öberg. Han visste berätta att :”gubben Huldt haltade bara när han skulle hämta pensionen”.

Bartolomeus

Publicerat 24 augusti, 2006 av gunilla

Svara

Den 24 augusti är det Bartolomeus i almanackan. Namnet finns där till åminnelse av en av Jesu apostlar. Det är mycket ovanligt som namn i dag. Men det lever kvar för att det är en s.k. märkesdag i bondeåret, en dag då man skulle börja eller avsluta något under. Barsmässa (även bärsmässa, bartelsmässa, bertilsmässa, bertelsmässa, bärtelsmässa) angav början på hösten och höstsysslorna. (Som synes har Bartolomeus kommit att tolkas som upphov till Bertil. Det är fel, för det kommer av Berthold.)

Bartolemeinatten kallas natten till den 24 augusti till minne av blodbadet på franska protestanter (hugenotter) den 24 augusti 1572.
Läs mera på (24 augusti) : http://www.lotten.se/bloggarkiv_0508.html

Den 24 augusti är rätta dagen att plocka brännvinskryddan malört.
Verkställt!

Rötmånaden slut!

Publicerat 23 augusti, 2006 av gunilla

Rötmånaden är ett begrepp i Bondepraktikan för en månadslång period i slutet av juli och början av augusti. Rötmånaden inleds i slutet av fruntimmersveckan, d.v.s. något av datumen 22, 23 eller 24 juli och pågår till 22, 23 eller 24 augusti. Perioden började historiskt den dag då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen, numera säger man att det är den period då solen står i Lejonets tecken. I flera länder kallas motsvarigheten till rötmånaden för just hunddagarna .

Månaden kallas rötmånad för att värmen och den höga luftfuktigheten som är vanlig vid denna tid på året ger gynnsamama förhållanden för bakterietillväxt vilket gör att matvaror och liknande lätt blir skämda under denna månad. …
Det började redan i början av juli hos Lotten…

Fortsatte med fläskänger.
När barnbarnen åkt hem hittade jag en undangömd flaska som innehållit hyllesaft:

Men nu är det således slut.

Slut på sommaren överhuvudtaget?

Låt oss hoppas att slutet av augusti kan bjuda på lika fint väder som i fjor.

Det är Oslobåten som kommer så klockan bör vara 19.15!

Utflykt till Kullaberg

Publicerat 22 augusti, 2006 av gunilla

Wenn jemand eine Reise tut,
So kann er was verzählen.
D’rum nahm ich meinen Stock und Hut
Und tät das Reisen wählen.
Matthias Claudius, 1740-1815

Som ett led i våra förberedelser som arrangörer av veteranorienteringen den 6 september åkte vi upp till Berget för att inventera skärmar.

På IS Kullens gård i Björkeröd fann vi då några ungdomar som plockade i ordning efter sitt bröllop i helgen.
Brudgummen

Brudbuketten

Bruden med baby

Vi kunde då berätta om det första bröllopet i Björkerödsgården för 15 år sedan, nu välsignat med 5 (fem) telningar.

Dagen efter

Vi startade på vårlöprunda. Vi joggade runt Mölle mosse med dess näckrosor i tre färger.
Klicka gärna på bilderna för förstoring

Konstaterade att björnbären snart är mogna för plockning.

Mötte ett svampplockande par som endast fått ihop enstaka kantareller.
Vi kunde stolt visa upp riklig skörd kantkremlor.

Sedan passerade vi utsända från Miljökontorets naturvård i Höganäs kommun.

För att avsluta utfärden med ett bad bland ejdrarna i Öresund.

De 7

Publicerat 21 augusti, 2006 av gunilla

Just nu är det en ”lek” bland de medelålders bloggarna att karakterisera sju släktingar nämligen:

1. Min mamma …
2. Min mormor …
3. Min morfar …
4. Min pappa …
5. Min farmor …
6. Min farfar …
7. Jag …

När det gäller de båda första har jag sedan länge planerat en längre utläggning:
Om min mamma eftersom hon skulle fyllt 100 år i år den 28 december.
Om min mormor eftersom jag för 2 år sedan fick en förfrågan från Lotten!
Det dröjer eftersom jag måste sortera hundratals ärvda fotografier innan jag kan komma till skott. Många av fotografierna föreställer människor och situationer som ingen nu levande person kan identifiera!

7:an behöver jag ju inte beskriva, henne kan besökarna på denna blogg själv bilda sig en uppfattning om!

De övriga 5 och 6 är lätt avklarade:
Jag börjar med min farmor så förstår Ni varför!

Min farmor var född den 16 januari 1872. Hon var 7/10 syskon. Hon hette IDA (om hon hade ytterligare namn finns det ej omnämnt.)
Hennes flicknamn var Svensson .Hon gifte sig vid 22 års ålder med min morfar Gustaf Malcolm Huldt ( mer om honom senare).
Hon dog i vad jag tror var bröstcancer den 25 maj 1935 exakt två månader innan jag, hennes första barnbarn föddes.
Så jag träffade henne aldrig.
Familjebilden ovan har jag först på äldre dagar ”hittat” bland ovan nämnda fotografihögar.
Det är Gustaf Huldt med maka Ida och deras tre söner
Carl (min far). Hugo och lillebror Anders.
Min far framhöll alltid att jag var så lik min farmor
Det enda kort jag hade av henne var det här:
Jag var inte smickrad av påståendet!
Klicka gärna för förstoring!
Då ser man hur jag med min finaste skolflicksstil, med stålpenna (detta var före kulspetspennans tid!) skrivit på fotot: Min farmor som är död.

Sagan om lampan

Publicerat 20 augusti, 2006 av gunilla

När vi inköpte vår Vikenfastighet 1971 var den försedd med en lampa som kasserats av Köpenhamns kommun.

Vi flyttade in 3 juli 1971 men redan 9 maj togs detta kort:
Det är morbror Rulle som tagit bilden och noggrant präntat på baksidan:

”Elsa och Rulle (fotograf)visas f.f.g. villan i Viken vid den Köpenhamnska ljusstaken”.

Morbror Rulle (eg Oscar Rudolf)

Åren har ju gått.Närmare bestämt 35 stycken. Lampan måste vara över 100 år!
Inte har vi skött om den särskilt väl. Endast vid ett tillfälle har järnstativet fått sig en övermålning.

Först sprack lampglaset – en morgon kunde vi dessutom konstatera att det helt gått sönder (busstreck?)
Men det vore ju synd att montera ner den – men hur få tag på ett likadant?

Lösningen blev att vår vän, plåtslagare Stig, konstruerade ett helt nytt!

Det blev väldigt stiligt men redan när konstruktionen skulle på plats märktes att järnställningen var rostig och illa medfaren och det dröjde inte länge, närmare bestämt till den 28 oktober 2005 som det säckade ihop.

Det visade sig att stödringen som uppbar lampan helt rostat sönder. Även fundamentet vacklade betänkligt – de sista året hade det stått och vajat för vinden!
Dags för en grundlig renovering hos plåtdoktorn!

Men så i fredags kom den strävsamma Volvon (se blogg igår ) med innehåll och nu är lampan åter på plats!

Klicka gärna på bilderna för förstoring