Kategoriarkiv: Understreckare

Synden i Mölle

Publicerat av
Svara

I min kombinerade strävan att läsa alla gamla understreckare, planera årets kulturutflykt och kartlägga tiden 1900-1914, har jag hittat en pärla:

Understreckare 17 juni 2007

 Tysk läsövning:
Wilhelm II. wurde am 27. Januar 1859 als ältester Sohn von Kronprinz Friedrich Wilhelm, dem späteren Kaiser Friedrichs III. und seiner Gemahlin, Kaiserin Viktoria, in Potsdam geboren. Der Enkel Kaiser Wilhelm I. besuchte das Gymnasium im Nordhessischen Kassel, 1881 heiratete er Prinzessin Auguste Viktoria von Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, 1888 übernahm er die Krone von seinem Vater Kaiser Friedrich III., der nach nur 99tägiger Regierungszeit infolge eines Kehlkopfkrebses verstarb.
——
Die Regierungszeit Wilhelms II. endete mit der zu erwartenden Niederlage Deutschlands im Ersten Weltkrieg. Am 09. November 1918 dankte er als Kaiser ab, am 28. November 1918 erklärte er aus dem holländischen Exil seinen immer währenden Thronverzicht. Versuche der Siegermächte Wilhelm II. in ihre Gewalt zu bekommen und in einem Schauprozess als Kriegsverbrecher zu diffarmieren scheiterten am hartnäckigen Widerstand der niederländischen Regierung. Mit ihrem Mut und ihrer Anständigkeit ersparten die Holländer so nicht nur dem Hause Hohenzollern sondern im Grunde allen Deutschen eine weitere tiefe Demütigung durch die perfide Willkür der Siegermächte. 1941 verstarb Wilhelm II. in seinem holländischen Exil in Dorn.

Piero della Francesca

Publicerat av
1

I torsdagskväll såg jag på Kunskapskanalen ett program ” Ett mästerverk berättar” om Piero della Francescas målning Uppståndelsen i stadshuset i hans födelsestad Sansepolcro.

Det var helt hänförande!
Programmet fanns på SVTplay fram till och med 4/9…

Piero della Francesca (1420 – 1492) var en av ungrenässansens främsta. Hans målning ”Uppståndelsen” är allmänt känd som en av de viktigaste med religiöst motiv. Denna målning lär ha räddat staden Sansepolcro där den hängde under andra världskriget, då de allierade drog sig för att förstöra den.

Ja, så står det i programinformationen
MEN
Det är ingen målning som kan ”hänga” utan en fresk

Sansepolcro escaped artillery fire during World War 2 because Antony Clarke, the British captain charged with the task, had read the essay by Aldous Huxley which described The Resurrection as ”the greatest painting in the world”.

Läs mera om Piero della Francesca här
och här!

Höstplanering

Publicerat av
Svara

Nu gnyr Lovisastormen * utanför – dags att strukturera höstens läsande.
* Från SMHI:s websida :
Idag onsdag 25:e augusti har Lovisa namnsdag. För ca 40 år sedan myntades bland meteorologer begreppet Lovisastorm. Det hade nämligen visat sig att runt detta datum satte de första höststormarna igång.

Av de 8 böcker som fanns på min lista i maj har jag avverkat fyra. Som vanligt har jag ju läst betydligt flera som t.ex (för omdömen klicka på Recension)

Wolf of the plains

Nils Larsson i Tullus

My early life

Italien då

Nu i augusti har det varit något sämre väder, och inget vidare TV-program samtidigt som jag inte känt mig redo för de STORA projekten, utan småplockat litet på nattduksbordet:
I samband med att jag läst i Lärdomens Lund har jag blivit sugen på att läsa om Frans G Bengtssons Essäer, i synnerhet sedan jag läst denna understreckare , som jag fiskat fram ur mina högar med gamla SvD.

Sedan fick jag på min födelsedag två böcker att ”tugga”:

Steve Sem-Sandberg: De fattiga i Łódź

OCH
Plutarchos: 5 biografier.

Det som står närmast i tur, tillsammans med Frans G:s essäer och Lärdomens Lund är att avsluta Europas ungtid.

MEN

Just nu är min kvällslektyr : Om skönhet av Umberto Eco. Det är en väldigt vacker bok, ur vilken man endast kan läsa en 5-6 sidor åt gången,.Den består av bilder och reproduktioner i vidunderliga färger och en sådan där härlig papperskvalitet…, men också citat från Platon, Euripides, Sapfo, Winckelmann, Xenofon, Nietzsche Hrabanus Mauros etc.

Läs den spännande fortsättningen
Det tänker i varje fall jag göra!

Il lungo studio e il grande amore

Publicerat av
Svara

För Svenska Dagbladet skrev Sture Linnér främst understreckare, men också bokrecensioner och texter för sporten under Olympiska Spelen i Aten. Sture Linnér skrev sin första understreckare 1983, och det hann bli över hundra. Den senaste publicerades i lördags (20/3) och handlade om biblioteket i Alexandria.

I Svenska Dagbladet stod det den 26 mars att läsa:
Sture Linnér, tidigare FN-diplomat, professor i grekiska, författare och SvD:s mångårige medarbetare gick bort på torsdagen, 92 år gammal.

Sedan berättar man om hans sista understreckare, se ovan!
Jag sliter ju sedan en tid med hans opus Europas ungtid.
(Jag har dock gjort ett tillfälligt uppehåll till förmån för Bombi Bitt och jag och Språket är Gud)

Häromdagen inflöt den första runan över Sture Linnér i SvD. Den var en riktig pärla – skriven av Lars Rydbeck Docent i nytestamentlig filologi vid Lunds universitet.

Det kommer mera!

Landshövdingen på Lärkesholm

Publicerat av
1

När vi var på Lärkesholm och orienterade med veteranerna fick vi av värdfolket Wester denna bok. Den har efter boken om maltwhisky fått tjäna som måltidslitteratur.

Det är professor em. Nils-Arvid Bringeus som med anledning av trehundraårsminnet av Anders von Reisers födelse, på uppdrag skrivit en levnadsberättelse.

Anders Reiser föddes 1701 i Göteborg. Han släkt kom från Lübeck. Fadern, som var militär, kommenderades till Wismar 1709. Sonen Anders blev enrollerad i faderns regemente som 15-åring, tillfångatogs tillsammans med resten av de svenska trupperna när Wismar kapitulerade i september 1715. Han kom över till Sverige och enrollerades till Karl XII: s trupper. Han utnämndes till fänrik samma dag som Karl den XII stupade!
(Som som alla lundensare vet var det den 30 november 1718!)

Nils- Arvid Bringeus har gått tillbaka i gamla domstolsprotokoll. Med start i en duell med sin överordnade Wolmer Christoffer Ridderschantz från Ovesholm, finns det många skrivelser och protokoll av och om Anders Raiser som handlar om hans krav på utkomst och rättvisa.

Han finner till slut att han inte får gehör i Sverige och begär sitt utträde ur den svenska krigsmakten, för att försöka sin lycka i Danmark.
Han välkomnas som premiärlöjtnant därstädes 1738.

Han tyckte emellertid inte den militära befordran gick fort nog så han kastade sina blickar åt annat håll:
J.Chr. Barfod har i sin bok Märkvärdigheter rörande den skånska adeln skrivit så här:

Reiser hade den lyckan att snart vinna sin kompanichefs ynnest, att han blev dennes förtrogne. I denna egenskap skickades Reiser till att uträtta något ärende hos… fru Agatha Rodsteen-Urne, med vilken omtalte chef var till hälften förlovad. Reiser, som vacker karl och fruntimmersvän föll emellertid den förmögna änkan så i tycke, att hon utan omsvep valde honom till sin äkta make och genast installerade honom i beställningen, så att kompanichefen vid sitt några dagar därefter inträffade besök hos fru Agatha emottogs av herr Reiser, som i salig herrns nattrock agerade värd i huset.

Fru Agatha Rodsteen-Urnes släkt var inte överförtjusta, men slutligen stod bröllopet. Reiser var tydligen bra på att sköta egendom, blev så småningom verkligt förmögen.

Han blev genom hustrun herre till Billeshave, som han förvaltar i 12 år. Det säljs och i stället köps ett ”sommerhus” i Gentofte: Bonne Esperance.
Anders Reiser vill nu etablera ig i Sverige, men han vill också göra ”karriär” där, vill bli adelsman och få fina titlar.
För att få detta till stånd blir han penningutlånare till kungen Adolf Fredrik!

”År 1764 lär han ha lånat ut 70 000 daler. Sannolikt är det detta lån som omtalas vid diskussionen om landshövdingefullmakten 1766”

De bor ett tag i Stockholm men trivs inte, köper 1768 Jakob Hansens hus !

och 1771 Lärkesholms gods.

”En senare ägare, Anders von Reiser, omvandlade i sitt testamente godset till en stiftelse.
von Reiserska Stiftelsen är fortfarande ägare till Lärkesholms gods”

Den senare delen av boken sid 49-103 handlar om Lärkesholm och tillkomsten av den von Reiserska stiftelsen. Anders Reiser avled 26 juli 1782 efter att 10 november 1780 ha förordnat om stiftelsen i sitt testamente.

Denna inblick i 1700-talets socioekonomiska verklighet både i Sverige och Danmark, och inte minst det nyss danska, nu svenska Skåne, blir särskilt spännande tillsammans med denna understreckare!

Breven som skakade salongerna

Publicerat av
Svara

Jag ligger ju, efter denna hektiska höst, efter med mina understreckare.
Nästan varje gång jag nappar tag i en oläst kulturbilaga hittar jag intressanta essäer –
som denna från den 17 augusti 2009:

Det är aningen svårt att föreställa sig en gråtande Jean-Jacques Rousseau sittande i den likaledes tårögde David Humes knä. Icke desto mindre föll de bägge upplysningsmännen en gång i varandras armar under stort hulkande och snyftande. Det skedde vid ett osedvanligt känsloladdat möte i London 1766, efter det att Rousseau grundligt skällt ut sin skotske vän.

David Hume

Jag är glad att jag tagit del av Bryan Magees bok och TV-program om de stora filosoferna så jag kan förstå vad dispyten handlade om….

Sagan och myten

Publicerat av
Svara
Jag strävar städse att beta av mina berg av olästa understreckare i SvD.
Vad skiljer myter och saga?

Först läste jag understreckaren: Många vägar till myternas mystik. Den gjorde mig inte mycket klokare. Sedan läste jag Sagan om den mytiska kärleken och blev litet klokare.
Slutligen inhämtade jag visdom från På jakt efter tänkandets villkor som tar upp Levi Strauss´tänkande med anledning av hans 100-årsdag 2008-11-28!

Understreckaren är skriven av Christina Schmidt som 2007 disputerade på ­avhandlingen:
”Nostalgisk längtan och iskallt förnuft. Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker”

Hon intervjuade honom i hans hem 2006:
—
Oväntat var bara det varma, inåtvända leendet. Det var helt motsatt hans texters strama och klassiska språk, som förmedlar kyla. Det kontrasterade också mot den reserverade framtoning, som bland annat Simone de Beauvoir vittnat om. Hon tog sin licentiatexamen samtidigt med Lévi-Strauss och har berättat om det lustiga intryck han gjorde då han med död min höll sin provföreläsning om passionernas vansinne.—

Diverse citat:

-Vi kan ingenting annat göra än att acceptera att resultatet av alla våra mödor en dag kommer att vara spårlöst försvunna.

-Med stöd hos Jean-Jacques Rousseau menar han att dessa övergångar blev möjliga på grund av människans förmåga till medlidande.

– Medlidandet var, påpekar Lévi-Strauss, för Rousseau en inneboende förmåga, och musiken den bästa vägen att tillbakavisa den cartesianska motsättningen mellan det materiella och det sinnliga, kropp och själ. Via Arthur Schopenhauer kom även Richard Wagner fram till samma insikt.

Fan tro´t sa Rellingen

Smart kille!

Publicerat av
Svara
eller
Geologin uppstod ur en hajtand

Jag har slutat att bekymra mig över att mina tidningshögar inte krymper. Anledningen är ju att de innehåller så mycket spännande och intressant – det är bara att gilla läget!
När jag t.ex.häromdagen nappade åt mig två SvD från 2005 fann jag:

1. En anmälan om en biografi över Niels Stensen
alias Nicolaaus Steno (1638- 1686) Om denne spännande dansk har vi varit ignoranter, även om vi sedan 1954 vetat att utförsgången till kindspottkörteln heter Stensens ductus.
Han vann först berömmelse i Holland, dels för sin oöverträffade skicklighet med skalpellen, dels för sina upptäckter av både saliv-och tårkörtlarna och senare i Paris där han tillförde vetande nya rön genom avancerade studier av hjärnans anatomi.

Men det var i Florens, dit han sökte sig hösten 1665, han fick upp ett spår som i tidens fullboran skulle ge honom en plats bland vetenskapens pionjärer:

En jättelik vithaj hade landats i Pisa.

Klicka på bilden och läs mera ovan!

Han kände igen tänderna från fossil som man kallade tungsten – och då kom han på att bibelns berättelse om syndafloden måste vara fel.
Havet, insåg Steno, måste ha täckt landet och inte bara en gång utan flera.


2. En understreckare med en litteraturgenomgång för skildringar från Mongoliet från 1200-talet och framåt.

Varje skildring med seriöst syfte tar avstamp i skriften ”Mongolernas hemliga historia”, sammanställd runt 1228 men bortglömd i över 600 år fram till den upptäcktes av en rysk orientalist i ett arkiv i Peking. Med den förs läsaren in det skymningsland av fakta, fiktion och sägner som omsluter den mongoliska medeltiden i allmänhet och Djingis khan i synnerhet.
—–

Ruiner efter staden Merv i Turkmenistan

Hammarslaget föll tyngst över den muslimska världen. Den blomstrande oasen Merv i dagens Turkmenistan – känd för sitt omfattande bibliotek, intrikata bevattningssystem och observatorium där Omar Khayyam arbetade – är bara ett exempel på hur det kunde gå till. Mervs stadsledning begick nämligen misstaget att bjuda Djingis khan motstånd i stället för att kapitulera villkorslöst. Mongolerna gick då till attack och under tretton dagar mördades över en miljon människor. En miljon! Historiker har vridit och vänt på siffrorna, men oavsett hur man räknar rör det sig i absoluta tal om ett av historien största massmord. Merv återbyggdes aldrig.