Kategoriarkiv: Släktträd
Till minne
Det lilla livet
Födelsedagsarn 16
Bloggmates
Igår var det dags igen!
Vår kontakt daterar sig från en kommentar av SB på min blogg 3dje december 2008
Sedan har det inträffat en del dödsfall och andra tråkigheter
MEN
I förrgår sammanstrålade vi och samtalade sedan livligt i åtta timmar (Sic!) om våra föräldrar och morföräldrar som ju på tjugo och trettiotalet delade livserfarenheter.
Minnesstund
25-årsjubileum
DÖNICK
i en halsbrytande UppVISNINGI DE HÖGRE SFÄRERNASAKROBATIK
– Program –
FÖRESTÄLLNING ENDAST DENNA EFTERMIDDAG
FRITT INTRÄDE
Introduktion :
Mina damer och herrar – får jag be om den djupaste koncentration. Från detta ögonblick kan varje distraktion vara rent livsfarlig!
Jag har den stora äran att presentera, för första gångeni Europa!
De unga män som dansar genom livet på eggen av ett rakblad
De unga män som strör nubb på sin frukostgröt, som har kaustik soda i gottisskålen, som läskar sig på Klorin efter varje träningspass.
De unga män som ser Liemannen i vitögat, som skrattar honom i ansiktet, som står honom upp i halsen!
Är de helt från vettet? frågar ni er, ärade publik. Det finns inget annat svar på den frågan än ett rungande JAA!
Damer och herrar:
Jag vill minnas att den 3 juli det året var en onsdag – många återbud hade inkommit på grund av förvärvsarbete.. I år är det en söndag och vi har noterat att skaran blir betydligt större och den yngste är åtta år!
Fira livet!
Bort gå de, stumma skrida de en efter en till skuggornas värld.
Stanford’s Stig Hagstrom, emeritus professor of engineering, dies at 78
Stig Hagstrom was a central figure in the Stanford School of Engineering in the ’70s and ’80s for his understanding of electron spectroscopy and his role founding the Stanford Synchrotron Radiation Lightsource. In his life he aided a Nobel Prize winner, helped found a Swedish university and established the Stanford Center for Innovations in Learning.
Idag begravs vår käre svågers berömde bror med stor pompa borta i Amerikat….
Vi var väldigt stolta över att vara ”släkt till släkten”
MEN
mest tacksamma över att ha lärt känna denne underbare man som vän.
Här är lillebror Görans minnesord:
Stig betydde så mycket för vår familj. Hans ansvarstagande i stort och smått var allmänt känt. Det var Stig som såg till att veden blev huggen och hemforslad. Han var flitig i bärmarkerna och på torvmossen. Han var lika flitig vid skrivbordet och kom alltid väl förberedd till skolan. Det var inte bara det att han hade det ”lätt för sig” som gjorde honom så framgångsrik. Det var lika mycket hans energi, hans nyfikenhet och starka vilja.
Vi syskon minns hans handskrivna devis ovanför ottomanen
Vi kan lätt konstatera att vår barndom inte präglades av stor munterhet och många nöjen. Det var först en fråga om att överleva, inte behöva frysa alltför mycket och att inte behöva vara hungrig jämt.
Det vore dock orättvist att säga att barna- och ungdomsåren endast var mörka och allvarliga.
Mamma och vi syskon hjälptes åt för att att göra livet lite omväxlande och trevligt. Utflykter, läger och annat bidrog till att vi inte blev alltför isolerade i lilla Äng.
Ofta kunde vi uppleva stor hemtrevnad hemma. Minns med glädje och tacksamhet när Stig översatte direkt och läste ur den bok han fått från sin tyske brevvän. Vi yngre syskon trodde att den hette ”Filibaba och de förti rövarna” och det var ju ganska likt orginalets titel. Det var högtidsstunder och vi kröp varandra närmare också för att hålla värmen bättre.
Minns Stigs tid i Jönköping vid A6 då jag gick på gymnasiet i samma stad.
Vi fann tröst i varandra på kvällarna.
En dag fick Mamma i Nässjö en flygbiljett till Californien. Hon ringde mig och frågade hur hon skulle ställa sig till en ev. resa. ”Åk Mamma det ångrar Du aldrig.” Hon lydde rådet och kom hem solbränd och med många ljusa minnen från B-S, Stig och Er alla.
Om Stigs stora insatser runt omkring i världen är det många som kan vittna om.
Vi förstår nog inte fullt hans betydelse men gläds åt den mitt i sorgen.
Till sist vill jag erinra om Stigs stöd för mig redan från barna- och ungdomsåren. Det var alltid tryggt att vara i hans sällskap och han var ett föredöme.
Han framhöll ofta att det var en stor fördel om man var ”steget före” både i skolan och även annars.
Det var ett bra råd även om det inte alltid var så lätt att följa.
Andemeningen ändras aldrig.
Göran