Det knallar…

Status den 27/1
Nu är julsakerna åter på vinden, eftermiddagsljuset har blivit en timme längre. Nu sitter jag här och njuter om eftermiddagarna. Jag har lyssnat färdigt på Jussi tillsvidare – nu är det
Kindertotenlieder med Kathleen Ferrier som gäller.

Oft denk’ ich, sie sind nur ausgegangen,
Bald werden sie wieder nach Hause gelangen,
Der Tag ist schön, o sei nicht bang,
Sie machen nur einen weiten Gang.

Ja wohl, sie sind nur ausgegangen,
Und werden jetzt nach Hause gelangen,
O, sei nicht bang, der Tag ist schön,
Sie machen nur den Gang zu jenen Höh’n.

Sie sind uns nur voraus gegangen,
Und werden nicht wieder nach Haus´verlangen,
Wir holen sie ein auf jenen Höh’n
Im Sonnenschein, der Tag ist schön auf jenen Höh’n.

Das Lesen XIII

 I blogginlägget Nu äntligen, publicerat den16 mars 2010 noterade jag:

Redan den 14 januari 2008 (Sic!) skriver jag:
Jag tänker ge mig i kast med Sture Linnérs Europas ungtid som samlat damm på skrivbordet i snart sex år.
Det är en dubbel tegelsten 622 sidor.

Redan efter fyra dagar har jag läst 200 sidor och utbrister i glädje.

MEN
Efter ytterligare 100 sidor blir det en paus i läsandet under sommaren.
Sedan har har andra läsprojekt krånglat sig före…
Jag har räknat att jag under 2010 trots allt färdigläste 19 böcker, alltifrån Ett annat liv av PO Enquist till En orolig ande av Bengt Jangfeldt. (se kategori Recension
 MEN
Nu har det således skett :

I förrgår avverkade jag de två SISTA kapitlen.
Etruskerna ss 521-577 och
Roms kungatid  ss 578 – 605
Boken avslutas med Eftertankar, som skrives september 2001, EFTER 9/11
”Nyligen har Västvärldens förbindelser  med Främre Orienten och den muslimska världen över huvud taget aktualiserats på det mest dramatiska sätt genom terrordåden i New York och Washington. Några frågor bland de många som nu tränger sig fram är dessa: Hur kan människor bli så förvridna i sinnet, så desperata att de begår dessa slags helt oförsvarliga illdåd, hur ska man kunna undanröja rekryteringsgrunden för terrorism? Inte minst i nuvarande chocktillstånd är det svårt att hitta svaren. Personligen kan jag tills vidare bara hoppas att man i bedömningen av vad som skett och kommer att hända iakttar den största varsamhet i uttryckssättet. Låt oss, när vi i dessa dagar tänker tillbaka på Dag Hammarskjölds död för fyrtio år sedan, minnas några ord av honom:
Respekt för ordet är ett första krav i den disciplin genom vilken en människa kan fostras till mognad – intellektuellt, emotionellt och moraliskt.
Respekt för ordet – dess bruk med  strängaste omsorg och i omutlig inre sanningskärlek är också för samhället och släkten ett villkor för växt.
Att missbruka ordet är att visa förakt för människan. Det underminerar broarna och förgiftar källorna. Så för den oss bakåt på människoblivandets långa väg.

Så slutar en bok i en skälvande nutid som handlat om 
Europas kulturhistoria fram till cirka 500 f.Kr.

Gracchernas moder!

Som ett led i den försummade redovisningen av min 75-årsuppvaktning:

An anecdote, likely invented, demonstrates Cornelia’s devotion to and admiration for her sons. When women friends questioned Cornelia about her mode of dress and personal adornment, which was far more simple and understated than was usual for a wealthy Roman woman of her rank and station, Cornelia indicated her two sons and said, ”These are my jewels.”

Denna ”anekdot”som troligen kommer från Plutarchos, stod i min historiebok i Realskolan. Jag citerade henne ofta när sönerna var i tonåren, dymedelst statuerande att för mig gick min roll som förälder före satsningar i yrket (vilket fö även gällde den gamle)
På min 75-årsdag får jag så från en av dem en dvd med ett 1 timme och 19 minuter långt föredrag föredrag om den romerska republiken och Tiberius och Gaius Gracchus.

 Det är kvinnan bakom allt
 (efter 2 min)

Istanbul:1

Den gamle sjöng den här sången långt innan jag började läsa in mig på staden. , 2007, var det ju inte aktuellt..

MEN
Härom torsdagen bar det väg….
Bilden från Kastrup.
Vi valde att flyga via Zürich, eftersom det var så mycket billigare
MEN

Det innebar ett väldigt vandrande och köande för att passera alla säkerhetskontroller och samtidigt förflytta oss gående från transithall A till B!

Slutligen framme i Istanbul!
Det första vi kunde konstatera var att transporter är enkla, varierade och billiga så snart var vi på vårt hotell.
Vädret var första kvällen inte det bästa men det var inte bara transporter som var prisvärt….

Glädjebud

Igår var jag sysselsatt med att försöka få ordning på på mitt skrivbord. Ute regnade det. I samband med lunchen passade det då  bra att knäppa på TV:n  kl 13.00 och åhöra Peter Englunds tillkännagivande:

Som vanligt har jag ju inte läst något av årets Nobelpristagare
MEN
hans Bockfesten  (till svenska 2002) står i min akuthylla:
DÄRFÖR
att den gamle läste den för flera år sedan.Medan jag höll på med mina deckare och annan förströelseläsning låg han kväll efter kväll och betade av det ena kapitlet efter det andra. När han var färdig uttalade han att det var en av de bästa böcker han läst. 
Efter hans bortgång, när jag tömde hans nattduksbord, förde jag över boken till min akuthylla – och där har den ju stått ett år, den har inte ens kommit på DAS LESEN-listan
MEN
Nu får det bli Novemberläsningen