Läs om 2013 års vinterhögtryck
Nu är 2014 års äntligen här:
Det förefaller inledningsvis mycket tamare:
Än så länge har vi bara 1-2 minusgrader
MEN
En envis frisk till hård ostanvind
förhöjer ”fryseffekten”
om än inte köldeffekten!
Änderna har flytt inåt land,
svanarna till havs!
Efter att under fredag/lördag haft kärt besök av yngste sonen och hans äldsta dotter med följeslagare var jag under söndagen, visserligen nöjd och belåten , men i behov av återhämtning.
Efter att jag först tröskat igenom 3 dygns olästa tidningar och löst deras sudokus,fick jag äntligen tillfälle att se litet fotboll
Det var en match i Premier League hemma hos Chelsea mot gästande Manchester United.
Det var en intensiv match mellan två skickliga lag
MEN
skickligast var Chelsea och ETO som gjorde tre mål!
Man U. har ju verkligen problem:
Jag har inte sett någon match med laget sedan Alex Ferguson slutade i våras, men läst i spalterna om hur den nye tränaren David Moyes har haft det svårt att få laget att leverera. Dessutom var ju bl.a. Rooney skadad, Ferdinand verkar ha lagt av .
Man U. gick ut hårt, men sedan ETO gjort sitt första mål i sextonde minuten, gick luften ur dem. Försvaret är inte vad det var under Ferguson, (jag saknade Rio…) Dessutom fick lagkaptenen Vidic rött kort under tilläggstid…
den gamle vrider sig i sin himmel…
Medan snön vräker ner utanför
firar vi våren med årets första tulpaner!
FAST
Det är ju inte alla som lyckas njuta i fulla drag!(?)
Skjortan går åtminstone i färg med tulpanerna…
Igår vaknade jag till litet vitt.
Temperaturen växlar mellan -1 till +1,
SÅ
Det bygger inte på sig.
Amaryllisen har lagt av
MEN
Pusslet framskrider
6/1
16/1
Tittar man NOGA efter
ser man att än finns det hopp…
27 november kunde jag nöjt konstatera att jag faktiskt läst HALVA boken.
Sedan tog jag julledigt.
7 januari tog jag nya tag:
Efter två avslutande kapitel om valar i konsten:
Chapter 56 ss 263-266 : Of the Less Erronous Pictures of Whales, and The True Pictures of Whaling Scenes
Chapter 57 ss266-68 The Whales in Paint; in Teeth; in Wood; in Sheet-iron; in Stone; in Mountains; in Stars
blir det så äntligen dags för litet valfångst:
Först några informerande k. om verktygen:
Chapter 58 ss 268-271: Brit
Chapter 59 ss271-273: Squid
Chapter 60 ss 273-276 The Line
Sedan FÅNGSTEN!
Chapter 61 ss 277-281 : Stubb Kills a Whale
Chapter 63 ss 283-284 : The Crotch
Chapter 64 ss 284-290: Stubbs´s Supper *
Chapter 65: ss 291-293 : The Whale as a Dish
Chapter 66: ss 294-295 : The Shark Massacre
Chapter 67 ss 309-297: Cutting In
Chapter 68 ss 297 – 300: The Blanket
Chapter 69 ss 300 – 301 : The Funeral
Chatter 70 ss301-303: The Sphynx
Chapter 71 ss303-309 The Jereboam Story
När jag går in på nätet för att kontrollera finner jag att jag inte är ensam
om mitt sätt att tillgodogöra mig detta mästerverk!:
– Det finns en grupp som tillsammans läser fyra sidor per dag!
– Åtskilliga referat av boken med kommentarer kapitel för kapitel
EX 2: Moby Dick Summary and Analysis:
* Chapter Sixty-Four: Stubb’s Supper:
”The three boats begin to tow the whale to the Pequod. The task takes hours, for the whale seems hardly to budge at all. Captain Ahab seems to be somewhat dissatisfied, as if the sight of the dead whale reminded him that Moby Dick is still alive and no matter how many whales were brought to the ship, he would not be satisfied until he found that one. Stubb feels a sense of good-natured excitement. About midnight the steak of the whale is cut and cooked. Stubb believes that the steak is overdone, and he orders the cook, Fleece, to make the crew behave more politely. Stubb questions Fleece about his origin, and he claims Roanoke country. He asks Fleece where he expects to go when he dies. Fleece says that he will go ’up there,’ but Stubb tells him that he cannot expect to get into heaven by going the wrong way (he uses the metaphor of ’going to the main-top’ of the ship to mean ’going to heaven’).
Analysis:
Melville imbues even the simple conversations among the crew members with religious connotations, in this chapter demonstrated by the banter between Stubb and Fleece concerning where Fleece will go once he dies. This continues the dominant themes of the novel, including mortality and the use of the whale ship as a symbol of larger human experience.
Along with Queequeg, Melville holds Stubb as a model for human behavior. Melville clearly relishes Stubb’s good humor and flamboyance, which enhance his demonstrated competence as a whaler. He has a boisterous attitude that Melville portrays as endearing, as compared to the dour gravity of Ahab. For Melville, Ahab’s tale is one of tragedy, while Stubb stands as his direct contrast, a man who is not consumed by the same demons that afflict Ahab. ”
Liksom när jag lyssnar på Jonas, befinner jag mig således som läsare av Moby Dick i ett world-wide nätverk!
Ur Telegraph 18 October 2012:
”Moby-Dick was published 161 years ago today in Britain – it came out in America later on 14 November 1851 – and is still considered one of the treasures of world literature. The anniversary is recognised today in a Google doodle (below).
The famous opening of Herman Melville’s masterpiece: ’Call me Ishmael,’ are the first three of 212,758 words in 38 (?)*’ chapters in a giant whale of a book, which was on President Barack Obama’s recent reading list.”
** I min bok finns det 135 kapitel!
Ja, nu har halva ”vintern” gått och vi har på de två månaderna haft snötäcke i sammanlagt 30 timmar. Kylan som utlovades, och har etablerat sig rejält i norra Sverige , undviker Nordvästra Skåne systematiskt.
Antingen kan man som HÄGERN vänta på bättre tider!
ELLER
fördriva tiden kulturellt
14. Februar (UK 17. Februar): 4 Neuerscheinungen (Winterreise, Don Carlo, Parsifal und ”Bacchus auf Naxos” ;-)) am gleichen Tag mit demselben Sänger, gab’s das schon einmal?
Ja, Winterreise skall jag åtminstone införskaffa
Jag har alltsedan iråkat änkestånd planerat att sortera och katalogisera vårt sedan åttio år insamlade fotobibliotek.
Planering är ju en sak…
Verkställning en annan!
Nu när glada julen är slut, slut, slut…
OCH
jag firar januari med att STÄDA har jag blivit litet inspirerad:
Jag startar med ett delprojekt:
den gamles Biografi!
(förk DG Biografi)
Jag börjar med en sammanfattning:
Se Neapel och sedan dö!
Här sitter han, på vår försenade bröllopsresa april 1958,
i NEAPEL.
De sade sig inte ha haft ett så dåligt väder på många år.
Det var så dimmigt att, trots fyra dagars besök, vi inte såg Vesuvius en enda gång!
DOG
gjorde han inte förrän 51 år senare!
SÅ
Det blir ju en del att berätta.
Här i Skåne får vi vänta ännu en dag på vintern
LÄS: minusgrader.
Någon snö utlovas ej – det kommer tydligen vara högtryck och uppehållsväder.
Under tiden går jag promenader längs havet – alltid underhållande
Jag räknar ju vintern från den 15/11 – 15/3.
I år har vi bara haft minusgrader i sex timmar hittills!
Det var den 7 december, just som de försökte reparera taket efter SVEN!
Bok nr 2 2014 blev denna, ett lån från änkegrannen. Den handlar om Greta Gustafsson. När jag började läsa den var jag till en början ganska ambivalent. Vi möter henne som 15-åring när hon just fått anställning på varuhuset PUB. Sedan får vi följa henne när hon avancerar till mannekäng, söker in och blir antagen till Dramatens elevskola där hon blir kamrat med Mimi Pollack. Mauritz Stiller upptäcker henne och anlitar henne, 19-årig, för en huvudroll i sin film Gösta Berlings saga. Den gör stor succe och öppnar filmvärlden för både Stiller och Greta, som tvingats byta namn till Garbo.
Parallellt med denna kronologiska skildring finns insprängt
en berättelse om Mauritz och Gretas tid i Hollywood 1925-27.
Det är ju händelserikt och spännande, så jag läser den snabbt och lätt.
MEN
Av någon anledning får jag ingen relation till Greta.
Avslutningsvis, under rubriken
Efterord
tror jag mig finna anledningen:
När Lena Einhorn 2005 fick nys om och tagit del av en brevväxling mellan Mimi Pollack och Greta skriver hon: ”Jag hade precis avslutat arbetet med långfilmen Ninas resa och bestämde mig omedelbar för att inleda ett långfilmsprojekt om den unga Greta Garbo”.
Hon skrev och skrev om manus, men lyckades aldrig få finansiering för projektet. I samråd med sin förläggare Eva Gerdin gör hon istället en bok av manuset.
Jag tror det hade blivit bättre som film!