På måndagsförmiddagen var det ett riktigt angenämt väder. Vinden hade bedarrat högst avsevärt , 8° varmt i solens sken. Väl nere på stranden såg man hur vågorna sköljt upp 30-50 meter och lämnat en tångkransad sjö.
månadsarkiv: november 2011
Förste-Adventstormen
16.09 var det ju redan mörkt, vinden hade stigit till ca 20 m/sek
visade det sig att stråtaket fått sig en bredsida även denna gång
Se även Gudrun och Per
OCH
Jämfört med andra här i Viken hade jag kommit lindrigt undan
LÄS den spännande fortsättningen
Adventsfirande med bloggförhinder
OCH
Högkvalitetschoklad från Frankrike
MEN
Strax innan det var publiceringsdax funkade det igen:
Bokbörsen!
Det var på den tiden
Boken om Södergatan har tydligen planerats i tre år.
Genom att min orienterarkompis Kurt Pålsson är medlem i Släktforskarföreningen och samtidigt läste i min blogg om Huldts Sportaffär, fick jag erbjudande om att deltaga.
Vi medverkande inbjöds till ett samkväm på Stadsarkivet
Bokens huvudförfattare Gunilla Persson Aretoft berättade om det inspirerande men mödosamma arbetet att sammanställa allt material
Kurt har skrivit om Gustaf Adolfs torg
Vi blev bjudna på tårta, jag passade på att ta rosen i mitten (hm)
Jag har redan vid den första genombläddringen förstått att det är en väldigt intressant bok.
Recension inflyter vad det lider
Annorlunda
Poveldiggarna
VVV=FFF
Berättelsen om hur Hanna Olofsson född 1860 bygger upp sitt företagsimperium Margaretaskolorna börjar med att hon 40-årig kommer till Östersund för att bli hushållerska på Kristliga föreningen för unga män:KFUM. Vad som hände henne de första 40 åren får man bara antydningsvis veta men på sid 20 står plötsligt:
Hanna hade varit nio år då fattigvården i Arnäs bjudit ut henne till lägstbjudande.(Jfr Harry M. i Nässlorna blomma…) Först av alla som skulle auktioneras ut den dagen hade hon lyfts upp på den stora stenen framför sockenstugan. Framför henne på kyrkbacken var sockenstämmans ledamöter samlade, en bit bort stod hennes far med tvååriga Albertina på armen och tioåriga Brita Carolina och fyraåriga Per bredvid sig. Än idag kunde hon hör sockenstämmans ordförande ropa ut henne:”Detta är Sara Johanna Nilsdotter. Hon är nio år, kallas för Hanna, är rask vid spisen och i ladugården. Hennes mor har just dött, fadern Nils Olofsson har ytterligare tre minderåriga barn att försörja. Vem vill taga detta barn att föda, kläda och kristeligt uppfostra.?”
Hon gick aldrig i skola, lärde sig läsa hos en av sina många fostermödrar, men kunde dåligt skriva. Hon skrev ogärna brev. Bristen på personlig skriftlig dokumentation har inneburit att man dåligt lär känna Hanna som person. Däremot staplas de företagsmässiga och ekonomiska framgångarna på varandra: Hon blir omåttligt rik och kan 1922 kontant köpa Steninge slott med inventarier!
Hanna hade ursprungligen hoppats bli missionär och hade när hon kom till Östersund just gått ett år som elev på Elsa Borgs bibelkvinnohem i Vitabergen i Stockholm .
Där hade hon lärt sig två saker:
1. Hon hade för dålig skolunderbyggnad för att bli missionär
MEN
2. Med Elsa Borg som modell insåg hon att även kvinnor kunde bli framgångrika företagare.
SÅ i Östersund hade hon strax hon organiserat upp matlaget för KFUM, också startat en matservering.
I trakten kring Stortorget fanns flera utskänkningsställen, caféer som serverade sprit och mat, brännvinsmagasin och vinhandel. Det som saknades var en matservering dit familjer kunde ta med sina barn utan att riskera att möta druckna gäster. Framför allt tyckte Hanna att maten ej var tillräckligt vällagad, hon var säker på att hon kunde bättre.
1902 var det dags:
Fyrtiotvå år gammal tog Hanna en stor ekonomisk risk och gav sig in på en verksamhet som hon egentligen inte behärskade. Hon skulle bli egen företagare och förutom matserveringen utbilda unga flickor i matlaning. Beslutet kändes ofattbart stort, hon bävade under sömnlösa nätter och bad till Gud om kraft.
—
Hanna var klar över hur hon skulle rekrytera arbetskraft. Hennes far, torparen Nils Olofsson hade varit gift tre gånger och hade tjugotvå barn (SIC!). De nio av hennes syskon som uppnått vuxen ålder hade stora barnaskaror, så det saknades inte arbetsvilliga unga släktingar att locka ner till Östersund.
Sedan hade hon tur att få en kompetent och trogen kompanjon:
En av de många gästerna var nivellören Axel Lindmark. Hans arbete på Generalstabens avdelning för Sveriges kartverk innebar att han reste runt i landet en stor del av året. Med tre unga pojkar som assistenter mätte han upp det svenska landskapet med hjälp av modern teknisk utrustning, som bara fanns hos Generalstaben. Vintertid satt han vid skrivbordet och analyserade resultatet.
Axel L. hade ett tungt år bakom sig. Hans unga hustru Clary hade dött i tuberkulos trettioett år gammal och han stod ensam med tre barn, det yngsta av dem tvåårige Roert, hade tuberkulos liksom sin mor…..
Våren 1903 stiger han in med sina tre barn på Hannas matservering, 4 mars 1904 gifter de sig. Efter att det blivit någon schism i KFUM:s (hyresvärden) ledning finner de för gott att flytta till Norrköping, där den första Margaretaskolan ser dagens ljus!
Adventsfint!
I år har det vänliga vädret inneburit att jag är färdig i god tid före 1ste advent!
…och försvann i Kristianias mörker….
När jag nu läst ännu en deckare som tilldrar sig i Konstantinopel och skall skriva en recension kommer jag osökt att tänka på pappa Calles uttalande: ”Sade Tomas Burs och försvann i Kristianias mörker”
Han informerade om att det var ett citat från detektivromaner från Oslo (dåvarande Kristiania) som han läste som ung pojke. Han mindes namnet på författaren Stein Riverton
”den norske stjärnjournalisten som 1903 för första gången gav ut en detektivroman i Kristiania miljö under pseudonymen Riverton. Boken innebar ett omedelbart genombrott, inte minst i Sverige där böckerna om den Sherlock Holmes inspirerade problemlösaren Asbjørn Krog blev en stor publikframgång för Olof Dahlbergs bokförlag. Bara 1905–15 utkom över sextio Rivertonböcker. ”
När så den gamle och jag träffades 1954 dröjde det inte länge förrän han började dra en lång historia (på norsk) om Tomas Burs som fångats av Asbjørn Krag men lyckades att smita undan denne genom att utbe sig få gå in i en ” forrettning før att købe sig några tyttebær”.
Nu är det inte Kristiania utan Konstantinopel som gäller! Jag får varje vecka mejl med erbjudanden från adlibris och härom månaden ett med extrapriserbjudande om ytterligare Barbara Nadel-pockets som utspelar sig i Konstantinopel. Jag skickade efter tre stycken!
Nu har jag läst den första: Djupa vatten som är den den fjärde i en serie på hittills fjorton deckare med kommissarie Çetin Ikmen. Jag har inte läst dem i ordning, häromåret läste jag den sjätte HAREM där jag rapporterade:
Nu måste jag rekvirera dem på engelska – översättningen går tydligen trögt!.
Men det blir ju förstås billigare…
Jag har tydligen missat en : Deep Waters.
Vi möter dem alla, i List of characters, igen, men det har gått ett antal år.
Jag repeterar:
Inspektor Çetin Ikmen är gift med en turkisk djupt troende muslims kvinna, men härstammar själv på mödernet från Albanien. De har tillsammans 9 barn.
Hans unge medarbetare kommissarie Suleyman är gammal osmansk ”adel”. Rättmedicinaren Arto Sarkassian är armenier. Tidigare hade Ikmen en medarbetare Balthasar Cohen, jude, men denna har, efter att ha blivit skadad i 1999 års jordbävning, dragit sig tillbaka från polisarbetet, driver en juvelerarbutik. Där arbetar hans son Berekiah C. som Ikmens tonåriga dotter är förälskad i.
Den vars liv förändrats mest är Mehmet Suleymans. Han har avancerat till inspektor. Sist, i Arabesk, levde han i ett olyckligt äktenskap, påtvingat av sociala skäl (se ovan angående härstamning). Han har tydligen i Deep Waters brutit upp och är nu gift med rättspsykiatern Zelfa Halman. Hon är visserligen 100 % turkiska, men uppvuxen och utbildad på Irland och mycket emanciperad. Hon är i denna roman höggravid och föder vid 48 års ålder en liten prins Yusuf Izzedin till sin 12 år yngre make.