månadsarkiv: oktober 2011

Pulcinella m.m.

Publicerat av
Svara
Pulcinella, Italian, often called Punch or Punchinello in English, Polichinelle in French, 
is a classical character that originated in the commedia dell’arte of the 17th century
and became a stock character in Neapolitan puppetry.
Torsdagen 6 oktober var det åter konsertbesök. Helsingborgs symfoniorkester spelade under ledning av Gerard Bühl  först Stravinskys balett Pulcinella: ”Balett i en akt. Musik baserad på teman, fragment och stycken av Pergolesi”.  Sångsolister var Natalie Hernborg mezzo, Martin Vanberg tenor och Henning von Schulman baryton.
Efter paus spelades först ett stycke av Britta Byström ”Persuasion” Hon var på plats och intervjuades av Magnus Dagerhem (tror jag det var!?)
Hon berättade att stycket var ett beställningsverk för att ingå som ett tävlingsmoment i Svenska Dirigentpriset 2004.
Slutligen fick vi lyssna Ludwig van Beethovens åttonde symfoni i F-dur. 
Det var en fin kväll och jag njöt av dirigenten Gregor Bühl i dubbelt måtto:
1. Han är en utomordentlig dirigent
2. Efter att ha sett TV-serien Maestro är jag bättre rustad att bedöma hantverket!

Så var det dags igen…

Publicerat av
1
Veteranerna välkomnades av den blyga och SÅ Kvist för ännu en oktoberrunda
Som omväxling var det ett flertal kontroller i tättbebyggt samhälle!
Det mest upphetsande som hände var fyndet av denna snigel i herrduschen:
Pantersnigel (eller leopardsnigel)

 Även om pantersnigel varierar mycket i utseende, från enfärgat grå till gråsvart, har den fått sitt namn av att manteln vanligen är märkfläckig och att kroppen har fläckar och diffusa längsband i svart, grått och vitt. Pantersnigel kallas även för leopardsnigel. Snigeln kan blir mer än 15 cm lång.
Pantersnigeln tillhör inte den inhemska faunan utan har förts in av människan till Sverige från Mellaneuropa. Införseln har sannolikt skett på samma sätt som med mördarsnigeln.
Snigeln är kulturbunden och påträffas främst i trädgårdar, parker och kyrkogårdar. Under fuktiga somrar förekommer de ibland talrikt, men pantersniglarna orsakar normalt inte några större skador på odlade växter. (hämtat via Google)

60 år senare…

Publicerat av
Svara

1951 och 1952 var jag au-pair i en familj i Aylesbury. Det innebar bl.a. besök i Oxford. Bilden ovan är från en intervju som en reporter från den saligen insomnade tidningen KVÄLLsnytt gjorde med mig juli 1952, där man under bilden kan läsa:
Gunilla Huldt pekar ut på Oxfordkartan det ställe där den unge studentciceronen hämtade henne varje dag under vistelsen där. Bl.a. fick hon följa med på en tur på floden i de berömda ”stakbåtarna” 

 Punting on the River Isis 1952
Att göra detta i baddräkt var inte enligt den lokala dresscoden, men det kunde ju inte jag veta…
När jag, 60 år senare, nu återvänder är jag lämpligare utstyrd.
Följ den spännande fortsättningen
  av redogörelsen för mitt Oxfordbesök

Vår dag

Publicerat av
1
 Dagen till ära har minnesstenen blivit litet extra prydd

Den fjärde oktober har alltid varit ”Vår dag”. Det började ju med Hälsningsgillet – fortsatte som ”Kanelbullens dag” och är nu årsdagen då den gamles aska ströddes i havet!
Så här i brittsommarvärmen firar vi med bilder från 2007, då han provade sin, från morbror Gottfrid ärvda, aldrig nyttjade SJ- utstyrse!

2007-10-04
G&T perfect till kanelbulle!

Sapfo

Publicerat av
Svara
Återkommer om Sapfo skrev jag för drygt ett år sedan
Vad stort sker sker långsamt….

Efter tjugo år har jag nu läst färdigt 
Den gyllene lyran!

Sin vana trogen går SL noga igenom allt som de sista 200 åren skrivits om Sapfo. Han granskar ”kända” fakta och finner att egentligen är det väldigt litet som är belagt. Likaså är det ovanligt få dikter som faktiskt bevarats, endast EN  i  (sannolikt) fullständigt skick.
MEN
SL konstaterar:Hon har ovedersägligen levt på Lesbos kring år 600 fKr, och är en stor diktare!
Han analyserar ett flertal diktfragment och presenterar åtskilliga översättningar ex
Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.

fragment 31 okänd översättning 

Se även denna understreckare
som ju bl.a. visar på Jesper Svenbros översättning:

Plötsligt framstår han som en gudars like –

just som han ska sätta sig mitt emot dig,
alldeles intill, och han hör dig viska
ömt och förälskat
brista ut i skratt – men i mig slår hjärtat
bultande som ville det spränga bröstet;
möter jag din blick en sekund, går rösten
genast förlorad,
tungan vägrar lyda, den fina elden
går som en signal genom hud och nerver,
allting suddas ut för min syn, jag hör hur
öronen susar,

kallsvett bryter fram och en häftig skälvning

griper mig till slut när jag känner färgen
vika från min kind – jag blir själv med ens en
döendes like.





I am still confused, but on a higher level!