Oxford End of Day 2: Installation

Efter båtmyset var det dags för allvaret!
The ”Fresher” (= Våran Stina officiellt Kristina) var inviterad till middag in the Hall kl 19.10
Dessförinnan var det dags för henne att ta sitt rum i besittning. 
Vi konstaterade i porten att de valt ”fel” dopnamn i hennes postfack 
(lystrar vare sig till Ebba eller Lovisa) .
Klockan är 17.41
Här skall jag studera 3×8 veckor  det första året.
Badrummet verkar modernt men påfallande avlångt…
Tjusig utsikt!

Åter i Pålsjö skog

Igår var det dags för veteranerna att samlas vid vintervistet
Det såg till att börja med ut ”som vanligt”:
Två vandrande ”damer” och en löpande orienterare.
MEN
När man kom fram till den första kontrollen…
stod det grupper av spörjande!?
Rune Isaksson var banläggare, och hade ”som vanligt” valt att erbjuda kartminnesprov.
Vi fick en ”blank karta” och sedan allteftersom nästa kontrolls kartbild.
MEN
Även om det gällde att vara koncentrerad och inte tappa bort målet fanns det ändå tid för
Naturens Skönhet:
 Pålsjö skog visar sig från sin bättre sida så här på hösten.
Jag noterade åtskilliga
Objet d´art
En kategori som bör återupplivas!

Punting 2011:2

Jag är i full färd med att läsa GAUDY NIGHT. På sidan 344/545 beskrives hur DS´ alias Harriet Vane och Lord Peter Wimsey beslutar sig för en båttur. Inledningsvis säger PW:

Is it your pleasure to go up or down?
´Well, going up there´s more riot but a  better bottom, going down you are right as far as the fork, and then you choose between thick mud and the Corporation dump´
Vi blev bara informerade om att till höger åker det flesta och en söndag eftermiddag, kunde det bli ganska trångt. Vi utrustades med en, som det senare visade sig USEL, karta och föredrog ”the tranquility” going down. 
OCH
´you are right as far as the fork’
Både  muntliga upplysningar och kartan förutskickade att vi kunde färdas i en båge och således komma tillbaka till utgångspunkten
MEN
´What is the bottom like in the Old River?´
´Foul. You are pulled back two strokes for every stroke you make´
´Then we will stick to the New Cut´
Någon uppfattning om Old River respektive New Cut gav ej kartan. Vi bör ha hamnat i Old River för det blev allt gyttjigare, dessutom grundare och grundare och till slut gick vi på grund. Det enda ekipage utöver oss själva var ett gäng dåligt engelsktalande italienare! Med möda lyckades vi(=pappa Karl) få loss båten och vända och staka oss hela vägen tillbaka.
En härlig upplevelse rikare!

Höstkväll

Än en gång  får kvällsljuset över ett vindstilla Öresund mig att tänka på Pär Lagerkvists dikt!

17.28
Det är vackrast när det skymmer.
      All den kärlek himlen rymmer
      ligger samlad i ett dunkelt ljus
      över jorden,
      över markens hus.
 
     17.38
 Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
      Herren själv utplånar fjärran stränder.
      Allt är nära, allt är långt ifrån.
      Allt är givet
      människan som lån.
 
      Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
      inom kort skall allting tagas från mig.
      Träden, molnen, marken där jag går.
      Jag skall vandra  —
      ensam, utan spår.
Pär Lagerkvist
 

Punting 2011:1

Efter bokhandelsbesöket var vi redo för lunch. Vädret inbjöd verkligen till att återuppleva båtlivet på Isis och Cherwell. Vi uppsökte därför en mataffär och provianterade för en picnic. Vi var inte de enda som hade denna målsättning…. Vi köade vid Magdalen  Bridge Boathouse närmre en timme innan vi fick en ledig båt.
Men till slut var vi med båt!
Vi styrde strax mot Magdalen College Sportinggrounds där vi dukade upp…
vår Champagnelunch!
Champagne made in England!
Vi höll emellanåt koll på vår punt:
On Ends
You may have heard quite a lot about which is the correct “end” to punt from, which tends to be closely accompanied by “Of course, Cambridge do it from the wrong end”. This curious statement would seem to suggest that Cambridge punt from the front; an impossible situation, since you can’t use the pole to steer, resulting in slalom-style zigzagging from one side of the river to the other. In fact, Cambridge punts have a different (and, obviously, wrong) design to Oxford ones- where we have a gently sloping prow, ideal as a punting platform, they have a sharply vertical one. Cambridge punters are forced to stand on the high platform, whereas Oxford punters have the choice of either.
Sedan var det dags att utforska vattenleden…
Läs den spännande fortsättningen!
 

Fortsatt överraskning

Till skillnad från 2009 har jag i år verkligen vårdat min änglatrumpet. Det började ju bra så till vida att juni och juli var varma och stillsamma. Då behöver den mycket näring och vattnas flera gånger per dygn, vilket verkställdes. Plantan växte och växte

MEN
TJI blommor
Däremot hade ju ett skott som jag tagit uppvisat sådana
Augusti och första delen av september var ju vädermässigt bedrövliga:Regn, regn – blåst och rusk,
JUST
sådant väder som inte passar Änglatrumpeter.
Så jag bestämde mig för att ta in den för vinterförvaring
(Den hade blivit så stor så jag fick begära hjälp av den 17-årige grannpojken för denna manöver!)
29/9
Plötsligt en dag när jag förstrött tittade till den såg jag att den, samtidigt som bladen gulnade och föll av i sjok, var översållad med knoppar! Den första som antog ”mogen” färg var dessutom dubbel.
6/10
Det är inte slut än:
11/10
Följ den spännande fortsättningen!

Söndagförmiddag in Oxford

Efter vår English breakfast gick vi en tur i staden i det vidunderliga vädret.
Vår vana trogen uppsökte vi stadens största bokhandel – som söndagen till trots hade öppet.
Här fanns ju ALLT man kunde behöva i bokväg.
Strax innanför ingången lockades till köp av deckare som utspelar sig i Oxford
Men vi kröp längre in i environgerna
Jag har ju som 20-åring med nöje, på svenska, läst Dorothy Sayers deckare med Lord Peter Wimsey som ”sleuth”. Nu annonserades att alla just har kommit i ny pocketupplaga. Jag mindes att en utspelar sig i Oxford – hette på svenska ”Kamratfesten”.
På engelska heter den GAUDY NIGHT.
Det blev mitt inköp!
Jag har lagt annat läsande åt sidan och läser den  nu för fullt. Efter 152/557 ss konstaterar jag förnöjt att skildringen av studentlivet i college 1935 (då boken först gavs ut)  är nästan identiskt med den tillvaro som enligt introduktionen vi fick dag 3, väntar Kristina!

Fågelskådning UTAN fåglar

Vi har ju varit med om Örnrunda utan örnar!

Det blåste rejält så de flesta fåglarna hade flytt fältet, eller snarare Skälderviken.
MEN
Vi har ju så trevligt på våra möten.

 vilket visas på denna bild som är hämtad från Erics fotoblogg

Lena Nordahl övergick till att plocka blommor, bl.a. rölleka vilket fick mig att berätta om mitt förflutna som brännvinskryddare. Boken ovan införskaffades till hushållet 1972. När jag nu läser förordet är det så ljufligt skrivet att jag förmedlar det in extenso:
År 1920 satt en halländsk bonde, född på 1830-talet, och berättade för mig hur han brukade krydda brännvin förr i världen. Det gav mig en tankeställare, och jag började fråga ut gammalt folk inte allenast hur man levde, vad man åt, utan även hur man kryddade sitt brännvin. Snart började jag experimentera för att få en personlig uppfattning om resultatet av kryddningen. Till sist sände Nordiska Museet och Lunds Universitets folkminnesarkiv på mitt förslag ut  frågelistor om hur man kryddade brännvin förr, och sen fick jag del av materialet. Så läsaren förstår att det ligger mycket gammal lärdom – inte min, men andras – bakom denna bok, mycken örtakunskap, läkekunnighet och trolldom. De gamles hälsodrycker och kärleks- och trolldomsdrycker skola uppenbaras för den vetgirige läsaren.
Under årens lopp ha många vänner från Sverige, från grannländerna och från fjärran länder i världen suttit bänkade vid mitt bord uppe på den gamla borgen och prövat resultatet av mina mödosamt hopsamlade recept. Smak och färg och doft ha stannat i minnet, och det har hänt att jag åratal efteråt fått brev från allvarlige lärde män, som bett mig skriva en bok om hur man ska krydda brännvin. När jag nu gör det, vill jag hoppas att läsaren ska studera ämnet ordentligt, så han får samma nöje av denna vetenskap som mina vänner och jag haft. Han kommer att få gott och hälsosamt brännvin, förnämligt doftande brännvin och sällsamt vackert brännvin.  Körvelns blad, johannesörtens blomma, enens bär – allt ger smak, doft och färg. 
Och så lär man sig snart  att brännvinet blir ofantligt mycket bättre om det lagras i många år. Det ska man också göra. 
Det är nyttigt för karaktären.
Tack till —
Varbergs slott i oktober 1947

Födelsedagsbarn 21

Årgång-92 bland barnbarnen har alla tagit klivet ut i stora världen!
Som omnämndes i denna blogg
har årets abiturient begivit sig på språkresa till La bella Italia.
Vi får via webben dagliga uppdateringar om hennes upplevelser:

 Ovan från ett besök i Sienas katedral

Ur Wikipeda:
Mest iögonfallande är stadens katedral, belägen på stadens högsta höjd, som trots bristande enhet till följd av den långa byggnadstiden och de olika konstnärer som arbetade på den, är ett av den italienska gotikens mästerverk. Den påbörjades 1229 och nalkades sin fullbordan 1259; 1264 tillkom kupolen, och omkring 1317 utbyggdes koret mot öst över dopkyrkan San Giovanni, som bildar ett slags krypta. En ombyggnad som påbörjades 1322, till vilken den nuvarande kyrkan skulle utgöra tvärskepp, övergavs efter pesten 1348, och den ursprungliga byggnaden fullbordades, västra fasaden 1380 

Nedan om hennes nya intresse för italienska kokböcker.

Vi önskar henne en bra födelsedag och hälsar henne välkommen hem i december sprängfylld av

La bella lingua!