månadsarkiv: januari 2011

Födelsedagsbarn 2:2011

Publicerat av
Svara

Nu när Födelsedagsbarn 2 börjar klättra i åldersstegen, har jag med viss tillfredsställelse noterat att, på grund av att hon är född år 2000, det inte är någon större matematisk bedrift att räkna ut hur gammal hon är!

 Hennes senaste vurm är Sherlock Holmes. Hon är ju en ivrig läsare och har satt igång med genomgången av Conan Doyles alster. Lyckligt nog kunde jag vid besöket i december medföra den Sherlock Holmeshatt Farfar en gång införskaffat. Nu lär ju snart också BBC:s senaste, rosade TV-serie om idolen sändas i Sverige.
Under tiden rekommenderar jag stärkande vintermotion.
För att möjliggöra lång utomhusvistelse har jag, inspirerad av stickplaggen till salu på Höganäs museum stickat muddar att komplettera tidigare översända vantar!

 
Dessa stickade muddar betingade ett pris öveskridande med råge 100-lappen!
Jag gick hem och tog fram mina restgarner:
Et voilá:
Moa tillönskas en GLAD Födelsedag!

Omslag

Publicerat av
2
NU
har det skett!
Efter att den sjunde januari konstaterat att isen fortfarande håller på att lägga sig vaknade jag den åttonde till regn.
PÅ
eftermiddagen hörde jag mistluren gå ute på sundet
SÅ
Jag begav mig på en rekognosceringstur
smälter ALLT. Jag var tvungen att gå in och ta på mig mina orienteringsspikskor och gåstavar
för att inte dratta omkull!
De lovar upp till 7° varmt inatt…

7/1
MEN

8/1 15.22
De har lovat 20 min ytterligare dagsljus – men kvaliteten är USEL
Det kanske är väl för fåglarna att det töar så de får litet mat och därmed krafter att överleva vintern….

Infrysta och insnöad

Publicerat av
Svara

Trettondagsafton när jag gick min sedvanliga isläggningsinspektionspromenad, noterade jag, att nu är det fruset långt ut i golfbaneviken, endast små råkar där Svanebäcken rinner ut är öppna för svanorna. Jag har, nu när vindet friskat i, lärt mig att gå medvind längs med stranden, och sedan, i motvind gå tillbaka längre in  bland bebyggelsen.

På hemväg hörde jag en rusande motor:

Det var postbilen som hade kört fast i en driva framför en brevlåda. Han hade hamnat i en grop, som gasandet bara gjort större med isblock framför och bakom. Jag frågade om han inte hade en snöskyffel med sig?

Nähä!

Jag försökte med händerna minska snön, och skjuta på bakifrån och framifrån utan större resultat.

Efter ett tag kom en granne
MED SNÖSKYFFEL
ut ur huset intill, och det löste sig snabbt.
Det visade sig att det var en handikappad dam som bodde i huset, därav den dåliga snörjöjningen.
Postmannen tackade för hjälpen!
Jag tittar varje dag på SMHI:s 10-dygnsprognos för Viken. Där har de sedan flera veckor tillbaka på den 7-10de  dagen lovat +-grader

MEN
När vi väl kommer till den aktuella dagen är det alltjämt MINUS:
Så t.ex. vaknade jag i går morse och upptäckte att nu var jag insnöad på riktigt, och termometern visade på -4°. Jag konstaterade med viss tillfredsställelse att det var TRETTONDAGEN, så det var OK att det inte hade varit möjligt att leverera någon tidning….

Födelsedagsbarn 1: 2011

Publicerat av
1

Ifjor inledde jag med:

När jag i fjor presenterade vår sjuttonåring benämnde jag henne  
en målmedveten studiosus!
OCH NU

när hon fyller NITTON år kan vi meddela:

ATT

Det har inte bara har  renderat henne en lysande studentexamen med toppbetyg,
 UTAN ÄVEN
Hon har erövrat en plats som medicine studerande vid Pembroke College,  Oxford!

Hon tillönskas fortsatt välgång och framgång med studierna
MEN ÄVEN

Lots of fun!

Das Lesen: Axel Munthe

Publicerat av
2

Den 20 december skrev jag:

Efter det började jag läsa En osalig ande, Bengt Jangfeldts biografi över Axel Munthe. När jag så läst tre kapitel om hans liv fram till han 19-årig åker till Paris upptäcker jag att jag nog måste läsa om Boken om San Michele först….

Sedan har jag under hela julhelgen läst och läst. Varje kväll efter vederbörligt julfirande, isläggningsstudium och ev TV-tittande har jag läst några kapitel  parallellt i de båda böckerna.
Boken om om San Michele läste jag första gången som 17-åring inför vår resa till Italien 1953, en resa som ochså innehöll ett besök på Capri och då främst Anacapri och San Michele

Denna bild är till visshet gränsande sannolikhet tagen just på San Michele…i slutet av juli 1953
Vi hade ingen kamera med – den här bilden blev mig tillsänd av en engelsk ung man vi träffade.
Bengt Jangfeldt har skridit mycket omsorgsfullt till verket. Han har av Munthes familj fått tillgång till personlig korrespondens, som han ner till minsta ”tvättnota” studerat och sammanställt för att detaljerat beskriva AM:s väg från att den 31 oktober 1857 blivit född i Vimmerby till att den 11 februari 1949 dö på Stochholms slott.
Axel Munthe värjde sig hela livet mot att bli avbildad så det finns få bilddokument från hans  92-åriga innehållsrika liv.

För att förmedla berättelsen om Axel Munthes person och långa, märkliga liv krävs mer än ett blogginlägg. Bengt J. behövde 672 finstilta, tättsatta pocketbokssidor för sin redogörelse.
Det är först 1930, när Munthe är 73 år som ”Boken om San Michele” kommer ut på svenska (utgavs först i en engelsk version 1929). 

Det blev den bok av en svensk författare som funnit den största spridningen under 1900-talet!
Han dör 1949, testamenterar egendomen San Michele till Svenska staten och förordnar att den skall förvaltas av Svenska institutet i Rom. Den 16 juni 1950 grundades den statliga Stiftelsen San Michele, med syfte att gynna de kulturella förbindelserna mellan Sverige ich Italien.

Villan San Michel rymde redan från början två verksamheter – den fungerade både som gästhem för stipendiater och som museum. Stipendiaternas bodde i foresterian och, från mitten av 1950-talet i nyuppförda lägenheter på vinberget därbakom.

Föga anade jag att när jag var där 1953 det knappt hade börjat!
När Axel Munthe, 19-årig, avreste för studier i Frankrike var det på grund av att han börjat hosta blod=insjuknat i tuberkulos och ordinerades att vistas på sydliga breddgrader.
 Jag inskjuter här ett påpekande för sena tiders barn: Tuberkulos är en sjukdom som följt människan sedan urminnes tider – påträffats hos egyptiska mumier och behandlats av Hippokrates. Det är först på 1900- talet som kunskaperna om sjukdomen genom RÖNTGEN, BCG-vacination och antibiotika lett till att det bland en befolkning som Sveriges inte längre är ett folkhälsoproblem. Då, 1876, då Munthje befaras ha insjuknat, var sannolikheten för snar död  erfarenhetsmässigt 50%. Detta i kombination med hans personliga läggning kan ju förklara mycket av hans livsval.

Han återvände först 67 år senare!
Undantagandes korta ferievistelser i Sverige
 
Jag tillgriper artikeln i Nordisk Familjebok för att göra en kort sammanfattning inför följande utläggningar:

Nordisk Familjebok

Publicerat av
Svara
 De är fortfarande i min ägo, tummade och slitna

I min barndom fanns ju inte internet. Först efter andra världskriget 1946 började barnbibliotek dyka upp – på vuxenbibliotek var barn inte välkomna annat än i målsmans sällskap. Radioprogram för barn inskränkte sig till Barnens brevlåda.

MEN
I mitt föräldrahem fanns Nordisk Familjebok, ett uppslagsverk från A till Öändan  i 20 band, med tre Supplement, inalles 23 (tredje upplagan).  Band 1 A till Arcimboldus har utgivningsår 1923 – det sista  SUPPLEMENT Luleå stift – Övralid utgivningsår 1937.
Vi trettiotalister fick ju en välmenande, censurerad, troskyldig uppfostran. Efter en del ”klavertramp”, lärde man sig vad som var comme il faut att fråga om…. Jag var  ett fogligt barn som inte insisterade

MEN
gick för den skull inte ”på” den något tillrättalagda verklighetsförmedlingen…
 
DÄRFÖR
blev det en stor ”upptäckt”: Alla dessa band med världens vetande uppdaterat till 1937.
Det gäller emellertid, liksom med internet, att bevara sin skepsis. Medan artikeln om Albert Einstein från 1927 verkar någorlunda ”modern”:
SÅ
 är ju artikeln i Band 9 Gullberg-Hopliter från 1928  om Adolf Hitler föga tillförlitlig.
=
H:s inflytande har sedan dess varit obetydligt…

Tour de Ski

Publicerat av
Svara
Första vardagen 2011 ägnade jag åt vintersport:
Först åkte herrarna  dubbelstart. Marcus Hellner var på bettet, men hade otur och vurpade vilket fick honom att tappa 22 sekunder och bonuspoäng. Visserligen kom han igen men nådde inte ända fram.
Sedan gick jag ner och kollade min isvall och ev elefantfötter.

Det sker ju förändringa varje dag. Isvallen håller på att gröpas ur, elefantfötterna vid den norra bryggan är fortfarande inhöljda,

men vid den södra har de tittat fram. Det är många jullovslediga familjer som är nere och tittar på scenerierna.

Här har man lyckts lösgöra en stor isskiva!
Vid hemkomsten var det dags för DAMERNAS

HEJA SVERIGE! 

Ishavsupplevelse!

Publicerat av
Svara
På årets första skälvande dag skrev jag:
JUST NU

är det emellertid isläggningen i Öresund som tilldrar sig mest intresse:
20101230
Jag fattade ett beslut att följa utvecklingen dag för dag:
Nyårsafton 20101231
När jag så gick ner efter Nyårskonserten från Wien stod jag inför en rejäl överraskning:
Redan på avstånd undrade jag vad som hade hänt?
Elefantfötterna var överhuvudtaget ej synliga. En massiv vall av is och snö skilde oss från havet!
Det blåste västlig kuling under nyårsnatten

 Så här på Nyårsdagens eftermiddag var det många som i det härliga vädret hade sökt sig ner till stranden. Alla förundrade sig. Så även jag, som började prata med en intillstående man. Jag förstod på hans blick att han ej förstod svenska.

Det visade sig att han talade engelska. Han arbetar med IT för Eriksson, och bor nu i Viken från tidigare Kanada. Han var ursprungligen från Rumänien. Han frågade mig – efter att jag berättat om mitt projekt och 75-åriga förhållande till Öresund – om jag varit med om något liknande.

DÅ
mindes jag:
Troligen 1941/42, Stalingradvintern, hade min pappa Calle med 8 mm- film återgett vad han där kallade Isberg i Öresund, och där jag, 6-årig, klättrar omkring på liknande ishögar nere vid Norra kallbadhuset. Så jag har varit MED om det – men MINNS det ju personligen ej.

Följ den spännande fortsättningen!

Avgörande

Publicerat av
Svara
NU
är inte bara 2010 slut, snart är julen slut och detta är sista avgörandet i projektet MÅNADSstenen:
Storskogens tomtesten blev dock ej vinnaren 
UTAN
Sten nr 1
var ÖVERLÄGSEN, fick sex av elva avgivna röster.

Så småningom skall vi ju också kora ÅRETs sten.
JUST NU
är det emellertid isläggningen i Öresund som tilldrar sig mest intresse:

Läs den spännande fortsättningen!