Vid närmare inspektion har vi kommit på att det är en helt NY flotte som utlagts.
Det ser lockande ut…
…hade man varit litet yngre.
och det fanns det ju de som var (eller?)Här kommer nu den fjärde och sista delen av berättelsen om Huldts Sportaffär (1924-1960).
Läs först här
Så sakteliga började ekonomin bli bättre – särskilt minns jag H55 som en vändpunkt.
Min far blev sjuk i cancer 1956 och dog 1960. Den sista tiden var det mest min mor som stod för verksamheten.
Där stod hon nu som 56-årig änka utan försörjning eller pension.
Svärsonen till ”PLASTEN” (som hade en affär strax intill på Södergatan), optiker Ingemar Holst ville ha hyreskontraktet, för att starta Holst optik.
Det ville grannen i söder Herrekiperingen Wahlbergs Eftr (?) också. Han hade tydligen förberett övertagande genom att träffa någon form av överenskommelse med fastighetsägarna, så de underkände mamma Evas rätt att få en överlåtelsesumma för hyreskontraktet.
På nytt ryckte Gustaf Krantz in till vår hjälp. Med hjälp av hans affärsjurist gjordes någon form av avtal. Detta bestreds av husägaren, varför det blev en civilprocess. Jag minns hur vi var nere i HOVrätten i Malmö.
Det var spännande värre. ”Rena Perry Mason” beskrev mamma det efteråt.
TV-serien, där Raymond Burr spelade Mason mellan åren 1957 – 1966
Jag tror att avtalet innebar, inte att mamma överlät hyreskontraktet, utan att Ingemar H. gick in som delägare. Mamma avvecklade sportaffären men behöll racketsträngningen, som hon ju hade varit tvungen att lära sig när pappa blev sjuk.
Dessutom blev hon ju ett utmärkt biträde när det gällde att sälja bågar till glasögonen!
Mamma arbetade sedan till 1972 i Glasögoncentrum
Reklamputsduk för glasögonMan ser här att Glasögoncentrum har samma telefonnummer som Huldts sportaffär redan 1924! (med tillägg av först 1 för att det skulle bli femsiffrigt, sedan ytterligare en 1:a till 6) för att det skulle bli sexsiffrigt.)
Ingemar Holst använder mamma Eva Huldt som fotomodell sannolikt någon gång på 1960-talet.
Vistelsen i Mälardalen gick i häggens tecken. Alla träddungar prunkade vita och ljusgröna – det vita var hägg och slån, det ljusgröna nyutslagen ek.
När vi så återsåg vårt kära Öresund ( Thalassa, thalassa*), noterade vi att de redan lagt ut flotten på badplatsen!
OCH
att triften blommade – liksom all annan blomsterfägring är den i år tidig.
British scholar Timothy Mitford believes he has found the spot from which a Greek army first sighted the Black Sea during its flight from the forces of the Persian king Artaxerxes II in 401 B.C. Earlier that year Artaxerxes had defeated his brother Cyrus at Cunaxa on the Euphrates, crushing the latter’s bid for the throne. Among Cyrus’ forces was a contingent of Greek mercenaries known as the Ten Thousand, led by the Athenian general and historian Xenophon, who recounts the event in his Anabasis. After the battle Xenophon led his troops through the Tigris and upper Euphrates valleys, then across the mountains toward Trapezus (now Trabzon) on the Black Sea coast, fighting their way through various hostile lands.
When they finally saw the sea, from the summit of a mountain about 30 miles inland which Xenophon calls Theches, a great cry went up, ”Thalassa! Thalassa!”--”The sea! The sea!”
In their joy the Greeks built a great stone cairn. Mitford has identified Xenophon’s Theches as Deveboynu Tepe, 30 miles south of Trabzon. From the mountaintop Mitford found ”no fleeting glimpse between mountains, no view snatched from a precipitous track, but a stupendous vantage point where perhaps 400 men could stand and gaze down on the distant sea.” Set back from the rim of the mountain spur was the circular base of a huge stone cairn, 40 feet in diameter.
Efter lunchen var vi inviterade på ”Mingel” hos värdparet Jon och Annika.
Under förflyttningen till deras bostad hade vi betydligt bättre väder.
Det fanns många minnen och nyare upplevelser att dryfta. Gruppen beslöt – God willing – att träffas just i Västerås även nästa år.
Vi tackar Jon och Annika för ett – för att citera moster Ebba – förtjusande möte.
Under livligt samspråk fotvandrade vi genom stadsparken ner till hamnen. De utlovade regnskurarna materialiserades varför medbringade paraplyer kom väl till pass.
På vägen fascinerades jag av denna skulptur av
Vi har tidigare letat i olika trädbestånd intill E22 utan framgång, och så växer de här i parken mitt framför näsan….Under Jons kompetent ledning steg vi så in i domkyrkan. Den är helgad till Jungfru Maria och Johannes Döparen.
Jag fick lära mig att ordet Kyrka ursprungligen härstammar från grekiskans kyriakon= som tillhör Herren
Stureskåpet på högaltaret skänktes 1516 av riksföreståndaren Sten Sture d. y. och hans hustru Kristina Gyllenstierna. Det är tillverkat i Antwerpen. Tillsammans med scener ur bibeln och diverse helgonbilder finns även Sten Sture själv och hans hustru Kristina avbildade. Intill den förre står skrivet:Västerås domkyrka är en av tre kyrkor i Sverige som innehar maximala tre stjärnor i Guide Michelin. Det innebär att katedralen är värd en egen resa enligt guiden.
Katedralen har sina tre stjärnor i Guide Michelin green edition beroende på:
• olika byggnadsepoker framträder så tydligt i kyrkan
• sex altarskåp från sent 1400-tal och tidigt 1500-tal, samtliga i ovanligt gott skick
• Erik IVXs grav i marmor tillsammans med regalierna
• Riksdrotsen Magnus Brahes grav i alabaster och marmor
• triumfkrucifixet i trä från 1300-talet
Det är tack vare Gustav III som Erik den XIV numera har en så ståtlig kista!
den gamle anländer till samlingsplatsen utanför Västerås Domkyrka
Här följer nu en redogörelse för vår resa till Mälardalen. Den primära uppgiften var ett möte med gamla studentkamrater på Karlskoga kommunala gymnasium. Detta tilldrog sig i Västerås tisdagen den 12 maj.
I Samlingen
Under överinseende av Johannes Rudbeckius berättade vår guide Jon Lindgren – tillika värd för studentmötet – om Världens vackraste plats (åtminstone om man skall tro Lars Gustasson)
Samma stora berättelse återger Milles utanför Västerås domkyrka. Fast där sprutar det inget vatten. På en rejäl sockel framför domkyrkans 1400-talsfasad står biskop Johannes Rudbeckius stadigt med sin putande mage och sina grova kragstövlar. Var och en kan se att det var en kyrkoledare som inte drog sig för att tala konungen och hans män tillrätta
——
Det här var en tidsåldern då många trodde att det var möjligt att förädla människan.
Milles framställer den ideala människan som en kraftfull kropp med inspiration, eller uppmjukning vilket passar bättre när det gäller Folke Filbyter. Man brukar tala om den idealistiska människosynen. Det är här som änglarna får betydelse. Änglarna är inspirationens budbärare. Det ser man utanför Västerås domkyrka. Där står biskop Rudbeckius och läser Skriften när han plötsligt blir avbruten av en ängel som har landat på hans högeraxel.
Johannes Rudbeckius grundade Sveriges första gymnasium, Rudbeckianska Gymnasiet i Västerås (grundat 1623) och Sveriges första flickskola grundat 1632.
Följ den spännande fortsättningen!Två dagar om året har vi TVÅ födelsedagsbarn.
Att tvillingarna i Hjärup fyller år samma dag är ju inte så märkligt
Görans tillblivelse förlorar sig i historiens dunkel. Här är han på en sällsynt bild från barndomens Äng tillsammans med sina tre bröder Evert – Stig och Karl-Erik.
Numera är hans käraste sysselsättning att umgås med yngsta barnbarnet ELLEN.
När det gäller vårt andra födelsedagsbarn denna dag är hon efter höstens stora begivenhet kanske inte så upphetsad av denna högtidsdag….
Vi önskar henne och maken fortsatt tomtebolycka av hela vårt hjärtaMany Happy Returns of the DAY
Rhododendron 5 dagar senare….
Slumpen vill att jag vid denna tid konfrontreras med begreppet palimpsest
Jag har sedan ett antal år en daglig prenumeration på Dr Goodword – Dagens ord är – ja, just –
• palimpsest •
Pronunciation: pæ-lim(p)-sest
Part of Speech: Noun
Meaning: 1. A document written on a sheet or paper or parchment that has been used before, the earlier writing either scraped off though perhaps still partially visible. 2. Anything with more than one layer or aspect beneath its surface, anything multilayered.
Notes: The British and Americans cannot agree on the pronunciation of this word. In Britain it is pronounced [pah-lim(p)-sest] while the Yanks pronounce it [pæ-lim(p)-sest]. It is difficult to hear the [p] because it is so similar to the [m]—pronounce them yourselves and notice how both are bilabial, involving both lips. The adjective is palimpsestic [pæ-lim(p)-ses-tik].
In Play: Today’s good word effortlessly settles into the description of any work of art: ”The Little Prince is much more than a children’s story; it is a palimpsest of the author’s affairs, stormy marriage, and perhaps even a covert suicide note.” Places or people whose history shows through a modern façade beg for it: ”New York is a palimpsest of all the cultures that passed through Ellis Island in by-gone years.”
Word History: Today’s good word goes back through Latin palimpsestus to Greek palimpsestos ”scraped again”. This compound contains palin ”again” + psen ”to rub or scrape.” Greek palin derives from Proto-Indo-European *kwel-/kwol ”turn”, the same root underlying Latin collum ”neck” and English ”collar”. Psen is akin to Sanskrit psati ”eat” and Russian pisat’ ”write”, both specialized types of scraping. (It doesn’t take much effort to scrape together an expression of our gratitude to our distinguished friend, Lyn Laboriel, for alerting us to the beauty and depth of today’s Good Word.)
När jag berättade om mina första stapplande steg som orienterare utlovade jag en
spännande fortsättning
Ja, för oss har det ju varit en ständigt spännande fortsättning nu mest med veteranerna.
Sid 1 presenterades 24/7 -08
Orientering är självvald väg i okänd mark,
Orientering bjuder dådfylld kamp mot goda kamrater,
ensam strid mot markernas hinder,
vilsam växlan mot vardagens ävlan.
Orientering skapar ett gladlynt och frimodigt släkte,
en härdad stam med längtan till äventyr och dust,
kärlek till naturen – källan för livslust och levnadskraft.
Själv har jag alltid varit betydligt bättre på tankens skärpa än den kroppsliga mödan – trots all träning är framfarten åter alltmer stapplande –
Men vad gör väl det!
När man får utlopp för sin kärlek till naturen – källan för livslust och levnadskraft.
Ernst Killander (1882-1958 tog) initiativet till införandet av orientering som civil idrott. 1919 arrangerade han inom Stockholms idrottsförbund en orienteringstävling i Nacka över 12 kilometer med 220 deltagare. 1927 var han med och grundade Skogskarlarnas klubb, en ordensliknande stödförening för orienteringssporten. Från starten 1938 var han ständig styrelseledamot i Svenska Orienteringsförbundet.
