I söndags var vi inbjudna till det första av de

LEVANDE MÖTEN

med samtal om

Tro och Vetenskap

 som

Stina Hagman och Helena Morath

har  tagit initiativ till

Vi var en ansenlig skara som förväntansfullt hade infunnit oss.

De samtalande var ju inte vilka som helst:

I norra ringhörnan  Antje Jackelén biskop i Lund,

I den södra Peter Sylwan, vetenskapsjournalist.

Det bästa var nog den inledande psalmen, 

som tydligen kommer att sjungas före varje samtal:

Så kom du då till sist, du var en främling,
en mytgestalt som jag hört talas om.
Så många hade målat dina bilder
men det var bortom bilderna du kom.
Vi trodde du var användbar, till salu,
vi skrev ditt namn på våra stridsbanér.
Vi byggde katedraler högt mot himlen
men du gick hela tiden längre ner.

Du är ett barn som ligger på ett jordgolv,
du fryser om vi inte griper in.
Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan går.

Du är den sång om livet som jag glömde
den sanning jag förrådde dag för dag.
Jag svek mig själv; den spegel som jag gömde
bär dina bråddjup, dina anletsdrag.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar, och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast
som sjunger timmen innan gryningen.

Psalmen skrevs 1999, texten  av Ylva Eggehorn  och musiken av Benny Andersson

Som en kuriositet kan nämnas att

Peter Sylwan  förekommer i denna bloggs FÖRSTA inslag:

Det var i januari 2006, den gamle läste i HD

att Peter Sylwan skulle hålla föredrag om sin nya bok TILLIT i Båstad.

Vi var väldigt inställda på att åka, men det blev dåligt väglag, så vi

bestämde oss för att KÖPA boken i stället

OCH

Det är det beslutet som finns med i bloggtexten

som EGENTLIGEN inte

var avsett som en sådan.

Det var DDM som plötsligt utrustade mig med en blogg

och tog en sk ”Vikenbulletin” och gjorde till en bloggtext:

OCH PÅ DEN VÄGEN ÄR DET

som det står i idrottsreferaten

Jag var litet undrande  hur det skulle te sig…

MEN

det blev verkligen ett stimulerande samtal

om

SKAPELSEN och VARAT