Kategoriarkiv: Vår historia
Vår saga:3
Nu äntligen, när det värsta trädgårdsarbetet för året är avklarat, liksom Istanbulresan, blir det tid att fortsätta berättelsen om hur de tu blevo ett. Bilden ovan är från Dessau 1954, vilket står att läsa i ett av de 48 blogginlägg som den gamle hann producera…
UPPDATERING
Simmaren Per får ny amanuens september 1954. Det är en kvinna. Han bjuder upp henne på Hälsningsgillet 4 oktober.
Vår saga:2
Den fjärde oktober är ”vår dag”.
Jag har ju berättat om vårt första möte september 1954.
Nästa steg i vår kärlekssaga togs den 4 oktober samma år.
Att sedan den fjärde oktober blev utnämnd till Kanelbullens dag tyckte vi bara var i sin ordning.
111
Min pappa Calle fyllde år den 23 september. Han skulle idag ha blivit 111 år.
Jag har ju tidigare berättat om hans intresse för konst.
Kunglig Danskvasen på bilden med måsen fick Per och jag i förlovningspresent 1955.
Lärdomens Lund
Denna bok, publicerad 1985, har väl sedan dess, i 25 år, funnits i vår ägo, och placerats bland böcker som jag skall läsa när jag får tid!
Sedan hände det sig att Födelsedagsbarn 6 när han gick sista året på gymnasiet, började uttala alltmera intresse för en studietid i LUND så jag tog fram den : en lämplig födelsedagspresent!
Jag tänkte:”Det är nog bäst att jag läser den själv först!”
OCH
Den 12 juli d.å. når mig från den stolte fadren denna
den 4 oktober 1799.”
Erik, överst på Akademiska föreningens trappa 2007.
”Det nybyggda tegelhuset blev centralpunkten för nya decenniers, för ett helt århundrades studentliv. Nu startades på allvar lördagssoaréerna med sång och föredrag, tidiga föregångare till nutidens studentaftnar. I stora salen spelades studentfarser liksom andra sceniska framställningar. Samma sal blev lokalen för de festarrangemang som avlöste vardagarnas studiemöda – vi närmar oss den epok som Strindberg kallade jubelfesternas tidevarv. Inom Akademiska föreningens ram återupptogs den nordiska fest för fädrens minne med tungt fornnordiskt ceremoniel, som första gången firats 1845. År 1853 infördes på förslag av Gustaf Ljunggren en fest till Karl XII:s minne med tal, sång och fackeltåg. Tre år senare firades för första gången Tegnérfest den 4 oktober, på dagen för Tegnérs inskrivning vid akademin, med sång vid statyn och ett leve för hans minne. Till festen knöts – som tidigare nämnts – från 1868 ett hälsningsgille för de nyinskrivna studenterna med sång och tal. Redan på det första hälsningsgillet sjöngs den av Fredrik Andersson författade novischvisan, välkänd för många generationer av Lundastudenter.”
Novischvisan:
Melodi: Fredmans sång nr 27 (”Ur vägen för gamle Schmidtens bår)
:/: Novitier, novitier! I dag är dagen glad! :/:
Jag hälsar er alla, kamrater och bröder,
som kommit från öster, från norr och från söder
:/: och väster, och väster, välkomna i vårt lag! :/:
:/: På många, på många slags banor vandren I. :/:
I skolen bli präster, magistrar, jurister,
ocgh läkare, bergsmän – men kameralister
:/: det kunnen, det kunnen I nu ej längre bli. :/:
:/. Till Kuggis, till Kuggis, ett fast förskräckligt hus, :/:
I bören så flinkt på lektionerna löpa
ty I ären talgen, varav man skall stöpa
:/: med tiden, med tiden de klara lärdomsljus. :/:
:/: Men aldrig, men aldrig lektioner – hören I – :/:
och inga kompendier nånsin Er säga,
hurledes man skall rationellt gå till väga
:/: för att man, för att man en god student skall bli. :/:
:/: Den läran, den läran, som ganska viktig är, :/:
hur sången och glädjen och skämtet och gamman
med visdomen trivas förträffligt tillsamman,
:/: den kunnen, den kunnen I endast hämta här. :/:
:/: Här glömmas, här glömmas förtreter och besvär. :/:
När dagen igenom man ärligt har pluggat,
och visdomens frön noga skalat och tuggat,
:/: och svalt dem, och svalt dem, man sköljer ner dem här. :/:
:/: Välkomna, välkomna, novitier än en gång. :/:
På Kuggis stå visdomens skatter att vinna,
men här bland kamraterna skolen I finna
:/: studentliv, studentliv med allvar, skämt och sång. :/:
Text: Fredrik Andersson. Sjöngs första gången vid det allra första Hälsningsgillet på AF 1868. Kuggis = öknamn på Nya Akademin, den byggnad där man tidigare avlade inträdesprov till universitetet.
Utveckling
Från vevgrammofon till Youtube!
Jag har ju i länken ovan berättat om mina föräldrars första möte.
Vevgrammofonen ifråga fanns under 40-talet hos min mormor på torpet.
När min mormor dog 1976 tog jag hem den – den finns nu här i Viken på vinden, med tillhörande skivor!
Redan 1957 hade den gamle och jag skaffat oss en kombinerad radio och skivspelare – Det blev 45-varv och sedan LP- skivor.
På 70-talet kunde vi kosta på oss en Hi-Fi anläggning med högtalare och en kvalitetsskivspelare.
När CD-skivorna på 80-talet tog över, kunde man hitta kg-vis med gamla fina LP- skivor med klassisk musik på diverse loppmarknader –
något som den gamle och jag utnyttjade.
NU
har jag (förhoppningsvis!?)
lärt mig att lägga ut en musikvideo DIREKT:
Jag börjar med en visa som i Hälsingborg på fyrtiotalet sjöngs mer än Taube och Bellman!
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden.
Utflykt till Kullaberg
När jag såg den här klippavsatsen mindes jag…
1956 på våren tror jag visst att det var…
Vi företog en vårutflykt från Lund tillsammans med paret Håkan Westesson och Marianne Hellberg. De hade fått låna en bil och Kullaberg var det mest exotiska resmålet som stod till buds.
Slottsweekend
Redan för ett år sedan blev vi bjudna till 125-årskalas på Haga slott utanför Enköping.
När dagen, den 3 juli, randades hade vi ett strålande högsommarväder.
Karl och Ingrid,
står i mitten, tredje raden nerifrån
Av de inbjudna hade 95 personer i åldrarna från 10 månader till 75 år mött upp.
Vi satt till bords i 1600-talsgemaken och åt en överdådig middag.
På grund av alla spirituella tal:
och en myckenhet sång och musik bröt vi inte taffeln förrän efter drygt fem timmar!
Följ den spännande fortsättningen!
Ett år
(Dödsbudet publicerades på bloggen först när alla närstående var underrättade)
MEN
Jag känner numera det inte som om han har LÄMNAT mig.
Vi är tillsammans dagligen i andanom.
(Klicka gärna på etiketten Sorgearbete för mer info)
Jag googlade på detta uttryck, som är ett av mina favoriter och hittade den här engelska översättningen:
In one’s mind’s eye
Appropriate!
Det var en gång en musiker
För ett år sedan gladde jag mig åt att efter detta fynd få sitta i sommarkvällen och stilla njuta av av Sven Olof Sandbergs repertoar exekverad av den gamle
JUST den sången var den första den gamle sjöng för mig – och då jag samtidigt insåg vilken underbar sångröst han hade. Vi hade redan blivit ett par – och jag undertecknat en skriftlig försäkran –
när han plötsligt en dag stämmer upp den – jag tror vi var på väg till dans på Akademiska föreningen:
—
I åtta timmar spela han om livets väl och ve
men se´n, ja se´n
han tog fiolen gick och sa´:
Förlåt jag går, jag har ett litet rendezvous.
—
Den finns inte inspelad på svenska på YouTube så ni får hålla till godo med den tyska, (ursprungliga) versionen
Jag vänder blad och hittar även texten till Tangokavaljeren – ytterligare en av den gamles, (liksom SOS´s) glansnummer!
Den finns bara i en inspelning med Björn Ulveus – som sjunger den alldeles för raskt!