Kategoriarkiv: Vår historia

Delphi

Publicerat av
2

Jag ska få besök vecka 8. De två yngsta barnbarnen med vidhängande fader. Yngsten Sigge, är ju en brinnande antikälskare och -expert.När jag nu börjar förbereda besöket hittar jag ovanstående  katalog som köptes i samband med vårt besök i Delfi 1981, tidigare framlagd för att överräckas som present.

Här är ett montage av två foton där vi fotograferat varandra vid resterna av Apollotemplet som ligger en bra bit upp i backen.
Liksom på bilder från våra resor på 60-talet till Barcelona, Paris, Rom, Neapel  och Florens är det påfallande hur litet andra besökare det fanns…
I museet är ”Körsvennen” den främst klenoden!
Nu får jag läsa på om oraklet så jag verkar initierad inför mina besökare…

Memorable moment

Publicerat av
Svara
För den oinvigde skulle det här  kunna vara vilken vårutflykt som helst….
MEN
För mig representerar dessa bilder en av mitt livs lyckligaste stunder.
Det var första helgen sedan vi flyttade in i vårt  hus i Viken  som vi hade möjlighet att åka på  
 söndagsutflykt till Kullaberg allihopa tillsammans!
Vid den här tiden (1972-3?) arbetade vi som underläkare och det var sällan vi samtidigt var jourfria en helg när det var utflyktsväder.
Vi började orientera 1976 för IS Kullen – sedan dess har där tillbringats åtskilliga 100 timma!
Men detta är nog enda gången jag sovit middag därstädes…

Vår saga 8: Paris

Publicerat av
2

Under våren 2011 var jag ju flitig  med att berätta Vår saga. Avsnitt 7 publicerades 26 augusti och utfäste:

Jag lovade att berätta varför Charles Aznavour är en så viktig person i mitt liv.
Dessförinnan måste dock perioden februari-maj 1955 redovisas!
 MEN
Sedan blev jag ju inviterad att följa med till Oxford – och så gick hösten i ett enda schwisch!
Först nu när jag fick anledning länka till avsnitt 7 mindes jag
OCH
upptäcker att jag nästan har ett färdigt inlägg som utkast:

Under vårterminen 1955 hade vi successivt blivit alltmera förvissade om att vårt öde var gemensamt.
Den gamle hade vid åtskilliga helgbesök i Helsingborg lärt känna mina föräldrar (och vice versa)

MEN
Hans familj bodde ju i Frankrike, närmare bestämt i Tarbes.
SÅ
Det bestämdes att vi skulle åka ner till dem och förlova oss när vårterminen var över.

Pers far, född 1909 i Karlskoga, arbetade hela sitt  liv för Bofors. Det gjorde han även i Frankrike. Han var  under två år utlokaliserad dit för att kontrollbesiktiga de 40-mms kanoner som franska staten byggde på licens. Medan hustru och den gamles yngre syskon bodde i Tarbes åkte min blivande svärfar omkring härs och tvärs i Frankrike, inspekterade och kontrollerade. Han var en flitig gäst i Paris och hade ett stamlokus Hotel Helder vid Rue Helder!
I början av juni tog vi så Nordexpressen ner till Paris och blev installerade tillsammans med resten av familjen, som åkt upp från Tarbes, på Hotel Helder för en två veckors Parissejour.

Läs mera

Vi hamnade ju mitt i smeten bara ett stenkast fråm Boulevard des´Italiens. Vi kastade oss ut i den befriade staten – vi var inte så många turister på den tiden. Utanför ett etablissement på Boulevard des Capucines stod man och sålde biljetter till en musikshow på ”Olympia”. Vi köpte och steg in. jag minns fortfarande det fantastiska programmet!:
It may have opened as a music hall under the German occupation of France during World War II, but certainly in 1945 after the Liberation, it was a music hall free to Allied troops in uniform. Attendees had to listen to the playing of four national anthems before the varied programs that always ended with a spirited French can-can performed by dancers, some of whom were no longer young. Thereafter, at times it may have reverted to movies again until Bruno Coquatrix revived it as a music hall with a grand re-opening in February 1954. 
—-
Édith Piaf achieved great acclaim at the Olympia giving several series of recitals from January 1955 until October 1962.
I synnerhet som vi såg variteten två gånger. 
Hotellvärden på Helder hade fått gratisbiljetter av  les pompiers som han erbjöd oss.
(troligen hade Alla i Paris fått sådana…)
Eftersom vi tyckte programmet var svindlande bra såg vi det gärna en gång till:
Charles Aznavour  sjöng således. Det stod i programmet att han var armenier minns jag.
Sedan var det mimkonstnären Marcel Marceau
Kvinnlig sångstjärna var Patachou
Slutnumret var Sidney Bechets orkester med fullt ös!

Dyrlægens Natmat

Publicerat av
Svara
Det milda vintervädret innebär plötsligt att jag får litet tid att fortsätta redogörelsen för  

 Efter den händelserika VT 1955 vidtog så oxveckera´  under höstterminen. Jag hade ju ett rum på Studentskegården som låg nära Lasarettet och de medicinska institutionerna Med kem, Fysiologen och Patologen. För att sanera ekonomin träffades vi hos mig för gemensamt lunchätande.

 Jag har bara två foton från mitt rum på Studentskegården  – det på den gamle och min krukväxt (se länk ovan) – och detta. 
Det är från det högtidliga firandet av  att jag blivit med.cand.  Pappa Calle, Mamma Eva, Faster Stina och Farbror Hugo tog tåget ner och vi gick på Akademiska Föreningen och avåt en bättre lunch. Kaffet serverades på mitt rum.
Huldtapågarna passade på att vila middag i väntan på tåglägenhet hem till Helsingborg.
När det gäller inredningen kan särskilt noteras SAS-affischen som var à la mode och
vår dyrgrip Radiogrammofonen som mamma Eva sitter på!

Min utbildning hade fram tills nu inte fokuserats på matlagning, men jag tog mig verket an:

Min fyra år yngre syster hade just avslutat sin skolköksutbildning.
Hon hade beordrats inköpa ”Kokbok för skola och hem”(vid denna tid var det ju inte fria läromedel…) som t.ex. i detalj skildrade tillvägagångssättet  om hur man koker potatis. Denna kom väl till pass liksom Kooperativa Förbundets tidning tidningen VI:

Tidningen hade sin största upplaga 1947, då den uppgick till 676 000 exemplar, motsvarande 40 procent av Sveriges hushåll.

KF (= Kooperativa Förbundet) hade ju under kriget startat KF:s Provkök som redan 1951 gav ut första upplagan av Vår kokbok, men den införskaffade vi först 1960.

Däremot kunde man via tidningen Vi för 60 öre köpa detta särtryck av 
nr 7/-55 av tidskriften Vi husmödrar!
Det var sensationellt med så mycket BILDER
dessutom 
I FÄRG!
Skälet att jag köpte häftet var den första ingående beskrivningen på svenska för gemene man hur man gör danska smörrebröd!
Här är en bild på de almindeligste
Dyrlægens Natmad (= Veterinärens nattsmörgås)
är en favorit:
Bred ett tjockt lager leverpastej (Obs dansk!) på en skiva rugbröd
(det står franskbrödsmörgås i häftet, men det är FEL, troligen en eftergift till svensk smak 1955)
 Bred ett lager fläskflott ovanpå leverpastejen.
Lägg en skiva stelnad sky ovanpå flottet.
Täck hela smörgåsen med skivor av saltkött minst 4 st lagda i veck.
Garnera med sky och något grönt
Beräkna 1 hg leverpastej och 1 hg saltkött till 2 smörrebröd
Behövde påpekas!Den danska frikostigheten med pålägg var ju okänt i Sverige vid denna tid!

 Utöver bilderna var texten i övrigt gammaldags präktig. Den 38-sidiga utgåvan, varav 9 sidor bilder, inleds med tre sidor betitlat BRÖDET och EN sida om Margarinet .
En sida är betitlad Hur man skär, brer och lägger på!
Detta uppslag var en sensation 1955!
Varma smörgåsar, sandwiches och smörgåstårtor fick också sin beskrivning.
MEN
Det enda avsnitt jag någonsin begagnade mig av var smörrebrödsframställningen
som t.ex
HC Andersens Favorit (leverpostej, bacon och champinjoner), Rejer i Trængsel;

111111111111

Publicerat av
Svara
När jag i fredags slog upp tidningen blev jag upplyst om dagens intressanta datum.
Once in a lifetime!
Jag stod med darrande hand kl 11 minuter över 11 på förmiddagen och försökte fånga en bild markerad med 11.11.11.
Se ovan
Det har ju nu under 2000-talets första decennium varit extra utbud i talmagi
OCH
För den gamle och mig signalerar den 11/11 kl 11 något helt annat…
Den 20220222 22.22 får jag nog ej uppleva misstänker jag…

Vår saga 7: Till byxor

Publicerat av
2
Jag lovade att berätta varför Charles Aznavour är en så viktig person i mitt liv.
Dessförinnan måste dock perioden februari-maj 1955 redovisas!
Läs här
och

 den gamle   säger adjö efter ett besök i mitt rum på Studentskegården. 
Bilden har varit publicerad tidigare för att illustrera mina första trevande försök som odlare…
Nu ser jag att det också finns en av hans älskade bagar, en av de första – modet kom ju först efter kriget, på bilden. Den kan också minna om vår skrala kassa – någon klädelegans var det ju inte råd till!

 Se nedan *

H.H. uttryckte i kommentaren i avsnitt 6 sina bekymmer för den gamles ekonomiska lättsinne.  Ett sådant förefanns icke. Till vardags var han synnerligen försiktig med utgifter.

* Till vår lycka tjänstgjorde hans far välbetald på AB Bofors´och Svenska försvarets uppdrag i Frankrike och kontrollerade kanoner – det anlände med regelbundna intervall en postavi med 300:- och påskriften ”Till byxor” – vilket höll oss flytande…

Frisyrer forts. (7)

Publicerat av
Svara
Den här bilden har publicerats tidigare
Ridhästen var en av de leksaker som förvarades i skjulet och sattes fram när ”lektanten” var på plats!
Det är en av få foton som finns bevarade från perioden 1940-45 i mitt liv. Som kanske bekant även för en sentida läsekrets var det då ett världskrig på gång.Visserligen  slapp Sverige  hamna mitt i eländet men vi drabbades  ju indirekt genom varubrist och ransoneringar. Vissa varor saknades för privat bruk – de skulle gå till krigsberedskapen.
Exempel på ting vi måste undvara: bensin, ylletyg, silkesstrumpor, läder, kaffe,bananer;
och
FILM!
Desto större var glädjen när kriget var över och länge saknade varor började strömma in över gränsen. Dessutom hade ju det gamla ordspråket ”Nöden är uppfinningarnas moder” besannats – ”plastik” – ersatte nu många av de gamla kära råvarorna.

MEN
Tillbaka till bilden!
Det måste vara 1946
(på grund av hästen!)
Jag är således 11 år.

Nu var det dags att försöka förverkliga Folkhemmet. I Helsingborg innebar det bl.a. att vår kära gamla ”Maggan” utrustades med en ”lektant” som kom varje vardag och ”underhöll” barnen med ringlekar och hade dessutom ett skjul fyllt med leksaker och spel som togs fram för användning.
Denna dagliga dos gamla ringlekar har medfört att jag fortfarande är ”bäst” på att anföra

Den aktuella FRISYREN illustrerar mina krampaktiga försök att arrangera men klent växande hår”man” konstfullt…

Kast

Publicerat av
2

Efter en fullkomligt underbar period med vindstilla, sol och 22-26° är det nu kallare och regnar. Jag har äntligen fått tid att redigera mina bilder de ”senaste 12 månaderna”.
Mitt liv är så händelserikt att många dokumenterade epokgörande händelser har fått stå på väntelista.

Som framgått av inlägget Åter till vardagen startade jag redan i fjor ”upprensningen” efter vårt 55-åriga liv tillsammans.
Vi träffades ju 1954. Det kommersiella livet började så småningom komma igång. Världskrigets segrare U.S.A. blev tongivande när det gällde mode och livsstil. Unikaboxen ersattes med BAGen.
Den gamle var för övrigt väldigt förtjust i väskor av alla slag.

Så han köpte på sig en del… 
Här en bild från Rialtobron i Venedig 1958
MEN
Sedan var det likadant som med skorna, han använde egentligen bara EN,
tills den sönderföll i sina beståndsdelar.
NÄMLIGEN
Den följde oss större delen av livet, säkert mer än 50 år. De sista åren packade vi vid bilresor alltid skorna i den.
31/7 2010 skattade den åt förgängelsen…

Minnesstund

Publicerat av
1
Yngsta barnbarnet Sigge har visat sig ha en retorisk talang.

 Alltsedan Farfars begravning, då han ännu inte var fyllda 7 år, tar han numera till orda med reflexioner över lifvet vid våra släktsammankomster.

Så även den 2 juli, dagen innan 40-årsfesten.