Kri(g)sdans

Denna dans utföres på Persgatan 53:s bakgård.

Min lillasysters ålder säger mig att det är 1941.

Jag sitter längst ut till höger.  Tältet är förmodligen utlånat av Huldts Sportaffär

Andra världskriget pågår som bäst

 Tyskarna patrullerar på Kronborg på andra sidan sundet….

ALLT

är ransonerat

Deltagarna i, som jag tror midsommardansen, är bl.a. ”Store-Jan” son till husets ägare, som med familj också bor i huset. Jag minns hur på vintrarna gården var belamrad med vedstaplar som var värmekällan. Farbror Victor (ägaren) fick flera ggr nattetid gå ner och fylla på i pannan.  Han lät oss dock använda vedstaplarna som ”väggar” i de snöhyddor som de kalla, snörika vintrarna 1941-42 inbjöd till!

MEN

Nu var det sommar och sol.

De vuxna satt på balkongerna och tittade nådigt på våra förlustelser!

Invigning

Bamse befinner sig under barnpyramiden

 Det hade annonserats på alla anslagstavlor i Viken att

Fredagen den 5 oktober kl 16

skulle Bamse-statyn framför Biblioteket högtidligen invigas.

MEN

kl 15 började det ösregna

Jag cyklade dock iväg

OCH

överraskades av att så många ändå hade trotsat vädret och infunnit sig.

Ceremonin startade med sång

Nuvarande VD för Bamseförlaget, skaparen Rune Andreassons son Ola  berättade om

Bamses tillkomst

Här är Ola med mamma Majvor.

Familjen bodde på Kalvlyckevägen och var således våra grannar i många år,

liksom Siw Bergman (i mitten)

 Den officiella delen av programmet avslutades med att konstnären

Jonas Högström

berättade om tillverkningen av statyn

Jag får cykla och fotografera statyn en dag utan regn och publik!

Frukost på torpet

Vårt torp är ju från 1800-talet.

Det har innehafts av samma släkt sedan dess.

Denna släkt är småländsk, vilket innebär att INGET har kastats bort.

De enda nya grejorna är från IKEA .

(Torpet ligger bara några mil från Elmtaryd….)

På sjuttiotalet togs alla i Hälsingborg uttjänta grejor upp hit för fortsatt tjänstgöring.

Tekannan förärade jag min mor 1958, inköpt för min som läkare första inköpta lön.

Hon dog tyvärr alltför tidigt, men hann i varje fall tillbringa åtskilliga år

tedrickandes och patienceläggandes på torpet!

NU

har jag slitit ut den sista ärvda leken

Jag har

EFTER 38 år

varit tvungen att investera i en ny!

William Withering

William Withering. M.D.

Physician to the General Hospital at Birmingham

I mina uppröjningsförsök har jag sedan åtskilliga år gång på gång stött på den här eleganta ramen, med sitt enkla papperstryck, föreställande  WW. Det är ju inget att (numera!) hänga på väggen – samtidigt som jag har svårt för att bara kasta bort den lilla ”tavlan”.

För det är det den är. 1957 när vi flyttade in i vår köpta lägenhet hade vi ju alls inga tavlor, knappt möbler. Det enda vi hade i riklig utsträckning var REKLAMbroschyrer från läkemedelsbolagen  (i egenskap av medicine kandidater)

Papperslappen ingick i ett sådant utskick. Färgreproduktioner av hyfsad kvalité var då ännu en sällsynthet, medan INRAMNING var billigt!

Den lilla tavlan prydde säkert i  en femtan  år våra  ”bibliotek”

(vi hann  flytta tre ggr)

 I samband med Sommarfesten avslöjades det att våra medicine studerande

inte kunde namnge den här växten!

”In 1785, Withering published An Account of the Foxglove and some of its Medical Uses,  which contained reports on clinical trials and notes on digitalis’s effects and toxicity:

Withering first learned of the use of Digitalis in ”cardiac (congestive heart failure) from an old woman who practiced as a folk herbalist in Shropshire, who used the plant as part of a polyherbal formulation containing over 20 different ingredients to successfully treat this condition. Withering deduced that Digitalis was the ”active” ingredient in the formulation, and over the ensuing nine years he carefully tried out different preparations of various parts of the plant (collected in different seasons) and documented 156 cases where he had employed digitalis, and described the effects and the best – and safest – way of using it. 

Så nu får jag behålla tavlan ett tag till…

Högsommarblomning

Nu börjar blåklockorna och digitalisen blomma över

MEN

När vi 2006 var och njöt av Tage Andersens försök att upprusta

Norrvikens trädgårdar:

”Tage Andersen sätter sin prägel på Vinterträdgården och genom en utställning med italiensk keramik. Både vid entrén och i de stora karen på bilden här intill växte Pratia angulata. Av dem köpte vi hem två plantor! ”

OCH

Än så länge lyser de upp julidagarna!

Föga anade jag att han skulle gå vidare till Småland och Gunillaberg(man) efter besvikelsen i Båstad!

Slutredovisning

Nu är det dags att lägga Sommarfesten 2012 till handlingarna.

Jag avslutar med en komplettering av dokumentationen:

Utöver honnörsbordet hade i ju barnbarnsbordet =

Samtliga 11 närvarande!

En välsignelse att vi båda dagarna, trots dystra förutsägelser, 

kunde njuta av ljumma sommarvindar!

Släktträffen 30/6 avslutades som sedvanligt med Görans bejublade tal!

Söndagslunchen välkomnade ju även våra kära grannar

OCH

Mon Cousin Hans

Familjen Sawelin var förhindrade genom att de var på bröllop i Söderhamn

MEN

 

 Vid kvällsdoppet 5/7 kunde jag  konstatera att familjen var återbördad till Viken!