Mitt sorgearbete har kommit in i en ny fas:
Efter den initiala känslan av förlust och sorg smyger sig en mera svårhanterad saknad på…
Alla bestyr och upplevelser i samband med den gamles begravning den 31 juli har inneburit att jag alldeles tappat bort nomineringen av månadens växt för juli.
Jag blev påmind om detta när jag såg hur kungsljuset flagade…
De nominerade för juli äro:
– kungsljus
– riddarsporre
– liljor
– krusbär
Sub specie aeternitatis väljer jag KRUSBÄR! Nu raskt över till två augustiförslag:
Min första dag som änka ”på riktigt” var riktigt trivsam:
Blomman på minnesstenen, en stockros, hade inte vissnat; den håller en dag till.
Sommarpratare var Ann-Sofie Otter, ännu en högtidsstund.
Arbetslös är jag ju inte – här ska städas efter 39 begravningsgäster med 20 övernattningar!
Och så var det ju tisdag och Allsång på Skansen och Foyle´s War, den senare visserligen i repris men tål ju att ses om.
Det var som regel den gamle som lagade frukost och tog in tidningen.
Nu får jag ju göra det själv.
Det är uppfriskande att gå en liten tur i trädgården medan teet drar, så jag har inlett följande vana:
Jag går fram till minnesstenen, som nu erhållit alla 11 barnbarnsstenar, och lägger en fräsch blomma,
går runt huset,
innan jag tar fram tidningarna ur brevlådan.
Beroende på väder och vind kan jag sedan bestämma om frukosten skall ätas ute eller inne….
Säga vad man vill om begravningar, men de skapar möjligheter till gemenskap.
Ännu en gång samlas alla kusinerna!
Senast det skedde var ju vid guldbröllopet 2007.
Nu har de blivit två år äldre – (och kompletterats med en flickvän…)
Minnesstenen över FARFAR har tillkommit – vederbörligen dekorerad.
Vi
(jag talar numera även för Farfar Per)
önskar Johan fortsatt glädje och framgång i lifvet.
Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.
Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.
Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.
Hjalmar Gullberg