När jag numera går här ”i min blodiga butik” har jag ju på fullt allvar kommit fram till att jag förmodligen är en av de lyckligaste människor som levat!
En av ingredienserna i denna upplevelse är
MIN PAPPA
som ju redan på 30-talet personifierade den moderna papparollen!
Tyvärr insjuknade han 55-årig i en tumör som fem år senare innebar en alltför tidig död.
Här en bild från mitt bröllop 1957,
kroppsligen medtagen men mentalt obruten.
Jag låg ju ganska bra till i somras
MEN
Trots att jag tycker att jag läser och läser blir ANTALET klent
(Får skyllas på tvingande insatser i trädgården…)
DOCK
har jag nu avverkat nr 27:
”Joan Didion, född 5 december 1934 i Sacramento i Kalifornien, är en amerikansk författare, journalist och essäist.”
Den här boken började jag läsa 29 oktober.Den är en gåva från en vän jag fick på grund av att jag läste och bloggade om J.D:s A Year of Magical Thinking.
Inledning:
”My great-great.great-great-great-grandmother Elizabeth Scott was born in 1766, grew up on the Virginia and Carolina frontier, at age sixteen married an eighteen-year-old veteran of the Revolution and the Cherokee expeditions namned Bejamin Hardin IV, moved with him into Tennessee and Kentucky and died on still another frontier, the Oil Trough Bottom on the south bank of the White River in what is now Arkansas but was then Missouri Territory.”
÷
Joan Didion är en utomordentlig biograf – berättar om kolonisationen av Californien där hennes förfäder deltog, etablerade sig som jordbrukare i början av 1800-talet.
” Its a story of the hardship, abandonment and endurance that created a culture in which survival would seem the sole virtue.
En fantastisk skildring, som blir särskilt intressant i dessa Trump-tider!
SOM SAGT
firade vi som mest en femtan år sedan…
2003
Vi har ju gått vidare i lifvet
med besök på Louisiana
OCH
Grand Hotel
Nu är det dags att börja förbereda julen!
När det gäller tvillingar får man ofta göra en sak två gånger!
I synnerhet
när de fyller 23 och båda, men var och en på sitt håll,
vistas utomlands
Allas vår Bobo arbetar numera i Edinburgh
MEN
kom hem för att bli firad av farmor med en brunch i Lund!
Vår vana trogen firade vi höstens födelsedagar med ett besök på Grand Hotel i Lund
På grund av utspriddheten i Europa fick vi dela upp på två seanser!
Seans 1 försiggick igår
Här sitta Lisa(25) och Lina(23) på var sin sida om fadren
Festandet bestod av ”High tea” som inleddes med champagne
Med kusiner och faster och farbror och pojkvän
blev vi 10!
Fadren med sin champagne!
På genomresa från Łódź passade yngste sonen på att hälsa på ”lilla Mamma”
Vi tog tillfället i akt att turista i Helsingborg, närmare bestämt i Mariakyrkan
Där är jag konfirmerad och vigd, äldste sonen döpt av samma präst
Bröllopsparet 1957
Prästen Yngve Kareld
Kyrkan är från 1400-talet. Vi tillbringade en dryg timme där, det finns mycket att titta på, bl.a. ett epitaphium om Tycho Brahes snart 3-åriga dotter som dog i pesten…
Det har hänt mycket sedan 1450…
Sedan shoppade vi litet på Bruksgatan
Innan vi uppsökte ett lunchställe
på höstpromenad!
Dagen till ära i BRUN mössa!
Äldste sonen på besök
på väg till sin svärfars 90-årsfirande i Malmö
börjar dagen med tai chi
Födelsedagen firades på kvällen med supé på Bryggan
Det var en festlig och närande avslutning på 82-årsdagen!
Både den gamle och jag härstammar ju från ”fattigt folk”.
Mor -och Farföräldrar födda på 1800-talet och präglade av första och andra världskrigets kriser och ransoneringar förde ju vidare en attityd av
”Här får intet förfaras.”
MEN
Efter tre generationers ivriga tillvaratagande krävs ju nu en upprensning så att inte arvingarna förtvivlar och kastar
ALLT!
Jag har nu börjat gå igenom, låda för låda…
Här gamla skjortor från morbror Gottfrid
De åker i soporna alla tre!