Hej Gunilla!
Vi har tagit oss på att segla ner båten. Det var nödvändigt.
Det är höst och höstväder. Utmed Hallandskusten ges inget skydd mot vågorna som tornar upp sig.
Det var nordnordvästlig vind men vågorna kom rakt norrifrån. Gunnel satt vid rodret. Det gällde att hålla kursen exakt annars antingen vred vågorna båten i sidled eller så slet och slog vinden i seglen.
Vi var tvungna att ta ner genuan, det var för obehagligt och vi hade inte kontroll. (Men som bäst, när vi surfade på vågorna, var vi uppe i nio knop) Då vi släppte fallet sögs genuan ner i vattnet och täckte botten och kölen. Det var ett tungt, farligt och förfärligt arbete att få upp seglet ur havet. Båten krängde och vred sig i alla led.
Så skulle vi in i Torekovs hamn. Öppningen vätte mot norr, Det var inte alls idealiskt med sådan vind och sådana vågor. Skulle motorn klara att gå upp mot vågorna för att vi skulle kunna ta ner storseglet eller skulle vi segla in i hamnen, som vi inte visste hur den såg ut, och gör en kovändning där? Det var att välja mellan kolera och pest.
Dagen efter var det sommarväder och stiltje och vi gick för motor till Ängelholm.
Oktoberäventyr
1
Igår var det 13° och vindstilla
MEN
I mitten av oktober var vädret inte så nådigt; här är en rapport från Mon cher cousin:
Vi har överlevt och med hedern i behåll.
Det tackar vi för!