Säsongöppning

Så var det dags igen för konserthusbesök:

Kvällens TEMA: Måndrucken

Del1.Kärlek,sex och religion

Pierrot  Lunaire är 21 sånger av Albert Giraud som tonsatts av Arnold Schönberg 1912. Bilden= Faraj Karaev som orkestrerat verket, som uruppfördes igår. Damen är den ryska tolken. .Kvällen avslutades med tre konsertouvertyrer av Dvorak

Bokfynd

Jag blir allt som oftast imponerad av mina förfäders bildningtörst:

Bland de efterlämnade böckerna finner jag t.ex. den här från 1934

författad av studierådet K.U. Passen vid handelsskolan i Leipzig!

Själv hade jag ju förmånen att SR

Pozjalujsta 1-4

Pozjalujsta, nybörjarkurs i ryska

i början på 60-talet i radio sände en Nybörjarkurs som jag åtminstone de två första säsongerna p.g. av mammaledigheter  kunde  engagera mig i.

Jag kan åtminstone läsa kyrillisk test!

Jämförelse

Både jag och trädgården börjar ställa om till höst…

Av nyfikenhet gick jag in på min blogg 2016

Väder och växtlighet är sig lika

MEN

”Das Lesen” avslöjade visserligen att jag ju avverkat

Herbert Tingstens memoarer I-IV

MEN

”tappat bort”

AH:s ”Biblisk historia”

Nu när jag är färdig med

(Fantastisk skildring av hur det var att leva i Litauen 1950-90…)

och håller på med

blir AH:s Biblisk historia nästa projekt!

Upprensning

Jag tömde ju Torpet på ”sparade klenoder”

tog jag inte bara hand om glasen

UTAN ÄVEN

tidningspapperet de var skyddade av.
 t.ex.=ovan en tidning från
 Onsdagen den 21 mars 1945.
 
EX notisen:  60 balters dramatiska flykt.
Karlskrona den 21(TT) Tre båtar med sammanlagt ett 60-tal baltiska flyktingar ombord anlände på tisdagen till Blekingekusten. Överresan hade varit mycket dramatisk. Skepparen på en av båtarna fick order av tyskarna att fortsätta  ytterligare mot väster för att inte bli tagen av ryssarna, men satte kursen på Sverige. Båtarnas förehavande upptäcktes emellertid av tyskarna, som förföljde dem med flera flygplan, vilka fällde bomber och sköt med kulsprutor. Båtarna skadades, men ingen av de ombordvarande träffades.
 
Anm  Även i en liten notis som denna är man noga med kommateringen!

LÄST!

Nu har jag, i Paddan, läst Leif GW:s  senaste.

Denna gång är det chefen på SÄPO, Linda Mattei, som av en engelsk kollega informeras om att man  där, i samband med en helt annan utredning, fått nys om att det planeras att medelst en självmordsbombare ha ihjäl kung Carl Gustaf och så många som möjligt därtill , på Solliden på Nationaldagen.

Som alltid är det intressant och jättespännande.

Det är  ju den första bok jag köpt och läst digitalt!

Praktiskt och billigt.

Nu går jag vidare med  något

Completely different:

 

Gammalsvenskby

 Igår var det åter dags för  Föreläsningsföreninga´

Det var Kalle Eriksson från Bjäre som berättade, med hans egna ord,

den ”otroliga” historien om

Dagöborna som 1781, för att slippa bli livegna, antog Katarina den storas erbjudande att flytta till stäppen i Ukraina. De fick vandra hela vägen. Av ca tusen som gav sig iväg från Dagö 1781 fanns bara 135  vid liv i ”Det Nya Landet” 1783…

 Gammalsvenskby (ukrainska: Старошведське, Starosjvedske; tyska: Altschwedendorf; lokal svensk dialekt: Gammölsvänskbi) är en del av Zmijivka i Cherson oblast invid Dneprs strand i Ukraina. Byns namn kommer av att den bebos av ättlingar till utvandrade estlandssvenskar, varav vissa fortfarande talar en svensk dialekt.

Det var mest en eländes historia.
Efter cirka hundra år hade gruppen visserligen genom sitt strävsamma arbete vunnit ett visst välstånd
MEN
Sedan kom ju första världskriget
Ryska Revolutionen
Stalin
Andra världskriget
MEN

Än finns det svensktalande i byn…

Gogols ansikte

Under januari månad har jag läst 7 böcker! Detta är den sjunde. Den ingår i Projektet ”En bok för alla” som startades 1976 för att med statligt stöd ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris. Förlaget var de första åren en del av Stiftelsen Litteraturfrämjandet. Denna kostade 22:- och gavs ut 1992 och köptes troligen av den gamle  vid denna tid.

Sedan har den legat i ”aktuellttravarna…”

 SOM

Jag nu försöker reducera.

Boken berättas som en självbiografi av Gogol (1809-1852).

Inledningsvis och under de första 150/300 sidorna är det intressant att följa Nikolaj från barndomshemmet i Ukraina till gymnasieskolan i Nezjin och slutligen Petersburg, där han blir upptäckt av Pusjkin som hjälper honom till framgång. Så småningom dör Pusjkin och Gogol blir osäker, deprimerad och får skrivkramp.

De sista 100 sidorna som beskriver hans insufficiens och självrannsakan blir ganska deprimerande läsning. Han får dödsångest, religionstrubbel och slutar äta, och dör svältdöden.

 ÷

Det var inte bättre förr!

MEN

Det är intressant att bli uppdaterad om honom

OCH

 det ryska kulturlivet

(där bl.a. så småningom Dostojevskij skymtar)

Han dvs Gogol, har ju skrivit mästerliga stycken som

REVISORN

KAPPAN

DÖDA SJÄLAR

Inemellan

Jag håller ju på att läsa Zadie Smith´s Vita tänder

Det går bra – jag har nu avverkat 365/476 sidor.

Den är utomordentligt BRA – men som all STOR litteratur mentalt krävande.

Under en sedvanlig sortering på nattduksbordet stötte jag på

Ivan Turgenjevs

1818-1883

långnovell ”Min första kärlek” 136 sid

 Den gavs ut 1991 i Tidens klassiker, köptes förmodligen några år senare av den gamle på bokrea.

Jag tänkte att den kunde vara en introduktion till de ”stora” ryssarna: Dostojevski och/eller Tolstoj…

OCH

Där har den legat

PLÖTSLIGT

slog jag upp den och hade på två eftermiddagar läst den.

Den är förtjusande…

Inledningsvis berättar Nils Åke Nilsson på sex sidor om författaren.

Nils Åke Nilsson, 1917–1995

NÅN inleder:

” Det är en behaglig koloss, en blid jätte med vitt hår, som liknar en godmodig ande från skogarna eller bergen. Han är vacker, mäktigt vacker, oerhört vacker, med något av himlens blå i sina ögon och med den ryska brytningens behagligt sjungande ton, denna kantilena, där det gömmer sig en smula barn eller neger”

Det porträttet av Turgenjev tecknade bröderna Goncour i sin dagbok 23 februari 1863 när den ryske romanförfattaren, vars rykte vid den tiden redan började spridas i det litterära Frankrike, första gången infördes i den berömda middagskretsen hos Magny.

Novellen berättar om en 16-årig pojke, enda barnet till ett par ur den ryska överklassen. Han åker på sommarnöje med sina föräldrar i avvaktan på att inträda vid universitetet.

 sid 21

”Aldrig ska jag glömma de första veckorna jag tillbragte på landet. Vädret var underbart. Vi hade lämnat staden den 9 maj på själva Nikolaidagen. Jag strövade omkring, än i trädgården som hörde till vårt lantställe, än i Neskutjnijparken, än långt bortom kullarna.

Tre veckor senare, i en förfallen flygel, flyttar det in en visserligen furstinna, men allvarligt på dekis, med en underskön dotter,  (Sinaida), som ivrigt uppvaktas av fem ungkarlar.

Hans förälskelse och Sinaidas slutliga öde berättas insvept i underbara naturbeskrivningar!

EX

”Jag strövade omkring i skog och mark. Jag kände mig inte lycklig, jag hade gått hemifrån i avsikt att hänge mig åt min sorg – men min ungdom, det härliga vädret, den friska luften, nöjet av den raska promenaden och njutningen att få ligga där alldeles för mig själv i det täta gräset utförde sitt verk: minnet av de oförgätliga orden, av de där kyssarna dök åter upp i min själ….”

Ja, förtjusande är ordet!

OCH

Det var den 32 boken för i år = jag är i jämnhöjd med 2011!