Kategoriarkiv: Resor

Adventsresan:2

Publicerat av
Svara
SJ-personal på hemväg
Som framgått av blogginlägg 15/12 har jag varit på besök hos barnbarnen i Mälardalen. Biljetten inköptes redan 6 november. Föga anade jag då att vi skulle få en sådan vargavinter så tidigt. Den snö som kom den 24 november har ju legat kvar och fyllts på, kvicksilvret har i stort sett legat VÄL under noll. När det någon gång stigit till -1 eller -2 har det varit i samband med snöstorm och fykning och därav följande trafikproblem
SÅ
Det var med viss bävan jag begav mig  ut på min resa den 9 december. Jag hade rejält med packning = julklappar till 12 + inflyttningspresent + vinterutrustning för att uthärda eventuellt tågstopp på grund av elfel!

FARHÅGOR:
När jag så studerade min biljett i detalj och upptäckte  att jag vid de två bytena, i Göteborg och Katrineholm, bara hade 10 minuters marginal blev jag bekymrad:
Tänk om det tidigare tåget var försenat, skulle nästa tåg invänta?
Min vana trogen luftade jag dessa funderingar för mina medpassagerare.
OCH
Det visade sig att den unga damen ovan med blåvita luvan var LOKFÖRARE.
Hon bor i SÄLEN men är stationerad Eskilstuna och hade på grund av väderleksproblem morgonen innan blivit sittande i 10 timmar med ett godståg i Västerås och var först nu på väg tillbaka till Eskilstuna för välbehövlig vila. 
Vårt tåg var fem minuter försenat på ingång till Katrineholm. 
Väl framme visade det sig att vi skulle ner för två långa trappor och in en kulvert  och uppför trappor igen för att komma fram till det strax avgående anslutningståget till Eskilstuna-Västerås:
MEN 
Tack vare assistans från min reskamrat och hennes kollega gick det lätt som en plätt!

HEJA SJ!

Mälardalsbesök

Publicerat av
Svara

Just hemkommen från ett innehållsrikt besök i Mälardalen. Det var kallt men strålande vinterväder. Första dagen umgicks jag med Kristina, som förberedde sin resa till Oxford för inträdesintervju därstädes.
Det var fina skidspår, men det är bara att inse att man är för gammal…

Jag har inte råd med några brutna ben

I stället tog jag mig en  rejäl stavgångspromenad i Barkarö.

Stadsresan

Publicerat av
Svara

Kyrkoårets sista vecka utnyttjas av oss pensionärer till umgänge, innan den stora julhetsen bryter ut. Igår var jag bjuden till damlunch i Helsingborg, och tog i god tid bussen till sta´n.

Väl framme vid Knutpunkten märktes det att jag var ute i stora stygga världen, två polispiketer med hundpatruller stod parkerade i bussterminalen. Det fick mig att erinra mig eskilstunagruppens ankomst den 28 juli 2007:

Det var fullt med poliser på perrongen i full mundering. Jag var pedagogisk och ville få barnbarnen positivt inställda till ordningsmakten, och bad att få ta ett kort vilket de snällt ställde upp på!
Sedan kunde jag i lokalbladet läsa om gängkriget som rasade och som en månad senare resulterade i ett mord…

MEN

Promenaden genom Stadsparken blev en kontrast: I det singlande snöfallet iakttog jag ett träd med en silverne piedestal, nu klätt i vita tygsjok.

Framför stod en ung man med en dator (sic!)

Jag frågade vad han sysslade med. Det visade sig att trädet var ett Sagoträd. Han höll på att omprogrammera sagorna så att de blev mer lämpliga för årstiden

Sedan blev det ännu mera cosy. Det var ju väl att jag åkt buss, drycken var genomgående champagne!
Marets kokkonst matchar ju dessa drycker!
Sagoträdet var på hemvägen ännu mera sagolikt.

Istanbul:9 Den turkiska maten 1

Publicerat av
Svara

Vi kom fram till vårt hotell i Istanbul framåt sena eftermiddagen en torsdag.Efter litet vila och uppfräschning blev det aktuellt att finna ett ställe att dinera. Vi hade, visade det sig, turen att befinna oss i ett område där det fanns många näringsställen för oss turister i skiftande prisklasser.

Vi beställde var sin rätt från ”pek”-menyn. Det var både billigt och gott – och trevlig betjäning!
Och så fortsatte det hela veckan – utomordentligt välsmakande, och prisvärt. Inte bara på restaurangerna utan överallt där vi mötte dem noterade vi hur behagligt sällskapliga  turkarna, eller snarare Istanbulborna är.

Det serverades hela tiden färskt bröd – bröd som kontinuerligt bakades  i matsalen.
Brödet ersatte potatisen på det svenska matbordet.
Här är vi på en anatolisk restaurang och ligger till bords….
Jag köpte en kokbok för att förkovra mig!

Vernissage

Publicerat av
Svara

 Allhelgonadagen var en innehållsrik dag. Inte bara var jag på gravsmyckning, gick stavgång på slingan i Pålsjö, utan kl 14.00 var det dags för vernissage på Höganäs museum.

Rolf Hazelius gjorde fyndiga installationer av överblivna vardagsvaror

Rolf Hazelius född 1935 i Åkarp. Bosatt och med atelje i Starby, Ängelholm
Sakletare skulptör, grafiker, målare.

”Fram till 1973 arbetade Rolf Hazelius i Malmö som layoutman och reklamtecknare. Han är en utmärkt tecknare. Känsla för linje och form har han också nytta av i sin egensinniga grafik; han drar förstås sina blad i egen press.
Men sedan han flyttade till det gamla mejeriet i Starby har han i stället ägnat sig åt att göra assemblage eller skulpturer sammansatta av skilda föremål, då och då förstärkta med målning och utökade med egna skulpturelement. Själv kallar sig Hazelius hellre sakletare än skulptör, det som sätter hans fantasi i rörelser är alla de förbrukade ting han hittat på skrotupplag eller auktioner. Vid sidan av färdiga skulpturer ligger en mängd märkliga ting och skrotar i hans stora verkstad för framtida användning. ”Skrotisar” nämner han vanvördigt sina skulpturer. Men Hazelius använder strängt taget allt till sina överraskande skulpturer, naturligtvis i den tradition där man efter Dada också finner Picasso som skapade ett tjurhuvud av sadeln och styret från en cykel.”
Helmer Lång

I stora utställningssalen ställde fem kvinnor ut, inbjudna via Simon Arne som motiverar sig så här:
Gertrud för sitt måleri och sina oväntade överraskningar i textila material
Kristinas  inlevelsefulla bildberättelser med svarta sparkar och ibland en blomma…
Astrid för sina ofta väldigt avskalade formuleringar om hur det är att vara människa
Lone för sin ekvilibristiska förmåga  att avbilda ett moln i stengods så det ser lätt ut.
Yvonne som med sina finmekaniska kunskaper uppfinner nya sätt att visualisera reliefen.
Det var ovanligt mycket folk – det tog tid att komma fram för att studera alla de utställda konstverken
OCH
Jag blev också något okoncentrerad när jag plötsligt i vimlet sprang på min gamla reskamrat Lena, här i grönt.Vi har knappast setts, långt mindre pratat med varandra sedan det begav sig. Strax dök även vår skolkamrat Britt upp, plötsligt var 3/19 studentkamrater på samma plats!
På det här fotot från studentbalen ser jag två platser till vänster om mig Britt men trots ivrigt studium inte Lena. Det får vi reda ut….
Jag lider verkligen ingen brist på bloggämnen!

Istanbul:8

Publicerat av
Svara

Sista dagen slappnade vi av från kulturella aktiviteter och frossade i shopping och kulinarisk njutning. Vädret hade hela tiden blivit bättre och bättre, för att avslutningsvis vara rena högsommaren, sol, vindstilla och 25° varmt!

De turkar som kom i kontakt med oss turister, kunde hyfsat förstå engelska
Som väl var – för trots aktningsvärda försök misslyckades jag med att tillägna mig ens rudimentära fraser på turkiska.

Tack heter teşekkür ederim, ş uttalas som svenskans sj, men trots att jag tränade ivrigt i fyra dagar lyckades jag inte klämma fram det vid behov! Jag berättade för en ung man i Topkapıs presentbod att jag fann turkiska lika svårt att tillägna sig som ungerska den gången jag 1987 var i Budapest. Han upplyste mig då att inte bara finskan utan även turkiskan har samma härstamning (?)

Turkspråk, eller turkiska språk, är en språkfamilj inom språkgruppen altaiska språk som talas totalt av cirka 150 miljoner människor. Folkgrupper som talar turkiska språk kallas för turkspråkiga folk eller turkfolk. Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus.
De idag mest talade turkspråken är turkiska (62 milj), Azerbajdzjanska (23 milj), uzbekiska (18 milj), turkmeniska (15 milj), tatariska (8 milj), kazakiska (8 milj), och kirgiziska (3 milj)

Till skillnad från ungerskan har dock turkiskan rikligt med internationella låneord. Vi var ju i  Budapest innan järnridån fallit, varför vi bl.a. var tvungna att infinna oss dagligen på en polisstation och få passen stämplade. Det var bara det att polis heter  på ungerska rendörzeg…

Så icke i Turkiet: 
polis heter polis
bank heter banka
bus    otobüs
biljett  bilet etc

Det enda ord som jag minns, och det utan att träna, är GÖMLEK
(jag tänker på kurragömma) .
Och det fick jag användning för: På Istiklâl Caddesi fanns åtskilliga herrekiperingar med moderna billiga gömlekar som väckte köpbegär hos vår unge medresenär!
Själv gjorde jag mina souvenirinköp i Kryddbasaren

Den var ju från början uteslutande just en kryddbasar, men nu kan man köpa både smycken, textilier, mattor etc. I ett stånd som vi  damer frossade i såldes schalar och halsdukar i olika kvaliteter, färger och mönster.
Gömlekgossen köpte ett smycke som julklapp till flickvännen, sonen Gustav en duk med sultanens tulpanmönster som pryder hans coffeetable:

Det såldes billiga armband i iznikkakelfärgerna överallt

som nu pryder 10-åringen!

Istanbul:6 Asiatiskt strandhugg

Publicerat av
Svara
Tredje dagen, en söndag, hade vi beslutat att ge oss iväg till Asien.
Dit kommer man med båt, turen är kortare än färjeturen Helsingborg – Helsingør
MEN
När vi skulle ta oss de 100 meterna ner till färjeläget blev vi hejdade av ett maratonlopp! Det var att ge sig upp på bron, varifrån vi fick en god överblick.
Jag hade före avresan varit litet bekymrad över hur vi skulle klara transporter utan att kunna språket och utan att som turister bli uppskörtade. Det visade sig vara helt onödiga farhågor. I 16 – miljonerstaden finns ett fantastiskt nät med metro, gammal spårvagn, ny spårvagn,tünel och båtturer.
OCH
Hur långt du än åker är priset alltid detsamma
= 1,5 TL (=turkisk lira) = 7.50 kr!

Här ser vi från båten stadsdelen som förr hette Pera, nu Beyoglu

Nu är vi snart framme i Asien – närmare bestämt Üsküdar = Skutari där Florence Nightingale hade sitt fältlasarett under Krimkriget! Det som sticker upp litet utanför kusten är Leanders torn.
ÄNTLIGEN:

Mitt första steg på asiatisk mark!

Istanbul:5 Lördageftermiddag

Publicerat av
Svara

När vi på lördag eftermiddag kom ut på den öppna platsen mellan Hagia Sofia och Blå moskén var där ett väldigt folkmyller. Vädret hade förbättrats betydligt.

 Familjer i grupper gick runt fontänen, kring vilken också fanns rikligt med parkbänkar. 
De 75 åren hade tagit ut sin rätt så jag föredrog att stilla kontemplera på en sådan, medan övriga gav sig i väg till Basilikacisternen.

 Fontänen var ett vattenspel med stor repertoar.

The adhān , Arabic: أَذَان‎ , Azan/Ezan [ʔæˈðæːn]) is the Islamic call to prayer
PLÖTSLIGT
Började böneutroparna i Blå moskén sjunga.  
Till skillnad från här höll de på åtminstone 10 minuter…

Istanbul:4 Hagia Sofia

Publicerat av
1

Från Arkeologiska museet behövde vi bara gå några hundra meter vidare uppför backen för att vara i de gamla bysantinska kvarteren Sultanahmet. Här låg före 1453 det östromerska kejsarpalatset med sin Stadium Hippodromen,  Av dessa byggnader är det bara den av Justinianus uppförda Hagia Sofia som står kvar, Hippodromen är omgjord till park.

Ända sedan Hagia Sofia stod färdig år 547 har den väckt den största förundran och beundran hos besökarna, bland dem Fredrika Bremer, som såg den på 1800-talet då den användes som moské.
I tusen år var den kristenhetens största kyrka och i många såväl arkitekters som lekmäns ögon är den fortfarande helt i särklass, både vad gäller storlek och skönhet.

OCH
När sultanerna sedan skulle bygga sina moskéer blev de alla kopior av Hagia Sofia, eller som de själva kallade den Ayasofya.

När turkarna erövrade Konstantinopel 1453 gjorde de om Hagia Sofia till en moské.
De täckte över alla de fina guldmosaikerna.
Kemal Atatürk gjorde om Hagia Sofia till ett museum.
 De rödmössade är en skolklass på studiebesök!
Restaurerandet pågår fortlöpande – vi kom inte fram till Högaltaret på grund av avspärrningar. Kalligrafitavlorna med Korancitat hänger kvar från moskétiden. 

Via stenlagda ramper (Jfr Rundetårn) kommer man upp i gallerierna på andra våningen. Här finns flera av de hittills avtäckta mosaikerna. Trots ivrigt spejande hittade vi inga vikingainskrifter…

Istanbul 3:Arkeologiska museet

Publicerat av
Svara

Dag två var det litet bättre väder – regnet hade upphört. Vi gav oss ivrigt iväg på dagens upptäcktsfärder, startandes med Arkeologiska museet.

 Den pampiga huvudbyggnaden uppfördes 1881-91  för att rymma den turkiske arkeologen Osman Hamdi Beys fynd  under sina utgrävningar. I en av de första hallarna finner vi Alexandersarkofagen som fanns på bild i min gamla Historiebok för Realskolan!

 Det visades också hur sarkofagen, när den var ny, var målad i bjärta färger

På andra våningen  fanns fynd från Hattusa:

Tyska arkeologer inledde utgrävningar av platsen 1906, vilka fortsatte fram till första världskrigets utbrott. De mest betydelsefulla fynden från Hattusa var de stora arkiven om totalt 30 000 lertavlor. Fynden innebar att det hettitiska språket upptäcktes, vilket hade stor betydelse för forskningen om indoeuropeiska språk. De hettitiska texterna gav även rik information om hettiternas kultur, litteratur och religion, samt hela Främre Orientens historia. Fynd från Hattusa förvaras numera på de arkeologiska museerna i Ankara och Istanbul. Utgrävningar pågår fortfarande på platsen.
Hattusa är en av de nio platser i Turkiet som UNESCO förklarat världsarv.

Se även

Även om det var fascinerande att läsa de handflatestora kilskriftsbreven om vardagstrivia oss hettiter emellan var den största upplevelsen mötet med världens första fredsfördrag:

den djefla mannen har författat en artikel om Slaget vid Kadesh, som jag korrekturläst, varför jag var väl förtrogen med tillkomsten.

Det är svårt att avgöra vem som vann slaget, rent teoretiskt så stod egyptierna längst på fältet medan hettiterna flydde, dock så hade egyptierna lidit katastrofala förluster och kunde inte utnyttja ”segern” som dock i propagandan hemma i Egypten, i fresker visas det hur de modiga och välorganiserade egyptierna driver de förskräckta och dåligt disciplinerade hettiterna på flykten. Riktigt så gick det inte till, och Ramses fick ge upp kriget efter sin pyrrhusseger. Först 1283 f.Kr.  kunde   Ramses skriva under ett fredsavtal med den nye hettitiske kungen Hattusili III.
Historiker idag anser de hettitiska angivelserna som mer tillförlitliga, då de förvisso glänser över alla döda egyptier och även påstår att de vann slaget, men de erkänner att de retirerade och uppgifterna nedvärderar inte Ramses på samma sätt.
En kopia av fredsfördraget, ett av de första internationella fredsavtalen, hänger i förstorad version på FN:s högkvarter.
MEN 
Här hänger originalet! 

 *

I Çinili paviljongen, byggd 1473 av Mehmed II som ett nöjeslott, finns exempel på den osmanska kakelkonsten, t.ex denna Mihrab från Karaman:

 

Mihrab, arabiska ألمحراب, (fördjupning i mur) är en nisch i varje moské som visar böneriktningen (qibla). Bönen utförs alltid i riktning mot Kaba som ligger i Mekka

… och mycket mycket mer  (T.ex fynd från utgrävningen av alla de nio  lagren i Troja!) 
MEN 
Nu var vi trötta  och hungriga och hade bara hunnit med halva dagsprogrammet, varför vi pausade för lunch
Läs den spännande fortsättningen!