56°09,035N-012°32,612E

Denna bild är tagen redan den 1ste juli men medtogs till båtföraren för att bestämma dropplats.

Den minnesgode erinrar sig att den gamle vid havet den 2dre juli stupade i strandkanten vid Norra stranden i Viken strax söder om Svinbådans fyr.
Nu var det så dags för gravsättningen. Enligt den gamles anvisningar kremerades han, och han önskade bli strödd. Vi tog snabbt reda på att man kunde, efter att vederbörligen ha fått tillstånd från Länsstyrelsen, strö, eller snarare sänka hans aska i havet.

Jag hade omsorgsfullt valt ut en dag som var av symbolisk betydelse för oss – (mer om detta i ett senare blogginlägg). När dagen randades var det stormvarning….

MEN

Eftersom vi enligt begravningsbyråns anvisningar, vidtalat Sjöräddningssällskapet och skulle ut med Lars Lindfelt – kändes vädret bara helt ”rätt”.

Begravningsbyråns representant var där medförande ”urnan”. Den är av ekologiskt material och upplöses så småningom helt. ( ingen miljöförorening här inte…)

Jag medförde lappar med bilden ovan för att informera om VAR sänkningen skulle ske, och de haiku (se nedan) jag diktat när jag på morgonen vaknade vid regnsmatter mot fönsterrutorna. Vi fäste en sådan lapp på urnan, eftersom vi ej lyckades få upp knuten för att få I den.
Så var det då dags att äntra båten.
Väl framme vid ”platsen”, se rubrikens position, dvs rakt ut från vår badplats vid Svinbådan gick vi ut på akterdäck….
Vinden hade stillnat för ett ögonblick medan den svängde över på sydväst. så de vågade stänga av motorerna en stund.
Det ser ut som vi bara var två – men fotografen bakom kameran blev ju ej förevigad….
Dessutom finns ju ytterligare en son som varit tvungen att lämna
walk over.
Med teknikens landvinningar kunde han dock vara med oss via etern.

Stoftet från älskad
make och far nu simmar
i brusande hav.
Sommarens stiltje
förbytts i höstligt regnrusk,
dock vila i frid!

Se även
Nu kunde vi i lugn och ro anträda färden hem.
….och sedan for alla till stranden och badade..
eller snarare
Vi gick till Restaurang Bryggan och åt festmåltid!
Se även
Och

Det kvällas…

Klockan 17.08 den 16 september 2008

Den 18 juni filosoferade jag om tiden. Det visade sig ju att inte bara starroperationen den 16 juni utan i ännu högre grad, den gamles plötsliga död, med efterföljande begravning rubbade den cykliska rytmen…..

MEN

Nu när sommaren oåterkalleligt får ge vika för hösten, solen inte förmår svinga sig över trädkronorna i vår trädgård mer än några timmar vid middagstid, känner jag mig mera i rytm med årstiden.

Absent

2007

Idag är det mulet, litet regn och temperaturen har sjunkit med 10°. Det är dags att skörda nedfallna äpplen och klippa ner rosor.
Mitt sorgearbete har kommit in i en ny fas:
Efter den initiala känslan av förlust och sorg smyger sig en mera svårhanterad saknad på…

Hädanefter


Hädanefter blir det

Inte som vanligt

Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.

Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.

Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.

Hjalmar Gullberg