Stenigt värre!

Junisten 3 är den större som skarven sitter på
(Nr 1 och 2 publicerades den 20 juni)

Nu när marken hon gläds och fortplantningen frodas även bland djuren är det svårt att fokusera på STEN. Men det finns gott om dem om man tittar efter.
De olika strandavsnitten har helt olika karaktär – vid Grå läge finns t.ex. en myckenhet stora flintastenar:
Junisten 4
Junisten 5
Junisten 6
Junisten 7
En del litet ”tråkiga” stenar förhöjer sig med ”scarves”
Junisten 8
Andra åter gör en samhällelig insats…
(Om man klickar på bilden så ser man kanske litet tydligare)

Nu har ni ju fått åtskilligt att välja emellan.
Ni får därför en hel vecka på er att rösta: Deadline den 7/7 kl 12.00

Badstarter

Vi 2000-talsmänniskor är verkligen priviligierade.
När jag blickar tillbaka på vårt liv tillsammans så har jag foton, dia och sedan 2005 1000-tals digitalbilder:
den gamle och jag följde reprisen på Hedebyborna på TV.

Karolina som sörjer sin Joakim har bara några få föremål att materialisera sin saknad och längtan gentemot….

Nu när jag söker i forna blogginlägg hittar jag episoder jag glömt. Fram till november 2007 hade jag dessutom inte förstånd att reducera mina bilder när jag la´ut dem på bloggen – men det är jag glad för nu!

Se t.ex Badstart 2007 som tydligen det året skedde den 10 juni.

2009 dröjde det till den 28 juni:
och det blev inte så många dopp för den gamle…

Hamnbesök

Senast jag rapporterade om ett besök i Vikens hamn var den 15 februari:

Även om det på tre månader inte blivit så våldsamt mycket varmare syns det att båtfolket ändå anar att sommaren närmar sig….

Inte bara i, utan även vid hamnen var det aktivitet:
Sagt och gjort – jag klev in
beskådade de utställda alstren,
OCH
Efter samtal med föreståndaren Åke Larsson är jag numera medlem i Hamnens konstklubb!

Följ den spännande fortsättningen!

Stenig promenad

Majkandidat 1

Medan norra Sverige har haft högsommar med 28-29 grader har vi här i Skåne fortsatt med marsvädret! Kulmen nåddes ju på vår ”vårutflykt” den 12 maj med + (man får ju ändå vara tacksam..) 3-6°.

Därför kändes vädret Kristi Himmelsfärdsdagen med uppehåll och 10-12° som en klar förbättring.
Jag tog ledigt från trädgårdsskötseln och samlade lite kandidater till Månadens sten

Majkandidat 2
Majkandidat 3

Sköna maj välkommen…

Så våldsamt skönt var det ju nu inte!

Hela förmiddagen hade regnet öst ner (i och för sig välbehövligt). När jag var ute på min sedvanliga strandpromenad på eftermiddagen träffade jag på det här hoppfulla gänget som hade säsongsinvigning av sin badhytt.
Längst ute på den nya bryggan fiskades det. Jag försökte konversera ,bl.a. dela med mig goda råd – metning här vid den här årstiden har mig veterligt aldrig givit något resultat
men det talades enbart polska.
Då hade jag en mer givande konversation med denne man bosatt i Lödöse men sommarvistandes i Viken. Han tillhör Bryggans vänner och kunde berätta om framskridandet av färdigställandet. Bl.a. skall ytterligare 9 m brygga tillfogas när stormrisken betraktas som minimal.

Han tipsade om Marinetraffic.com med vars hjälp man kan identifiera och följa alla de i sundet passerande fartygen!

Täckt projekt

Årets projekt ”Månadens sten” har ju på grund av väderleken stött på patrull…
Snö och is har ju i två månader dominerat strandbilden.
MEN
Nu känner jag äntligen igen mig!
Det finns ju en del att välja mellan.
(den äggformade gråsvartspräckliga får bli en marskandidat!)
Någon segrare för februari är ännu ej korad
MEN
Jag tycker som agneta:
Den avlånga svarta till höger vid Fågel Blås näbb tar priset!
Inte visste jag hur flodmusslor såg ut…

Ur led är tiden…

…eller åtminstone väderleken!
För precis ett år sedan blev jag av den gamle fotograferad vid Kulla Gunnarstorps strand
(bilden ovan).
I år hade vi i 7 veckor oavbrutet under 0°, i mitten på januari STRÄNG kyla.
Så i förra veckan började det kännas litet hoppfullt – vi hade tre dagars dagsmeja.

MEN

”Isbergen” som lossnade i förrgår har åter flutit iland, och med den gångna nattens -9° frusit fast igen. Morgonens snöfall har så lagt sig som en bedrägligt förmildrande hinna över eländet.
Ingen ljusning synes än:
eftersom bortom lördagen det utlovas en ny köldperiod. Blåser gör det också – köldeffekten vid strandpulsningen (ja, man kan inte kallade det promenad – skaren håller bara till hälften) är avsevärd.

Vi människor har ju åtminstone hus att krypa in i …. de stackars fåglarna vet snart inte var de kan hitta mat….

När jag sist gick ut att vandra…. (1)

ELLER
Wann jemand eine Reise tut…
Häromdagen, när jag var tvungen att gå ner till Jollen för att köpa mig en liter mjölk, gick jag på hemvägen via Vikens hamn. Den hade inte frusit till mycket mera sedan jag var där för fjorton dagar sedan. Vid en av de få kvarliggande småbåtarna fanns en man som uppenbarligen utövade någon slags tillsyn över densamma, med vilken jag startade en konversation.

Just då stävade en av de två fiskeskutor som ju dagligen ligger ute i sundet och fiskar in i hamnen.
Det visade sig att jag hade smolk på objektivet som ger en suddighet på bilderna….
MEN
I stället för att lägga till så gick båten först runt tre gånger längs pålarna,
uppenbarligen för att bryta upp isen.
Till ändernas belåtenhet….
När jag begav mig ut för att intervjua om fångsterna hade jag sällskap av detta par. När vi kom fram observerade jag att de hade en plasthink, som de uppenbarligen skulle ha fisk i.
MEN
När de hade lagt till frågade jag vad de fiskade: Torsk blev svaret.
Jag frågade då om det gick att köpa – men det var de ovilliga till – lasten var tydligen instuvad djupt i innandömet – om man skulle ha fick man beställa i förväg.
Så jag gick tillbaka till min ursprunglige samtalspartner.
Han visste berätta att Vikenfiskarna helst sålde sin fisk i Danmark, där de får bättre betalt.
Det visade sig att han hette Dag Waldenström. Han är son till vår vördade lärare professor Jan Waldenström och benämnd efter dennes gode vän Dag Hammarskjöld!
Familjen sommarbor i Viken och vi skildes med förhoppningar om att mötas igen under något mindre isiga förhållanden.