Vi har ju haft några soliga dagar.
När jag häromdagen vandrade längs stranden fick jag plötsligt syn på dem.
Jag såg dem tydligt i kikaren
MEN
när jag försökte närma mig för att kunna ta ett foto förflyttade de sig allt längre ut i sundet.
Bakom måsen på stenen kan man dock tydligt se en
GRAVAND
(och en bredvid)
Det här var det närmaste jag kom!
DOCK
Jag kunde i kikaren räkna till åtminstone en flock på sju
BÄTTRE
Dagens födelsedagsbarn=DDM
och jag hade bestämt ett klockslag då vi skulle vara åter vid utgångspunkten.
Jag var där tre minuter före..
Där fanns också paret Hillman, mina ornitologkompisar, med kikarna beredda.
Vi stod och samtalade i gott tio minuter om stenknäck som siktats, när det ringde i min iPhone.
Det var sonen som bad om ursäkt för att var försenad. Han hade stått och samtalat med en medlöpare om en spillkråka.
Hillmans gav sig iväg och jag började istället utfråga den andre parkeraren. Han gjorde sig beredd att fiska havsöring. Han var född i trakten av Hannover men arbetade numera som styckare i Borås.
Tjugo minuter efter utsatt tid dök så dagens 49-åring upp.
Naturen var under promenaden svindlande vacker
Jag bara fotade…
…och FOTADE
Följ den spännande fortsättningen!
Yngste sonen hade ärende till LUND
OCH
passade på att hälsa på lilla mamma i Viken
Inbiten motionär som han är var ju den viktigaste programpunkten en utflykt i naturen.
Väderleken, dvs soldis, -3-4°, och framför allt VINDSTILLA
inbjöd till en tur till Kulla Gunnarstorp.
Strandpromenaden förbi slottet ingår numera i en av Skåneledens sträckningar.
Jag njöt av den friska luften och det fantastiska ljuset!
Följ den spännande fortsättningen!
I förrgår slog så vinden om från svag nordlig till 8-10 sek/m från söder.
På onsdag ska det börja regna
SÅ
Jag skyndade mig att framhärda med min dagliga promenad längs stranden.
På hemväg hörde jag motorsågar, spanade, en polisbil???
Nja, inte på riktigt….
Så småningom kunde jag lokalisera motorljudet.
Det är Rosa rugosa som växer över alla bräddar!
Sista dagen med köld och vindstilla. En ensam skarv hukar på en sten.
De få fåglar som härdar ut, enstaka svanar och en pigg vigg,
skymtar långt ute på det öppna vattnet.
(Jag såg dem tydligare i medtagen kikare)
MEN
Vad är det som klafsar runt på isen?
I kikaren såg jag TYDLIGT att snäppan hade illRÖDA ben
= EN Rödbena!
Rödbenan häckar i stora delar av Europa och Asien, norr om Himalaya och så långt österut som till Kina. Merparten av världspopulationen är flyttfåglar och de övervintrar i Mellanöstern, Indien och Sydostasien. Arten övervintrar också lokalt utmed stora delar av Afrikas kuster. Exempelvis övervintrar 25% av alla rödbenor som flyttar utmed atlantkusten (i den så kallade östatlantiska flyttkorridoren) kring Bijagosöarna utanför Guinea Bissau.Merparten av populationen i Storbritannien och Västeuropa är stannfåglar eller flyttar kortare sträckor ut till havet.
I början av januari hade vi ju blidväder…
Den 12 januari, dagen innan jag åkte till Blekinge, mötte jag denna rullskidåkare.
Jag frågade, och fick bekräftat att hon tränade för Vasaloppet!
När jag sedan återvände från Min östutflykt
16/1
hade vintern återvänt med full styrka.
Vi har nu haft drygt 10 dagar med ner till -14 nattetid
MEN
Sol och vindstilla
20/1
Trots det bristfälliga snötäcket dyker det upp ”riktiga” skidåkare;
Kylan gör att man kan åka ”skridskor” på underlaget.
MEN
Nu är det enligt SMHI:s prognos bara tre dagar kvar för detta vinterhögtryck
sedan blir det plusgrader, blåst och elände igen…
FÖLJ den spännande fortsättningen!
Jag stod och väntade…
MEN INTE
Hon tyckte nog det blåste för mycket…
Det är märkligt hur det alltid dyker upp något nytt intressant även på en ”vanlig” promenad.
Idag blåste det rejält så jag beslöt att ta ”innerspår” ner till byn…
Väl framme vid ”Gröna Torg”,
hittade jag det här dockskåpet!
Även änderna höll sig nära stranden
Under de senaste 15 åren har inslaget av bläsänder successivt ökat, är nu nog uppe i ca 15 %,
en del stannar året runt.
OCH
Även vindsurfarna har blivit ett allt vanligare inslag.
Julen överstökad sitter jag här och filosoferar över tidens gång.
”November 2009 var tydligen ovanligt varm:
”Strax före den gamles bortgång filosoferade jag om olika tidsperspektiv, dvs longitudinellt eller cykliskt.
Redan som pensionär, men framför allt nu som änka har jag återgått till fädernas kalender:
Från Vikens horisont har jag sedan flera år definierat vinter som tiden från 15 november till 15 februari.
MEN
Efter en ovanligt kylslagen oktober hade vi igår 11° varmt!
Stranden myllrade av söndagsflanörer. ”
13.28 27 december MEN 2011
Här vid Öresund har vindstyrkan minst lika stor inverkan på ”VÄDRET” som temperaturen.
2012 12.35
Spänningen stiger, Spänningen stiger….
