Jag och min syster Monica, i familjen kallad Mona, är båda födda i fruntimmersveckan.
Detta fotot, troligen taget sommaren 1940, (under brinnande krig!) kan mycket väl ha varit på födelsedagen för en av oss.
Detta foto är taget på Persgatan 1947, efter min ”lift”-utflykt med Inger Rydkvist.
÷
Ja det är ju ett tag sedan…
Jag hoppas att veckan trotsar sitt rykte
och bjuder på ett angenämt väder
OCH
Many Happy returns of the Day!
Jag har inte varit en ivrig lyssnare till Sommar i P1. Under min yrkesaktiva tid jobbade jag ofta. När Jag blev pensionär 1998, såg jag fram emot allt man skulle kunna hinna med
MEN
Det ligger inte för mig att sitta still i en och en halv timme mitt på dagen.
VISSERLIGEN
tog vi oss tid att 2004 lyssna på Ingemar Bergmans enda Sommarprogram
Det var nog senaste gången
Sedan har ju ”de gamla fina märkena med hög bouquet” börjat dö undan. I fjor, 2014 tittade jag varje dag VEM det skulle vara,men kände knappt igen någon.
SÅ i ÅR
har jag planerat att lyssna så frekvent som möjligt, för att uppdatera mig
när det gäller den unga kulturelit som får uppdraget.
Igår blev ör migförste man ut:
Siavosh Derakhti
SOCIAL ENTREPRENÖR, FÖRELÄSARE. Siavosh Derakhti är IG-eleven vars liv förändrades på gymnasiet.
Ur Wikipeda:
Siavosh Derakhti, född 3 juli 1991 i Umeå, uppvuxen i Malmö, är en svensk föreläsare och svensk social entreprenör.
Derakhti mottog det första Raoul Wallenberg-priset 2013 för att ha grundat Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet. Han har även mottagit Årets Elsa-pris från Svenska kommittén mot antisemitism 2012. Siavosh Derakhti nominerades till Svenska Hjältar 2014 för sitt arbete.
Siavosh Derakhti fick under Barack Obamas besök i Stockholm 2013 träffa presidenten.
÷
SOCIAL ENTREPRENÖR, FÖRELÄSARE. Siavosh Derakhti är IG-eleven vars liv förändrades på gymnasiet. I sitt Sommarprogram berättar Siavosh om tvivlet och om glädjen att ha lärare som trodde på honom,…
INTRESSANT!
Sommar har verkligen blivit ett annat program än det vi lyssnade på
på PEKKA Langers tid…
Började jobba med radio 1952 och var programledare för många populära program, både i radio och senare i tv. Gjorde frågeprogrammen När då då och Bit för bit tillsammans med författaren Lars Widding i radio, och Notknäckarna med Carl-Uno Sjöblom i tv. Var tillsammans med hustrun Bibi mångas frukostsällskap i P3:s morgonprogram under 1970-talet. Hette egentligen Per-Olof men blev Pekka med hela svenska folket.Pekka Langer har varit Sommarvärd 26 gånger – (tio gånger under 1961)1961, 1962, 1963, 1966, 1971, 1972, 1973, 1974 och 1981.Pekka Langer levde 1919-1996.
Johannes Nilsson inplanterade för cirka 100 år sedan
Primula veris i trädgården .
För cirka 15 år sedan tog jag den vidare till Viken
Nu har den installerat sig väl
OCH
minner mig om forna vårar på vårt kära torp!
För att citera Das Lesen XXXI:
Det har ju gått riktigt bra med läsandet i vår
…så här i början på maj är jag fortfarande i fas…
Det som tar tid är recenserandet.
SOM
MEN
att läsa böcker som kräver 5-6 redovisningsavsnitt är ju en nåd att stilla bedja om…
där jag avslutade med
”Återkommer när jag läst Twin Tracks!”
SÅ
det är det jag gör nu:
”It was a blustering late spring day in 1954 and a young Oxford medical student flung himself over the line in a mile race. There was an agonising pause, and then the timekeeper announced the record: three minutes, fifty-nine point four seconds.”
Våren 1954 hade den gamle och jag ännu inte träffats, men vi var ju var och en på sitt håll och alltsedan väldigt idrottsintresserade, så Roger Bannister var en hjälte i samma klass som Nurmi, Gunder Hägg, Sebastian Coe etc.
Vi noterade nog att han studerade medicin, men allteftersom åren gick blev det ju Jack Nicklaus, Bob Beamon, Gärderud och Zlatan …
kom jag då 2011 till Oxford och upptäckte honom i Aulan i Pembroke College.
Nedan innehållsförteckningen:
Det är ju fascinerande att läsa om The sub 4-minutemile, inte bara genomförandet utan träningen som ledde dit; och hans övriga karriär med olympiadfinal i i Helsinki 1952 , VM och och EM.
MEN
Vi har bara hunnit till sid 147/362. Det som följer är nu för mig än mer intressant. Han utbildar sig till en internationellt erkänd neurolog. På grund av sin erfarenhet som toppidrottsman blir han invald i diverse både nationella och internationella kommittéer när det gäller toppidrottens träningsmetoder, inte minst dopingfrågor. Hans sista stora projekt är i ledningsgruppen för Londonolympiaden 2012.
SÅ
SÅ
det var ett lyckligt sammanträffande!
Den ständiga frågan på 1 maj:
Är magnolian utslagen?
kan i år besvaras med
JA!
I det avslöjande vårljuset
tvingas jag gå in i alla skrymslen och röja upp i spindelväven…
ELLER
Les extrèmes se touchent!
Jag har nu, vecka 8, läst två böcker:
Maigret et sa mort
Som omnämnts har jag startat på ett rearrangemang av mitt bibliotek ,
då ju diverse gamla trasiga pocketböcker från 50-60-talet uppenbarar sig.
SAMTIDIGT
Jag gick från ungdomslitteraturen och veckotidningsnovellerna över till masskonsumtion av Trenter, Maria Lang , Christie och Sayers
OCH
Kommissarie Maigret.
Jag läser på Google att
Georges Simenon
mellan 1930-1972 gav ut 75 romaner med M.
Maigret et son mort
är utgiven 1948 och är översatt till svenska 1953 (året då jag tog studenten) av Gunnel Vallquist
Jag blir INTE besviken!
Kommissarie Maigrets Paris : Om Paris i Georges Simenons romaner
av Anita Limare Hjelte kom ut 2014
”Den berömde kommissarie Maigret, en polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas* vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.”
Det blev sedermera tradition att jag vid Parisresor tog med mig en Maigret på franska, som jag medelst lexikon under vistelsen i Paris lätt läste. De är de enda böcker jag lyckats läsa från pärm till pärm på Voltaires språk!
* En anekdot från Parisbesöktet 1974:
Under slutet av 60-talet in på 70-talet hade Maigret varit väldigt begiven på Calvados. För att fira att vi för första gången sedan 1955 var UTAN BARN i Paris ,inköpte den gamle en flaska! Det var ju inget som var lättåtkomligt på Systemet på den tiden.
Det var bara det att när han tog den första klunken tyckte han inte det var särskilt drickbart…
MEN
Det tyckte jag!
Under middagsvilan på hotellrummet, då den gamle sov,
låg jag och läste Maigret på franska, samtidigt som jag sippade på min Calvados!
Man har inte roligare än man gör sig…
÷
Så mycket annorlunda är det ju att läsa om Churchill på Ipad
Det gemensamma är att läsningen av båda går som en dans.
Jag har hunnit till sid 335/507 av Churchill del II
Det är den 8 maj 1945!
Följ den spännande fortsättningen!
Gårdagens veteranorientering i Pålsjö skog var tänkt som en intellektuell utmaning. Vi fick bara en liten bit av kartan, samtidigt som alla stigar var borttagna.
Det var bara det att..
De gångna dygnens snöande
gjorde att det blev litet ”Följa John”
Första kontrollen:
var ett grönt X=Biologisk märkvärdighet!
÷
Behållningen för mig var att banan tog oss
över järnvägen
till områden jag inte beträtt på ”en femtan år”
OCH
Till tennisbanorna
som jag inte varit i närheten av på 65 år!
Där tillbringade jag i stort sett alla söndagar under skoltid från april till oktober under 40-talet!
Alltsedan brandskyddskontrollen 2010 har jag varit väldigt återhållsam med braständning. Icke desto mindre får jag regelbundna besök av sotare.
Häromdagen var det så dags igen:
I huset vi köpte 1971 finns/fanns det fyra eldstäder.
Fram till vi installerade bergvärme 2006 var de flitigt i bruk.
Nu använder jag bara den bäst fungerande
OCH
det högst 10 ggr per år
i samband med jul och nyårsfirande…
SÅ
Det var snabbt avklarat.
Strykjärnen är ”antikviteter”
– tillvarataget från Farmor Matildas kvarlåtenskap – de är minst 100 år gamla…
När vi på 70-talet började orientera blev vi bekanta med Stig Svensson
SOM
blev den gamles ”bästis”
Stig var en synnerligen kompetent person
MEN
på grund av en svår dyslexi hade han inte hävdat sig i skolan.
Han var utbildad plåtslagare men ”fixade” i stort sett allt
som hade med fastighetsskötsel att göra.
Han hade en outröttlig energi som han bl.a. använde för att
få större delen av familjen Bergman till Vasaloppsåkare!
De var jämngamla – Årgång -32
Han hade födelsedag på Trettondagsafton .
Efter Pers bortgång ringde jag då alltid Stig och gratulerade
MEN
I år blev jag inspirerad att ringa ett julsamtal
OCH
fick då av hans ANNA-GRETA reda på att han stilla avsomnat i början av december!
De fick många lyckliga stunder tillsammans!