Pressostat hög forts.

Kanelbullens dag är alltid en högtidsstund för den gamle
Idag tycker jag dessutom att det är lämpligt att han har skrudat sig i SJ-kostymen:

Den är ett arv efter Morbror Gottfrid, liksom denna skiftnyckel:

Fotot gör den inte rättvisa – dvs HUR STOR den är. Den användes för att fixa järnvägsrälsen – är nära 1/2 m lång. När Bergvärmepumpen signalerade Pressostat hög de första gångerna var det för att vi inte tömt filtret tillräckligt ofta. För att rensa detta , som vi nu lärt oss fixa själv, måste man ha en skiftnyckel om öppnar 40 mm. Då kom detta arv väl till pass.

Morbror Gottfrid still going strong….

MEN
Det kan vara bra att ha något smidigare doningar – skiftnyckel ovan är svår att manövrera inne i skrovet på värmepumpen.

Så det var därför vi införskaffade en något nättare på Clas Ohlsson i förrgår.

Ingen rast, ingen ro…..

Strax vår kyltekniker Anders lämnat lokalerna efter att ha bytt kompressor var det färdig IGEN: PRESSOSTAT HÖG – och stopp i maskineriet tills man trycker på KVITTERA.D
Den här gången KUNDE det INTE vara filtret – det var nyrensat och tomt. Det var fredag eftermiddag och 14° ute , låtom oss avvakta.

Jg började läsa i bruksanvisningen och kunde genom regelbundna observationer fastställa att det var när VARMVATTNET behövde värmas som stoppen inträffade.

Duschrestriktioner utfärdades, varefter vi drog oss fram till måndag.

Räddande ängeln Tomas,

konstaterade att flödet över värmebärarpumpen var för lågt. Således dags för höjning.

Nu har det fungerat utan stopp i 6 dagar – låtom oss hoppas det blir åtminstone 600…..

Kärt besök

Yngste sonen passade på att besöka mor och far på väg till förrättning i Skåne.
Träningen får dock inte försummas:

Påminner om

The The grand old Duke of York,
He had ten thousand men.
He marched them up to the top of the hill
And he marched them down again
And when they were up, they were up.
And when they were down, they were down.
And when they were only halfway up,
They were neither up nor down.


Bränvinsdraken

Nu när jag efter alla dessa år bläddrar i Oscar II och hans tid finner jag helt underbara uppslag – framför allt sådana som inte attraherade en åtta-nioåring
– kommer att successivt delges under hösten.

Jag måste bara genast vidarebefordra detta:

Klicka för att läsa om det hemska odjuret!
Det är således inte jag som stavat fel!
Denna bild förbryllade mig mycket….
Min Mårran!
Jag minns aldrig att jag rådfrågade de vuxna – hade nog en intuitiv aning att de skulle avråda från fortsatta studier!

Minne

”Jag minns hur det luktade i mormors byrålådor” inledde vår lärare i neuroanatomi Folke Löfgren sin föreläsning om luktsinnet.

Alla litterärt orienterade känner ju också till Proust´s Madeleinekaka.

Häromveckan när jag plockade röda vinbär på torpet råkade jag ut för en ”Madeleinekaka”:

nämligen
en Bärfis Dolycoris baccarum.

Under krigsåren med ransonering och matknapphet förutsattes att alla barn och ungdomar skulle ägna sommaren åt bärplockning. Åtminstone när det gällde skogshallon stoppade man gärna en hel del i munnen. Åldrad är man inte lika känslig för stinkflyets stinkande – men då vållade de en väldig uppståndelse.
Själva namnet var också ekivokt – på den tiden var det otänkbart att i sociala sammanhang ta ordet FIS i sin mun….

Rebus

Denna bild * är tagen på Per-dagen 1/8 -08 kl 11.47.

Vad har hänt?
Klicka på länken!

Spik i foten!
Säjer di som va´me´
30 juni 1954!
Jag minns att jag jobbade på Vanföreanstalten i Helsingborg. Det var soligt väder. På grund av den ovanliga händelsen fick några av oss sjukvårdsbiträden den stränga syster Sandas tillåtelse att på arbetstid uppstiga på det platta taket och därifrån beskåda undret!

Den gamle bara talar om sin solförmörkelse när han trettonårig var på kollo hos KFUM!

Juni 1954 var han i England och uppvaktade denna dam! Någon solförmörkelse registrerade han ej….

Det visar sig emellertid att enligt Wikipeda:
1945: 9 juli – Total solförmörkelse inträffar i Sverige.
Flickorna Lundgrens hemsida kan man läsa följande

Den 9 juli 1945 var det solförmörkelse och kronprins Gustav Adolf (sedermera Kung Gustav VI Adolf) med följe var på Kullaberg för att bevittna det hela. Efter detta for man för första gången till ”Flickorna” som kungens adjutant hört talas om. Gustav VI Adolf blev från denna dag en trogen gäst ända fram till sin bortgång 1973.

* Namnsdagsbarnet provar ev synskador efter beskådandet!


Ännu ett!

När jag letade bland helt andra gamla foton fann jag ytterligare ett från födelsedagsfirandet 7/7-73. Enstaka av de ”egentliga” gästerna skymtar här. Födelsedagen var ju en trettonårsfest och 8 barn/ungdomar bör ha varit på plats – de satt ju dock inte sedesamt och drack kaffe.
Klänningen som jag, servitrisen, har på mig finns ju fortfarande i min ägo.
Jag är väldigt glad att vi inte längre har en massa stickiga, glesa barrträd på tomten…

Födelsedagsparty 1973

Bilder från 7 juli 1973.

Anteckningen i Rulles dagbok lyder sålunda:
Vi gingo på Sundstorget 09.00. E ringde Eva om klädsel till Karls födelsekalas. Per hämtade oss kl 15.00, därefter Eva. Bjudna voro familjerna Mattsson och Eriksson. Gunilla bjöd på kaffe och tårta och förfriskningar, jordgubbar och glass ; öl och grillade revbensspjäll –

Per bilade oss och Eva hem kl 21.00


Av de 9 synliga personerna är endast Ingrid Bescher, värden Per och dåvarande gossen Rickard Mattson och mamma Bessan i livet….

Födelsedagsbarn 14

Dagens födelsedagsbarn ses här för 47 år sedan på besök hos sin mormorsmor.
(Denna bild har tidigare publicerats i samband med att Lotten publicerade sitt städrocksreportage ffg.)

Torpet har just fått installerat elektricitet!
32 år senare är han själv familjefar som gör utflykter.
Utflykterna har med åren förlagts allt längre bort.

The Giant’s Causeway är ett vulkaniskt fenomen i unik kombination med andra naturfenomen. Klipporna består av 5-8-kantiga basaltpelare, som bildades för miljoner år sedan då ett lavaflöde hastigt kyldes av vid kontakt med havet.

Legend has it that the Irish giant Fionn mac Cumhaill (Finn McCool) built the causeway to walk to Scotland to fight his Scottish counterpart Benandonner. One version of the legend tells that Fionn fell asleep before he got to Scotland. When he did not arrive, the much larger Benandonner crossed the bridge looking for him. To protect Fionn, his wife Oonagh laid a blanket over him so he could pretend that he was actually their baby son. In a variation, Fionn fled after seeing Benandonner’s great bulk, and asked his wife to disguise him as the baby. In both versions, when Benandonner saw the size of the ’infant’, he assumed the alleged father, Fionn, must be gigantic indeed. Therefore, Benandonner fled home in terror, ripping up the Causeway in case he was followed by Fionn.
Another variation is that Oonagh painted a rock shaped like a steak and gave it to Benandonner, whilst giving the baby (Fionn) a normal steak. When Benandonner saw that the baby was able to eat it so easily, he ran away, tearing up the causeway.
The ”causeway” legend corresponds with geological history in as much as there are similar basalt formations (a part of the same ancient lava flow) at the site of Fingal’s Cave on the isle of Staffa in Scotland.

Vi önskar honom många födelsedagar framöver och dito utflykter!