Insläppt

Sisyfosarbetet med att sortera alla gamla kort fortskrider sakta.

Plötsligt dök det här kortet upp.

1954 i Postojna

Det halva örat och nackhåret tillhör min kära moder.

När jag ser det här kortet är jag mest fascinerad av min FRISYR, där papiljottondulationsresultatet är så påfallande!

OCH

Min klänning är samma som jag hade året innan på Capri, sydd av samma moder av reatyg! 

(Den var grön…)

På grund av portarna i bakgrunden kan jag tidsbestämma det till sommaren 1954 och platsbestämma det till mamma Evas och min resa till Jugoslavien. Det var första året Tito släppte in turister.

Vi åkte tåg från Köbenhavn till Ljublana – en resa som jag vill minnas tog 20 timmar.Vi hade inte sovvagn – åkte vid 9-tiden på förmiddagen och kom fram vi 5-tiden på morgonen följande dag till en sömnig folktom stad där ingen pratade vare sig tyska eller engelska…

Hotell hade vi beställt i förväg. Det låg i centrala staden

MEN

var under ”konstruktion”…

Vi var inbokade, fick vårt rum.

Det var bara det att de nyinstallerade vattenklosetterna ännu inte fungerade.

Nåväl, vi överlevde och lämnade snabbt Ljublana, tog tåget till Rijeka. Postojna var en station på vägen, och vi passade på att göra ett stop.

När jag så återkom till Sverige och fortsatte mina studier i Lund en månad senare träffade jag så  min blivande man

OCH

Vi  kunde så småningom konstatera att även han  sommaren innan, i samband med sin stora simturné runt Medelhavet, hade besökt Jugoslavien och besett dessa grottor!

Det finns inget foto från just detta stop men väl från den äventyrliga bussresan Aten-Sarajevo-Split. 

Jag TROR det här är en bild från det inre av Makedonien…

Himmel över London

Det har ju varit mycket med det jordiska:

1. Resa till Stockholm

2. Kurering av därstädes ådragen förkylning

3. Förberedelse för sommarfesten i Viken

MEN

litet läsning har det blivit.

AdLibris hade sommarrea på pocketböcker

3 för 99:-

Jag köpte bl.a. Håkan Nessers senaste.

 När H.N är som bäst är han ju glimrande. Mina favoriter är:

1998 – Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö

2002 – Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla

2009 – Maskarna på Carmine Street

Jag upplever att H.N. på senare år experimenterar i olika romantekniker – jag gillar uppenbarligen det mera nostalgiskt romantiska…

 Himmel över London verkar väldigt ”KONSTRUERAD” – inte ”My cup of tea”

MEN

Spännande är han ALLTID och ”samtids”skildringen (läs 60- 90-talsskildringarna med start i ”Swinging London” och interiöre från kommunistiska Öststater) väcker ju igenkännande minnen!

Klimax

Grannens magnolia 3 maj 2012
30 april-3 maj hade vi ju ett vidunderligt väder.
Jag hann knappt med att dokumentera vårfägringens framskridande –
långt mindre redovisa den på bloggen.
MEN
Under alla de år jag haft anledning att notera magnolians blomning tror jag aldrig den varit yppigare – något som också alla vi TV-tittare kunde njuta av vid Studentsångarnas framträdande 1 maj!

Zinfandel

På1980-talet lanserades många prisvärda viner från Syd-italien på Systemet. En favorit blev viner framställda på druvan Primitivo  t.ex Canaletto.

Ungefär samtidigt, 1987, inträffade vår USA-resa då vi bl.a. gästade familjen Hagström i Palo Alto.
Vi blev bjudna på härligt vin gjord på den då för oss nya erfarenheten Zinfandel – vi kunde även tillägna oss några flaskor genom inköpsresa till Napa Valley.

Sedan noterade vi:
 ”1996 upptäcktes att den kaliforniska druvan Zinfandel är samma druva som den italienska Primitivo som har sin hemvist i Apulien (it. Puglia), Italiens ”klack”. Primitivo började dock odlas först på 1860-talet i Italien, det vill säga ungefär 30 år senare än i Kalifornien. Senare DNA-analys har visat att båda druvorna härstammar från gamla dalmatiska druv-sorter. Vid en undersökning av Jasenka Piljac och Meredith år 2001 fann man några gamla vinstockar av den gamla dalmatiska druvan och kunde visa på likhet i DNA med Zinfandel. De undersökta druvorna kallas Crljenak kaštelanski (”liten svart från Kaštela”).

I somras när jag provianterade för mitt sommarkalas och ställde en fråga till en ung man bland personalen på vårt lokala System blev han eld och lågor för mitt intresse för Zinfandel och insisterade på inköp av:

 Jag föll först för etiketten…

 Systembolagets info:
Gnarly Head Old Vine Zinfandel (nr 6597) Rött vin, Fruktigt & Smakrikt
USA, Kalifornien, Central Valley, Lodi Årgång 2010
Alkoholhalt 14,5 %Användning Serveras vid cirka 16°C till grillade rätter av lamm- eller nötkött. 
Smak :Generöst fruktig, syltig smak med inslag av fat, björnbär, blåbär, mynta och vanilj. 

Jag lärde ju så småningom känna den gamles vinsmak: INTE Cabernet Sauvignon UTAN gärna Syrah ellerPrimitivo/Zinfandel,  som jag  nu dricker till hans åminnelse!

Stadsresa

I fredags åkte jag till Höganäs för att förbereda mig för middagsgäster på måndag.
Bl.a. besökte jag Systemet.
Efter väl förrättat värv därstädes möttes jag vid utgången av dessa trevliga gossar som sålde majblommor.
Jag berättade för dem om min egen karriär, kort men intensiv, som majblommeförsäljerska:
Det var 1946. Jag hade under höstterminen 1945 fått scharlakansfeber med komplikation – penicillin fanns ännu inte för allmänt bruk!
Komplikationen var reumatisk feber, som – som det stod i patologiboken jag sedermera läste licks the joints but bites the heart!
Jag låg kvar på sjukhuset, i strängt sängläge, i tre månader! När jag väl kom ut, till vårterminens start, fick jag inte vara med i gymnastik…

VILKET
innebar min lycka när det gällde att prångla ut majblommor.
 ”Fontänen som donerats till staden av Wällufs Sparbank år 1946. ”

Den dag som de beställda majblommorna levererades till vår skola, St Jörgensskolan i Hälsingborg, sammanföll med första dagen efter uppställningen av skulpturen  Lekande barn av Axel Wallenberg.

Sista lektionen för dagen var gymnastik. Jag fick tillåtelse av läraren att ta mina majblommor och gå ned till St Jörgens plats. Där stod hundratals personer, mest manliga pensionärer, och beundrade verket. De köpte majblommor för glatta livet – jag fick springa (vilket jag ju egentligen inte fick, det var uppför backe) tillbaka till läraren och rekvirera fler. När gymnasticerandet var slut hade jag sålt ALLA klassens levererade majblommor.

När höstterminen började publicerades de barn i Hälsingborgs Folkskola som sålt flest majblommor  i Helsingborgs Dagblad.
 En av dem var jag! 
Jag fick diplom och och omnämndes i Lyckoslanten!

Vårvädring

Nu har vi äntligen fått litet vårväder med uppehållsväder!
Dags för att vädra klädförrådet!
Och det är ju ansenligt!:
 Rätt vad det är kan den plötsligt vara ”inne”
Jag har ju som bekant av pietetsskäl samlat på mig åtskilliga antikviteter. 
Främst här på galgen den gamles morbror Alex´getskinnsjacka som denne använde på femtiotalet då han åkte motorcykel.

 Äldst är min fars frack som jag tror införskaffades till bröllopet 1930.  Modet då var korta runda skört! Den har äldste sonen begagnat i något studentikost sammanhang på 80-talet

Utvald för 40-talets vintrar…
Morfar Johan Edvins vinterpaletå har också varit värd att spara.
Liksom

 Morbror Gottfrids högtidsdräkt som SJ-anställd…

Upphittat

När jag så här på tredje dag påsk åter tar tag i Sisyfosprojektet att sortera bits and pieces på mina två skrivbord finner jag detta tidningsurklipp från Skånska Socialdemokraten Nyheterna 13/4 1956:

 Texten lyder:
Våren har kommit ett stycke på väg – men inte längre än att vi fortfarande har den gångna vintern i livlig hågkomst. Skulle någon till äventyrs ha glömt bort den, går det bra att friska upp minnet genom ett besök vid Vasalt i den del av Grevie, som är belägen utmed kusten. Där minner ännu, som framgår av bilden, mäktiga och imponerande isberg om vårt ibland arktiska klimat. Kanske bör det påpekas, att isformationerna, som blivit en turistattraktion av stora mått, på sina ställen är upp till tio meter höga (SIC!) och att de är placerade uppe på land, vårdslöst vräkta dit av den våldsamma stormen för några veckor sedan.

Det var minsann inte bättre förr!
En tröst för tigerhjärtan
 (Läs:trädgårdsodlare) som deppar över regn och kyla.
NU tvingas jag ju vara inne och städa…

50-årskalas

Dagen för det officiella 50-årskalaset randades. Det firades i Lund och jag tog mig dit per tåg. Redan utanför stationen förstod jag att det var Dies Toddyum Magna och inköpte ett exemplar av Toddybladet.

Jubilaren med hustru kom i god tid till festlokalen = Grand Hotel
Tavlan i bakgrunden porträtterar blal Sten broman plöjandes en kanal 
mellan Skåne och norr därom liggande fäbodar…
Traditionsenlig fotografering inledde kalaset.
I bakgrunden Fritiof Nilsson, Piraten.
Dags att läsa om Tre terminer?

Mattans

ÄNTLIGEN!
fick vi litet snö
Det har ju nu varit tre veckors bister kyla, men bara enstaka snöflingor.
När nu dagsljuset blir allt längre avslöjas obönhörligt behovet av storstädning;
särskilt pockande inför Eskilstunabesöket.
Jag har noggrant studerat väderprognoserna från SMHI: 
Det ska bli långsamt väderomslag med ostadigt väder och temperaturer kring nollan.
DÄRFÖR

fick jag rusa ut i ottan för att hinna fräscha upp toalettrumsmattan innan det blev plusgrader…

MEN
O VE!

Det är ju söndag!

Jag förflyttas i minnet tillbaks till krigsvintrarna. Vi bodde i hyreshus, som byggts 1935 i kvarter med gemensamma gårdar,  där det fanns vedtravar (enda tillgängliga uppvärmningsmaterialet – kol och koks var ju importvaror, oljeeldningen ej uppfunnen) – soptunnor och piskställningar där Wilton- och trasmattor bankades med ”mattebankare”

MEN
På fyrtio- och långt in på 50-talet var det närmast en dödssynd att ARBETA på söndagar – åtminstone så grannarna såg det. Ingen tvätt fick hängas ut på balkongen och banka mattor var det inte tal om.

Här är ett av få foton från denna tid – film fanns inte att köpa – och där man kan se gräsplätten där orientmattorna fick sig en snöuppfräschning. Med tanke på min lillasysters ålder som jag uppskattar till 3 år, är bilden från 1942. Hon och jag  (7 år) vänder ryggen till.