Söndagsresande

Min Blekingeresa startade på söndag förmiddag. Då  går betydligt färre turer, både med buss och tåg.

VILKET

hade till följd att jag måste  i Lund vänta på tåget till Karlskrona i en timme.

Stationen var stor och ödslig. Utetemperaturen -8;

Jag fick rulla runt med min väska en god stund innan jag hittade ett ställe för behaglig väntan

PLÖTSLIGT

när jag hade börjat misströsta…

uppenbarade det sig!

(Den svarta väskan är min)

Jag unnade mig en cappucino

Änkornas nyårsfirande

Vi startade redan kl 18.00

(medelåldern är 80 år!)

I vår ungdom fanns ju ingen TV

MEN

Tennysons Nyårsklockor *

och Sveriges Domkyrkor ringer in det nya året på radion är ju sig likt!

 * Fast på vår tid var det ju Anders de Wahl…

 

Ring Out , Wild Bells

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.

Ring out the grief that saps the mind,
For those that here we see no more,
Ring out the feud of rich and poor,
Ring in redress to all mankind.

Ring out a slowly dying cause,
And ancient forms of party strife;
Ring in the nobler modes of life,
With sweeter manners, purer laws.

Ring out the want, the care the sin,
The faithless coldness of the times;
Ring out, ring out my mournful rhymes,
But ring the fuller minstrel in.

Ring out false pride in place and blood,
The civic slander and the spite;
Ring in the love of truth and right,
Ring in the common love of good.

Ring out old shapes of foul disease,
Ring out the narrowing lust of gold;
Ring out the thousand wars of old,
Ring in the thousand years of peace.

Ring in the valiant man and free,
The larger heart, the kindlier hand;
Ring out the darkness of the land,
Ring in the Christ that is to be.
Alfred Lord Tennyson

Å, så var det jul igen…

Jag hälsades välkommen till familjen Lidfeldt i Lund.

(Värdinnan är syster till min svärdotter!)

Först drack vi glögg

Sedan hälsades vi välkomna till bords…

OCH

Lät oss väl smaka av det överdådiga julbordet!

Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
En liten tid vi leva här, med mycket möda och stort besvär.
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!

Vinterresa:3

Weekenden ägnades åt kulturen.

1. Årets museum blev Fotografiska.

Först lunch

 Både den och utsikten från matsalen var njutbara.

Däremot blev jag inte särskilt förtjust i den uppskrivna nyöppnade utställningen:

” LaChapelles gränsöverskridande estetik blandar konventioner från kommersiellt och konstnärligt fotografi och innefattar både den klassiska konstens ideal och ett alternativt utpräglat samtida perspektiv med rötter i populärkultur och subkultur.Burning Beauty är hans största utställning någonsin och sträcker sig över Fotografiskas alla våningar.”

Burning Beauty är ett citat från Michelangelo:

”— If I was made for art, from childhood given
A prey for burning beauty to devour,
I blame the mistress I was born to serve. ”

David LaChapelles har en bit kvar i jämförelse…

Vinterresa:2

Det var  ett riktigt ”gammeldags” snöoväder i skånsk stil!

Snön kom ju”vågrätt” i kulingen och fykte.

De var ganska duktiga på att skotta för bilkörarna…

VILKET

ju innebar att vi fastighetsägare snabbt måste reducera kanthögarna

 för att överhuvudtaget kunna komma ut från tomten

 ELLER

så TOMTEN kan komma in!

Vid den lokala ICA-butiken fick någon utlopp för sitt skämtlynne…

I sista stund

Vecka 48 var hektisk.

Efter en november med måttliga vindar och 6-8 plusgrader varnades för fimbulvinter

som ju NU är en realitet.

Jag kan emellertid lugnt luta mig tillbaka i stugvärmen:

JAG HANN

dvs bunkra upp salt, kalk, varma vantar på Lantmännen.

OCH

tömma vattentunnor och ta in utekrukväxterna för vinterförvaring!

Triangelbesök:2

Efter förplägnad=

Tomatsoppa och  Pannacotta med färska bär

beskärdes oss

En högtidsstund!

som varade drygt en timme

Syskonen Lotta och Mikael Ramel, ackompanjerad av Backa Hans Eriksson

föredrog ett representativ urval av fader Povels

”Räggler och paschaser”

Uppenbarligen har de ärvt musikaliteten, rytmkänslan och humorn;

Mikaels röst är kusligt lik faderns!

Kvällen fullbordades genom att vi blev bjudna på bilskjuts hem i snögloppet.

Ännu en…

Dvs ännu en Malmöutflykt!

Poveldiggarna kallade således till Jubelbuljong.

Änkegranne Märta och jag gav oss i vintervädret iväg till ytterligare en ny Malmöstation= Triangeln

Uppkomna ur underjorden via två LÅÅnga rulltrappor

försökte vi hitta fram till Konsthallen.

OCH

Vi lyckades!

Väl inne mötte vi en förväntansfull skara.

Följ den spännande fortsättningen!